galna hästar!

[hottis]

Undrar bara lite över dom mest galna,knäppa eller bara mysko hästar som ni har träffat på i era liv? Kanske den där knäppa newforest ponnyn som älskade att springa in bland träden för att skala av ryttaren mot barken,funkade inte det så kunde man alltid hugga tag i fötterna(aj,Aj!!!),sist men inte minst som en grand finale så bjöd hon på en rodeo uppvisning utan dess like!!!!

 

[hottis]

Sv: galna hästar!

Ingen som har råkat ut för någon galning?Har alla bara haft jätte gulliga snälla hästar!?Något är galet ute i landet.

 

[_Blippan66_]

Sv: galna hästar!

Red ett russto när jag var liten; Ganska bestämd dam vanligtvis, kom hem efter sommaruthyrning, i skritten och traven tvärstannde hon ca var 50 meter och försökte vända. När hon inte fick det så reste hon sig. I galoppen kastade hon sig rakt ut i diket med ungefär samma mellanrum. På ridbana var hon dock helt ok.
Efter att inte ha tillåtit dessa hyss blev hon helt ok (för mig) att rida efter ca ett halvår. Det gick fortfarande inte att lita på henne, och man var tvungen att ha i åtanke vad hon kunde ta sig till hela tiden.

 

[Maddy_90]

Sv: galna hästar!

Hade en fullblodskorsning på foder som råkar illa ut i sina tidigare år. Hos ägaren var hon helt okey,grining och viftade med bena men lyssnade om man sa till henen skarpt. Väl hemma kom dävulen fram i henne. För att få in henne i boxen fick vi öppna ledet,springa det fortaste vi kunde upp till stallet för att gömma oss bakom min dör,för att inte bli nedsprunga och nedsparkade. Väl inne i boxen fick vi absolut inte komma in,då reste hon sig sparkade med frambena emot oss-högt upp! och bakbena for in i väggarna samtidgt som hon gjorde huggattacker. Ville komma upp och rida på henne iaf en gång,så vi gjorde ett tappert fösök,fick stålhålla henne med ett grimiskaft runt en bjälk. Borsta var inte att komma på tanken! På något vis fick vi på henne en sadel,efter nästan ha blivit ihjälklämd mot väggen,,hade mitt ben upp som stöd,skulle jag släppt ner det skulle jag absolut inte fått bort henne! Upp kom jag till sist efter en massa trapatser..Vid ridningen försökte hästen komma åt min mor och hennes häst för att sparka,gick mer på sidan och höjden än fram..En gång när vi stod utanför ledet och skulle öppna resta hon sig och kickade till min mor med frambena i huvudhöjd,som tur var han hon få upp armen...Till sist fick vi lämnat tillbaka henne,ville ge henne en chans men nån måtta får det vara..haft många problemhästar,men den här tog priset och ändå var vi så lugna men ändå bestämda mot henne. Första hästen vi misslyckats med. Antar att hennes förflutna satt så hårt att hon blev så fruktansvärt aggressiv,kanske hon såg det som sin enda utväg i stället för att ta till flykt. Så fruktansvärt synd på en sån himla fin häst full utav kapacitet. Tydligen vart det ett par bortskämda ungar som ägt henne från början,som blivit avkastade och inte vill ta hand om henne,då tog deras far saken i egna händer...

 

[tussa]

Sv: galna hästar!

Hmmm... Se mitt inlägg "Autistisk häst?" Jag har haft många knäppa hästar men dennna går utanpå allt. Och han har INTE haft ett svårt liv eller några besvärliga upplevelser bakom sig.

 

[Saint]

Sv: galna hästar!

Jag har aldrig träffat en genuint galen häst, men flera med humör och en bestämd vilja. De med humör var ofta väldigt rädda för människor efter att ha blivit misshandlade innan, men dolde det med ilska/försvar.

Jag minns en busig ponny på ridskolan från när jag var liten. Han fick alla ungar utan undantag av ryggen när han tyckte att det var trist. Han tog helt enkelt bettet mellan tänderna, stannade och drog huvudet i backen så att barnen gjorde en snygg kullerbytta över halsen. Lungt och fint, ingen skadad...

 

[Ninnurur]

Sv: galna hästar!

Vi hade en ponny på ridskolan när jag var liten, Borino hette han, som lade sig ner med ryttare och allt mitt under lektionerna. Han tröttnade helt enkelt. Så fort ryttaren var väck så körde han rally i hela ridhuset och enda sättet att fånga honom var med en havrehink, vilket han MKT väl visste ;-)

 

[Saint]

Sv: galna hästar!

Vi hade en ponny på ridskolan när jag var liten, Borino hette han, som lade sig ner med ryttare och allt mitt under lektionerna. Han tröttnade helt enkelt. Så fort ryttaren var väck så körde han rally i hela ridhuset och enda sättet att fånga honom var med en havrehink, vilket han MKT väl visste ;-)

Jisses... om jag blev belönad på det sättet varje gång jag gjorde fel skulle jag alltid göra fel... :smirk:

 

[Ninnurur]

Sv: galna hästar!

Det har du fullkomligt rätt i men det var verkligen det enda sättet att kunna fortsätta lektionen. Han såldes till slut...

 

[Seha]

Sv: galna hästar!

haha, red en shettis som var helt galen
först var han ponnytravare, han har skitbra travstamm och hade alla förutsättningar att bli topptravare han hade skitbra travsteg, smäcker och långtbent, fantastiskt på alla sätt.
en dag gick han itne och köra mer han skena så fort han fick en sulky bakom sig. riktigt skumt. han bara stack.

han plöjde genom elstängsel med mig på, hade alrig någon som helst tankar på att stanna. han sprang tills han stupade. gick över när han reste sig, han gick inte att leda, inte ens två vuxna männ kunde leda ut honom ibland.
istället startade vi ponny galopp, han var skånes snabbaste A-ponny enligt alan jack
och 2004 blev han champion. På derbyt 2004 på jägers sså skulle jag starta honom för sista gången då jag fylde 13 året därpå.
då reste han sig, kasta sig rakt ut i banan vände och sprang under railern, jag had itne en chans att sitta kvar.

vi tävlade hoppning rätt så mkt vilket gic kjätte bra, vi hoppade upp till L.B med placering. han var snabb och vändbar och vägrade aldrig.
men därimot kunde han få för sig olika knäppa saker

men, allt detta berodde kanske på att han ar ouppfostrad, vad vet jag?