Förvirrad ryttare

Jag har ridit idag igen. Vi red på ridbanan och jag hade den lilla bruna hästen. Jag fick instruktioner om att jag skulle ha spöt i den inre handen och peta på rumpan med den så jag fick med mig bakdelen . Men petar man inte ut rumpan från spåret då, så de går snett, undrade jag. Nej, de gör de inte, fick jag till svar. Tydligen ska det aktivera bakdelen.

Ja, jag tänker ju också en del på att rida hästen bakifrån mot handen, men gör det inte riktigt på det sättet. Och jag har svårt att förklara hur jag själv tänker för det går inte att säga med några få ord. Det blir bara fragment som inte ger en helhet om jag försöker förklara.

Samtidigt märker jag att jag är lite förvirrad i min ridning. En ridlärare har sagt si och en annan har sagt så. Jag har liksom ett potpurri av instruktioner i skallen. Jag försöker tänka på min egen sits, hur följsam jag är, vilken position jag intar, vilka hjälper jag ger och hur jag ger dem, att jag inte ger motstridiga hjälper, att jag inte fastnar i kroppen och hindrar hästen att göra det den ska o.s.v. Till detta kommer att försöka planera ridningen, vilket inte går så bra. Det blir liksom en mix av lite allt möjligt, lite framdelsvändningar, lite bakdelsvändningar, lite skänkelvikning i olika gångarter o.s.v. men jag vet inte riktigt vad jag vill med ridningen. Det blir rörigt. Jag saknar metod och mål. Och så har jag en känsla av att jag försöker för mycket på en gång, eftersom jag får lite prestationsångest när vi är flera på banan.

Men den lilla bruna är trevlig att rida. Han är lagom känslig och när jag liksom backade i mina försök att vara perfekt och riktade in mig på att bara försöka få en övergång till trav genom en rytmändring i min kropp och med minimal, knappt märkbar skänkelhjälp, så förstod han vad jag menade. Kanske är det detta jag behöver öva på? Övergångar, övergångar och övergångar. Men det känns ju ändå som om jag skulle behöva lite instruktörshjälp av någon som kan peka ut riktningen.

 

[Korven]

Jag skulle peta uppepå rumpan, inte på sidan. Jag som aldrig red med spö (för då gick det i hundra knyck) kanske inte ska uttala mig

 

[Magiana]

Jag skulle peta uppepå rumpan, inte på sidan. Jag som aldrig red med spö (för då gick det i hundra knyck) kanske inte ska uttala mig

Jag känner väl att det är rätt svårt att peta där. Det blir avigt. Det är väl möjligt att det kan vara användbart att peta där när man kommit betydligt längre i sin utbildning än vad både jag och hästen har, men i nuläget använder jag skänklar och sits/resten av kroppen och tycker det räcker tillräckligt. Där finns det stora möjligheter att förfina användningen av hjälperna och anpassa dem efter situationen. Nu har jag bokat in en ridlektion på fredag så får jag se vad det kan ge.

 

[Korven]

Jag känner väl att det är rätt svårt att peta där. Det blir avigt. Det är väl möjligt att det kan vara användbart att peta där när man kommit betydligt längre i sin utbildning än vad både jag och hästen har, men i nuläget använder jag skänklar och sits/resten av kroppen och tycker det räcker tillräckligt. Där finns det stora möjligheter att förfina användningen av hjälperna och anpassa dem efter situationen. Nu har jag bokat in en ridlektion på fredag så får jag se vad det kan ge.

Helt rätt.