Gammal häst med tandproblem

[Sockersött]

Det är lättare sagt än gjort, men en veterinär som inte avlivar när man säger till om det borde anmälas.
Min allra mest älskade första häst bröt benet i hagen och när veterinären till sist efter flera timmar behagade dyka upp med visitertång ville jag slå den i huvudet på honom, han vägrade avliva och åkte igen så vi fick vänta på nödslakten i ytterligare några timmar innan hon slapp plågas mer. Det är min största sorg jag aldrig kan komma över och jag hatar fortfarande gubbfan och hoppas han led innan han dog.

Tyvärr var jag för ung, chockad och rasade ihop efter hennes avlivning att jag inte tänkte på att anmäla men mitt hjärta brister varje gång jag tänker på henne fortfarande 30 år senare.

Hade veterinären rätt utrustning för avlivningen eller kände sig osäker på proceduren? Tillräckligt med "backup"? Fick hästen sedering och smärtlindring under tiden den fick vänta?

 

[Mia_R]

Hade veterinären rätt utrustning för avlivningen eller kände sig osäker på proceduren? Tillräckligt med "backup"? Fick hästen sedering och smärtlindring under tiden den fick vänta?

Det var en distriktare av den gamla stammen, hästar var inte så noga med, hade hon varit en ko hade han nog tagit bort henne. Ingen smärtlindring, jag trodde hon skulle dö flera gånger medan vi väntade, hon hade så ont att hon slutade andas ibland.

 

[Sockersött]

Det var en distriktare av den gamla stammen, hästar var inte så noga med, hade hon varit en ko hade han nog tagit bort henne. Ingen smärtlindring, jag trodde hon skulle dö flera gånger medan vi väntade, hon hade så ont att hon slutade andas ibland.

Gamla stammen borde ju ha gått i pension, distriktare brukar ju inte vara 70+.. (såg nu att du skrev 30år, träffade också dessa machomän då!)
Att lämna djur utan lindring ska anmälas, speciellt när det gäller djur som inte går att rädda.
Varför skulle det vara mer noga med en ko? Kadaverhämtningen ska ju samordnas så det kan nog dras ut på det också.

 

[Mia_R]

Gamla stammen borde ju ha gått i pension, distriktare brukar ju inte vara 70+.. (såg nu att du skrev 30år, träffade också dessa machomän då!)
Att lämna djur utan lindring ska anmälas, speciellt när det gäller djur som inte går att rädda.
Varför skulle det vara mer noga med en ko? Kadaverhämtningen ska ju samordnas så det kan nog dras ut på det också.

Distriktarna skulle/ska? sätta livdjur före småtjejers hobbyhästar, jag hoppas och tror ingen veterinär skulle beté sig så idag.

 

[svea]

Vetetrinären har konstaterat att mitt 25-åriga halvblodssto har en skada/inflammation i en tand efter en gammal tandfraktur.
Hon äter Prascend sedan ett par år pga PPID , rel låg värden vid blodprov dock.

Vi slutade med Prascend i våras då hon upplevdes lite håglös och trött. Hon släpptes plötsligt utan min vetskap på dygnet runt bete i slutet på maj,då den varma sommaren kom, från att alltid ha stått inne på nätterna. Två dagar senare hade hon fång och det diskuterades avlivning. Med hjälp av Flunexin och boxvila återhämtade hon sig på 3-4 v - för att i slutet på augusti få fångkänning igen,detta trots inget bete.
Nu hade vi börjat ge Prascend men då vi fick ge Flunexin, smärtlindring/antiinflammatoriskt var vi tvungna att ta bort Prascend då de krockar. . Hon slutade äta och dricka och ordinarie vet visste inte orsak så hästtandläkaren kom ut. Hon raspade tandhakar och rensade packningar och nästa dag började hon äta och dricka igen. Allt var frid och fröjd - i
några veckor - men vi märkte att hon var "seg". Hon hade tappat lusten och verkade nästan deprimerad.

Hon fick mest skrittas ut barbacka fast även det utan glöd. Att ta sig nedför backar var med stapplande myrsteg.En morgon i november stod hon med hö framben framsträckt som en ballerina. PUNKTSVETTADES på utsidan av låren ??? Bedrövligt trött blick.
Veterinär kom ut igen. Eftersom hon såg välbehållen ut muskulärt fick hon antiinflammatoriskt igen och piggnade på sig . Blicken var glad men promenerandet gick bara inte mer än nån 100 m. Sen stannade hon och ville hem. Aptit god. 0,5 Prascend och symtomfri. Torra fina ben men Ville inte ut och gå och efter några dagars boxvila utan sko och sedan med specialsko stod hon i paddock/hage utan gräs om dagarna. Plötsligt upptäckte jag att hon spottade ut hösilagebollar. Hon rullade med käken och fick inte ned allt och jag upptäckte de tuggade tussarna. Tandläkare återupptäckte den gamla tandfrakturen som enl vetr var inflammerad och summa summarum, med tanke på hennes historik och prognos så var rådet jag fick avlivning.

Att operera en 25 årig häst avrådde hon ifrån. Förtvivlad bokade jag tid för avlivning men avbokade, ökade Prascend från 0,5 till 1,0 för två dagar sedan då jag tänkte att hon kanske står på för låg dos av Prascend och nu står jag här med en piggare häst efter att munnen rensats från inpackningar, med god aptit men mat är ungefär det enda som intresserar henne - inget annat men social med mig, den enda hon har iofs. ( Hon är väldigt ranglåg och blir lätt utstött )
Borde jag ta bort henne?
Om det var någon annans häst hade jag kunnat se klart men nu går det inte. Samtidigt vill jag inte plåga min häst om hon har ont. Hon har god aptit, älskar den lilla kraftgröten hon får och hummar och pratar . Hon äter sitt hösilage med god aptit men en del tuggade bollar spottas ut.
HUR skulle ni göra?

Vilket tufft beslut du har att ta, men det låter som om det vore vettigt att ta bort henne. Tre fånganfall på ett halvår är jättemycket, och om nu mat är det enda som intresserar henne är det inte någon värdig tillvaro att behöva stå i gruspaddock resten av livet. Hon kommer inte heller att klara att hålla sina leder igång, och hon verkar ju ha problem med det redan efter vad du nämner om backar. Att hon inte ens vill promenera 100 meter är ett tydligt tecken på att hon inte mår bra alls. Hästar är flyktdjur och stäppdjur och det ska mycket till för att de inte ska röra på sig. Låt din vän få somna.

 

[pajaztar]

Hur avlivade ni ? Vilket sätt? Usch, jag skjuter bara upp det och kan inte fatta beslutet. Står inte ut med att vara med ,tror jag och kommer inte kunna vistas vid stallet efteråt

Har tagit ut lantbrukstjänst för att avliva med bult två ggr. Ena var min gamla travare och den andra var grannens häst, hon mäktade inte vara med (det var också en gammal häst med ppid). Det blir ju en blodpöl men skönt att få iväg kadavret med en gång tycker jag.

 

[Görel]

Har tagit ut lantbrukstjänst för att avliva med bult två ggr. Ena var min gamla travare och den andra var grannens häst, hon mäktade inte vara med (det var också en gammal häst med ppid). Det blir ju en blodpöl men skönt att få iväg kadavret med en gång tycker jag.

Fast jag bokade distriktaren och bil som hämtade med en timmes mellanrum. Hade också förmånen att en annan kompis kunde vara kvar med killen som skulle hämta kroppen.

Det sista jag såg av min älskade häst var att hon låg ner på sidan med en kanyl i halsen. Hon var hel och det var inget blod, för mig var det viktigt både att hon var hel och att jag slapp se blod.

 

[Korven]

Lantbrukstjänst har fantastiska människor, från första kontakten med kontoret, till att chauffören själv ringer och bokar lämplig tid och förklarar hur det ska gå till när denne kommer, till att chauffören var på plats och det var dags att ta farväl.

För mig och min vackra vita, var det ett fint värdigt avslut. Jag hade en vän, som fick hålla i då jag har en ryggmärgsskada och även om jag hade önskat hade det nog inte varit lämpligt om man skulle behövt flytta på sig snabbt. Så pappa och jag stod innanför stalldörren efter att vi sagt hej då.

När den vackra vita fallit och galopperat iväg över regnbågsbron gick jag ut till lastbilen och passerade den vackra vita där hon låg fint "sovande" på gräset i sommarhagen. Jag betalade chauffören, gick tillbaka mot stallet för att plocka ihop lite foder och grejer som kompisen skulle få med till sin häst under tiden chauffören lyfte på den vackra vita på bilen.

Allt gick jättefint tillväga och jag kan bara varmt rekommendera dem vid trotjänaravlivning.

Vänta inte för länge, speciellt inte när veterinären gett rådet att ta bort hästen. I så fall är det inte för hästens skull du skjuter upp avlivningen utan för DIN skull och det är inte rätt mot din fina häst.

Kram och minns alla vackra stunder med din vackra fina fyrbente vän

Kan bara hålla med i allt.

 

[Korven]

Jag var med flera gånger med kompisars hästar och med lantbrukstjänst som jag kan rekommendera. Det var för att vara förberedd mentalt med min egen. Nu blev det spruta för min men lantbrukstjänst kunde komma samma eftermiddag som sista häst när han ändå körde den vägen hemåt. . Jag kunde inte se min glada häst längre, bara ett lidande i sjukhage . Så jag bad veterinären ta bort honom , hen hade inte föreslagit det ännu.

 

[pajaztar]

Fast jag bokade distriktaren och bil som hämtade med en timmes mellanrum. Hade också förmånen att en annan kompis kunde vara kvar med killen som skulle hämta kroppen.

Det sista jag såg av min älskade häst var att hon låg ner på sidan med en kanyl i halsen. Hon var hel och det var inget blod, för mig var det viktigt både att hon var hel och att jag slapp se blod.

Ja det är ju olika hur man vill ha avslutet.

 

[Erika Lundström]

Jag hade också talat förberett med Nödslakt. De var på väg från Strömsholm och kunde komma inom nån timme, sa de. Dock avrådde vetr från att avliva och ville att jag skulle låta henne vakna och ta ordentligt avsked med en hink godis istället.

 

[Shaggy]

Hur avlivade ni ? Vilket sätt? Usch, jag skjuter bara upp det och kan inte fatta beslutet. Står inte ut med att vara med ,tror jag och kommer inte kunna vistas vid stallet efteråt

Jag tog bort min älskade vita då hon var 18 pga av pålagringar i ett framknä. Hon gick som hagprydnad i 4 år men sedan insåg jag att det sluttande planet började slutta för mycket och jag valde då att låta henne sluta innan hon fick för ont och gav upp (hon började få fler dåliga dagar och humöret ändrade sig en aning). Jag sökte tillstånd att gräva ner och fick hjälp av en bonde i trakten att bulta. Jag var inte med utan stod en bit bort bakom ett buskage= jag hörde när hon föll men såg inget.
Det var ett vidrigt beslut att ta men jag känner nu att jag valde rätt och jag känner också en lättnad över att det blev gjort då det blev gjort.
Låt det inte dra ut för länge för du kommer troligen ångra dig efteråt och känna skuld över att du lät det gå för länge. Det blir inte lättare av att man väntar, tro mig jag vet, jag väntade trots allt i 4 år efter diagnosen och 3 år efter utdömningen som ridhäst.

 

[Santoxen]

När jag tog bort min älskade arab (brutet lårben efter en körolycka) hade jag ut distriktarna som bultade och hon stack på den sidan som hästen låg på efter skottet och täckte över hålet i pannan med pannluggen, så jag såg en hel och fin häst när jag klappade hej då ( klarade inte av att vara med vid skottet utan stod bakom traktorn och hörde bara dunsen när han föll ihop) så det behöver inte bli så makabert med sönderskuren häst...

 

[lil-sis]

Väljer bult framför spruta förutom den gången det var ett högdräktigt sto som skulle avlivas, veterinären ville hellre använda spruta (plus vätska i hjärtat) med tanke på fölet.

Första hästen höll en vän, då orkade jag inte.

Har en gamling hemma som börjar sjunga på sista versen, hon kommer än så länge springande som de andra till kvällens betfor (lösdrift) men det har inte varit rejält kallt här ännu, vet inte hur hon reagerar på det i vinter.

 

[Pilot]

Jag hade också talat förberett med Nödslakt. De var på väg från Strömsholm och kunde komma inom nån timme, sa de. Dock avrådde vetr från att avliva och ville att jag skulle låta henne vakna och ta ordentligt avsked med en hink godis istället.

Det låter som om vet. menade väl men att för dig blev det hel fel.

Ta ett par dagar och förberedd dig mentalt och be ev. någon annan att ringa.

Har varit med vid ett par bultningar och det är inget jag rekommenderar. Inget fel på metoden men sista så var den min älskade ponny och han hoppade iväg rejält och sprattlade. Fick till och med en kram av hans som bultat.
Det är verkligen inget lätt beslut.

 

[mackan]

@Erika Lundström

Har som flera skrivit väldigt goda erf av lantbrukstjänst, men även andra trotjänaravlivningstjänster som finns runt om i landet.

Jag hade också som skrivits tagit bort hästen och inte väntat längre, du kommer ångra dig om hästen hinner bli så dålig att den lider om du väntar för länge. Precis som @tuaphua klokt kommenterat tidigare i tråden är det tyvärr många som ångrar sig att de väntat för länge men i stort sett ingen som inte känner att det var rätt att avsluta i tid när man gjort det.

Det är en oerhört jobbig stund men vi är skyldiga våra djur att låta dem avsluta innan de lider för mycket.

 

[MayGrace]

Tog bort min älskade ponny 22 år i slutet på augusti i år. Hon blev utdömd i mitten på Juni pga av svår atros i bak knäna. Veterinären gav henne sommaren så länge hon orkade ta sig till och från hagen. Jag bad min Pappa ringa och boka tid. Han ringde på onsdagen och på fredagen avlivades hon hemma med bult. Pappa fick följa henne till slutet jag orkade inte. Vi sa adjö på morgonen. Hon begravdes hemma och fick äta sina älskade päron ända till slutet. Hon togs bort längs sin favorit promenad runda Hon visste att när vi gick där var de arbete på gång och hon älskade att arbeta, saknar henne så grymt mycket fortfarande men jag vet att hon har de bättre nu utan all smärta.

 

[maddie202]

Hoppas det är okej att jag ställer en relaterad fråga här, orkar inte starta en egen tråd (av känslomässiga skäl). Har också svårt att få ett avslut då själva avlivningen känns som ett ångestfyllt hål.

Hur hade ni valt i detta fall, hästen är:
A. Rejält huvudskygg, framförallt mot främlingar
B. Okänslig mot lugnande, behöver alltid en extra spruta vid tandvård

Som jag ser finns det två alternativ 1. bult med lugnande (under tungan) först och 2. endast spruta. Med alternativ 1. är jag rädd att lugnande (som väl inte är så starkt?) ej ska räcka och med 2. att medlet ska verka för långsamt så att hästen medvetet kämpar emot.

Hur hade ni tänkt?

Just nu kör jag på alternativ 3. skjuta det på framtiden med en klump i magen

 

[Görel]

Hoppas det är okej att jag ställer en relaterad fråga här, orkar inte starta en egen tråd (av känslomässiga skäl). Har också svårt att få ett avslut då själva avlivningen känns som ett ångestfyllt hål.

Hur hade ni valt i detta fall, hästen är:
A. Rejält huvudskygg, framförallt mot främlingar
B. Okänslig mot lugnande, behöver alltid en extra spruta vid tandvård

Som jag ser finns det två alternativ 1. bult med lugnande (under tungan) först och 2. endast spruta. Med alternativ 1. är jag rädd att lugnande (som väl inte är så starkt?) ej ska räcka och med 2. att medlet ska verka för långsamt så att hästen medvetet kämpar emot.

Hur hade ni tänkt?

Just nu kör jag på alternativ 3. skjuta det på framtiden med en klump i magen

Min älskade tant var också väldigt okänslig mot lugnande, men det gick bra med spruta ändå. En av veterinärens kollegor hade kollat hennes tänder flera gånger och visste att hon var en sådan som kämpade emot, så det fanns antagligen i någon journal.

 

[lil-sis]

Hoppas det är okej att jag ställer en relaterad fråga här, orkar inte starta en egen tråd (av känslomässiga skäl). Har också svårt att få ett avslut då själva avlivningen känns som ett ångestfyllt hål.

Hur hade ni valt i detta fall, hästen är:
A. Rejält huvudskygg, framförallt mot främlingar
B. Okänslig mot lugnande, behöver alltid en extra spruta vid tandvård

Som jag ser finns det två alternativ 1. bult med lugnande (under tungan) först och 2. endast spruta. Med alternativ 1. är jag rädd att lugnande (som väl inte är så starkt?) ej ska räcka och med 2. att medlet ska verka för långsamt så att hästen medvetet kämpar emot.

Hur hade ni tänkt?

Just nu kör jag på alternativ 3. skjuta det på framtiden med en klump i magen

I mitt förra stall sköt nödslakten en huvudskydd häst.

När hästen ändå ska avlivas är det nog inga problem att ge så mycket lugnande som krävs för att det ska ha effekt.

Jag skulle ta ut veterinär och sedan rådgöra om veterinär helst bultar eller ”bara” sprutar.

(Vid planerat föredrar jag annars att nödslakten gör allt, det är smidigast så.)