Ge brännässlor?

[joie_de_vivre]

Förvaring sker i mängder av sparade mineralhinkar med lock, jag hårdpackar ner nässlorna så att mycket får plats, sen staplas de i jordkällaren.
Man kan nog förvara dem i vad som helst, bara det är lufttätt.

 

[SanchoPancho]

Går det att torka dem i ugn? Skulle man kunna få en bra beskrivning på hur man gör? Ger ni bara bladen eller hela växten?

 

[pialotta]

oki

 

[Filou]

Det finns en ört som heter älgört också, som sägs vara bra för hästarna. Den ska också torkas först...

 

[pialotta]

ja, älgört vet jag hur den ser ut. Den växer i sankmark och det finns mycket odjur där (mygg broms etc).
vad är den bra för?

 

[martha]

Den Växer ÖVERALLT......hemma hos mig finns den i överflöd



Filipendula ulmaria (L.) Maxim.
Älggräs, mjödört, mjödspirea

ROSVÄXTER
Rosaceae

Denna ståtliga växt finner man ofta på fuktig skogs- och ängsmark, längs stränder och i diken. De honungsdoftande blommorna har använts som krydda i öl, vin och mjöd- därav namnet mjödört. Man smorde då in ölkar och byttor med blommorna som sedan avgav sin aromatiskt söta smak åt drycken. Medeltidens botaniker var väl förtrogna med växten, men dess medicinska egenskaper uppmärksammades först under renässansen. Efter en tids berömmelse föll den i glömska, och inte förrän i början av 1800-talet insåg man på nytt dess stora medicinska betydelse.

Den färska växten innehåller salicylsyreföreningar som ger den en välgörande verkan vid ledsmärtor. Den verkar även inflammationshämmande och påskyndar urinutsöndringen. l Sydsverige lär allmogen fordom ha använt ett avkok av älgört som utvärtes medel mot ohyra hos boskap.

För att vara verksam bör älgörten användas färsk eller kort tid efter insamling och torkning. Torkade blad av älgört ger ett alldeles utmärkt örtte som verkar svettdrivande och febersänkande.

Förekomst: Växer allmänt på fuktiga ställen, längs stränder och i diken över hela landet. Kan bilda stora, täta bestånd som ökat i omfattning under senare år.

Kännetecken: En 1-1,5 m hög, flerårig ört med rak, hård, upptill förgrenad stjälk. Blad parbladiga, sågade, uddblad mycket större med 3-5 flikar. Bladen är på ovansidan kala och mörkgröna, på undersidan vithåriga. Blommor gulvita (juni-juli), små, i rikt förgrenade kvastlika blomställningar. De har vanligen 5-6 foder- och kronblad. Frukter små nötter, 6-10 stycken tillsammans, vridna runt varandra. Jordstam med upp svällda knölar. Doft angenäm, smak aromatisk.

Använda växtdelar: Blommor, grenspetsar, jordstam. Bör ej bevaras längre än ett år.

Innehållsämnen: Flavonglykosiden spiraeosid (quercetol bundet till glukos). Glykosiden monotropitosid, som är uppbyggd av metylsalicylat och primveros (glukos + xylos). I jordstammen garvämnen.

Medicinsk verkan: Febersänkande, inflammationshämmande, urin- och svettdrivande; jordstammen adstringerande.

Användning: Vid feber, förkylning, reumatiska besvär. Ödem. Jordstammen vid diarré.

 

[martha]

Urtica dioica

NÄSSELVÄXTER
Urticaceae

Brännässlan är en mångsidigt användbar nyttoväxt, men kanske tänker man i första hand på de brännande utslag som den vid beröring framkallar på huden. Smärtan förorsakas av en vätska som finns i nässlans brännhår. När spetsarna på dessa hår bryts av tränger de in i huden, och i vätskan som då sprutas in ingår acetylkolin och histamin som framkallar en inflammation i det lilla såret.

Men av de späda skotten kan man tillreda en god soppa, rik på bl.a. järn. Och tidigare användes fibrerna av brännässlan till framställning av ett lärftliknande tyg - nässelduk. Dessutom har både brännässlan och dess släkting etternässlan, Urtica urens, fått stor användning som medicinalväxter. Arvid Månsson skriver i "Een mykit nyttig Örta Book" (1637) att nässlan har 41 dygder, dvs. att den hjälper mot så många krämpor. Bl.a. uppger han att nässelfrö med honung och vin "är gott för den gamla hosta". Förr praktiserades piskning med nässlor mot bl.a. gikt och reumatism och som behandling av mentalsjuka. Nässlor har även använts i hårvatten mot skallighet, med tvivelaktigt resultat!

Förekomst: Allmän över hela landet på fet. kväverik jord, ofta vid bebyggelse.

Kännetecken: Flerårig ört, kan bli 50-150 cm hög. Stjälkar ogrenade. Speciella han- och honplantor. Blad motsatta, skaftade, äggrunda -hjärtlika, tillspetsade och sågade; hårklädda, till stor del med brännhår. Vid bladfästena sitter små stipler. Blommor gröna (juli- augusti), i yviga hängande blomställningar. Både han- och honblommor innehåller 4 hylleblad.

Använda växtdelar: Hela ovanjordiska delen av växten. Jordstam och rot.

Innehållsämnen: Hög halt klorofyll, upp till 60 % i ovanjordiska delen (utgångsmaterial för industriell klorofyllextraktion). Vitamin C, järn. I färsk växt även histamin, acetylkolin, myrsyra. Rotens aktiva ämnen ej kemiskt kända.

Medicinsk verkan: Ovanjordiska delen är vid invärtes användning blodbildningsökande, urindrivande, svagt blodsockersänkande. Använd utvärtes ökar den hudgenomblödningen. Roten urindrivande, blåssammandragande.

Användning: Invärtes vid anemi, ödem, diabetes. Utvärtes vid reumatiska åkommor.

 

[majola]

Hej Martha!

Har du skrivit detta själv, eller har du tagit det från någon bok? Kan du vara snäll och skriva ut referensen här i så fall?

Tack!

/Majola

 

[Tviggy1081]

Det är jättebra med torkade nässlor!
Mina fick välmående fläckar av dem

 

[martha]

http://www.alternativmedicin.se/

Klicka på medicinalväxter....där finns jättemycket

 

[majola]

Tack!

 

[malumbub]

Ok, ska bara kolla att jag fattat allt rätt...

Ni slår/plockar plantorna och använder HELA plantan ovan jord. Ni torkar dem först i solen, sen i skugga, i typ korgar så att det blir lite luftigt. Ni "rör om" för att se till att alla torkar ordentligt.
Sen, när de går sönder väldigt lätt, lägger ni dem i lufttäta förvaringskärl och ger hästarna en liten dos varje dag...
Har jag rätt så länge?

Lite följfrågor...
- Gör ni så att det blir som ett pulver, eller sköter plantorna det själva när de torkat. Eller är det mer som lagerblad...?
- Ger ni året om, eller bara vinterhalvåret? Eller?
- Är det lugnt att blötlägga, t ex i betfor/linfrö?
- Om ni äter det själv; märks det i smaken att man haft i det i maten? Bra rätt att börja prova med? (Äter ej omelett...)
- Om man ska använda det utvändigt, hur gör man då?

Sen lite andra frågor;
- Nån som ger rönnbär till sin häst? Endast till valacker, eller även till ston? Har hört att det är bra att ge till äldre valacker, men är det bra för ston oxå?
- Nån som har koll på hur giftigt det är med vitsippor, blåsippor och gullvivor för hästar...?

 

[charmant]

Spännande spännade.Måste ut och röja lite brännässlor i morgon tror jag=)

 

[inapina]

jag ger det inte som foder utan det växer fritt i hagen. det spelar inte så stor roll hur mkt du ger

 

[veronican]

Vi håller också på och slår och torkar nässlor och första omgången har nu legat på tork ca 4 dagar. Vad jag undrar är, kan man TA i nässlorna när de börjar bli torra? Hur länge bränns de?

Eftersom ingen av oss bor vid stallet och inte vill att det ska råka regna på nässlorna eller att de ska blåsa bort så torkar vi dem inne på logen istället, utbredda på en stor presenning och så vänder vi dem varje dag. Detta torde ju ta längre tid eftersom de inte är i solen, men det kan väl inte göra nåt?

När man ska fodra med dem, ska man smula sönder nässlorna och ge som pulveraktigt eller ger ni som torra blad?
Hoppas hoppas pållan äter det nu bara

 

[Fifflan]

Klassisk rätt är ju nässelsoppa, men min mamma brukar baka grahamsbullar med färska hackade nässlor i, som blir ljusgrönt, saftigt, hållbart och JÄTTEGOTT!

 

[malumbub]

grahamsbullar med färska hackade nässlor i

Det där låter riktigt gott!!!
Är det vanliga grahamsbullar alltså? Med finhackade brännässlor?

 

[Fifflan]

Jäpp!
Och grahamsbullar brukar ju lätt bli torra, men dessa håller sig saftiga länge. Men det ska vara späda nässlor, 10-15 cm höga eller så.

 

[goamarie]

hur mkt nässlor har ni i? är det som men färska öter dvs en kvist?
färska antar jag?

 

[goamarie]

puttar upp för att fifflan ska se...