Första riktiga trotset

[millansnillan]

Idag morrade valpen (eller ja, han är ju 6 ½ månad nu) åt mig för första gången. Jag sa till honom att gå och lägga sig (han var hyperpigg.).
Han satte sig under sängen och jag sa gå och lägg dig igen (i normal samtalston, skriker ALDRIG (utom denna gången ) på honom).
Då morrade han, jag blev helt paff först men samlade mig fort och sa nej.
Då sprang han mot mig, munnen var öppen så jag antar att han tänkte bita. Jag skrek-morrade "Nej!" och buttade undan honom. Sedan gick jag och brydde mig inte om honom.
Han satte sig på sängen och skällde på mig, jag ignorerade honom.
Efter ett tag la han av och var tyst. Då tog jag ut honom på en kort runda så han fick springa av sig. Ute lyssnade han som vanligt. Även om han var hyperpigg så stannade han och väntade på mig. Lyssnade som vanligt på inkallning.

När vi väl kom in så var han helt lugn. Jag klappade om honom och han slickade mig på handen som vanligt.
När jag sa till honom att gå och lägga sig gjorde han det direkt (efter den vanliga sucken och blicken ).



Hur skulle ni agerat?
Hur undviker man onödiga bråk? Det idag vet jag, var otroligt dumt av mig att försöka tvinga honom att sova när han var pigg. Jag skyller på att jag gjorde läxan.



Även om jag är nöjd med honom nu var inte det här det minsta trevligt. Ska bli skönt när han är vuxen och rangklättringsförsöken förhoppningsvis upphört.

 

[Dean]

Sv: Första riktiga trotset

Det är helt rätt att säga till hunden i detta läge. Men jag skulle inte ignorera honom om han satt och skällde mot mig. Jag skulle ta tag i honom igen hålla honom tills han lugnat sig och sen se om han gjorde om samma sak. När han försöker nafsa efter dig så knäpp till honom på nosen.

Jag har en Schäfertik på 5mån som testar och trotsar. Jag har liten tolerans till saker som jag vet att hon kan. Kan hon sitt med godis vid flera tillfällen på oilka ställen i olika miljöer då anser jag att hon också ska sitta även utan godis, men här kan hon gärna testa ibland. Då sätter jag henne ner fysiskt, upprepar mig max en gång till.
Hon har några gånger när jag tagit tag i henne nafsat efter min hand, men jag knäpper till henne på nosen då och visar att det inte är acceptabelt.
Hon fungerar riktigt bra kan vara med på mina kurser och ligga 45 min när jag tränar andra hundar.
Vissa tycker att det är lite väl för en valp, men jag anser att kan hon ligga flera timmar hemma och vila då kan hon ligga 45 min ute med störning. Det blir vad man gör det till. I mitt liv måste min hund kunna vara med när vi arbetar och att vänja dem redan från ung ålder är bara bra och nyttigt.
Vi få aldrig problem med platsliggningen på våra hundar

Det är förövrigt väldigt nyttigt för en hund att läggas ner när han är som spralligast. Du visar att det är du som bestämmer när vi leker, kanon nyttig övning för en valp, tänd och släck honom ofta.

Tyvärr måste jag också tillägga att det inte alltid är så att hunden slutar testa ledarskapet när han blir äldre. Det finns hundar som har extremt höga krav på sin ledare och uppfyller man inte dem så får man en hund som man tycker trotsar mkt. Men i själva verket är det ofta en mkt bra hund.

 

[GaurdianAngel]

Sv: Första riktiga trotset

Ska bli skönt när han är vuxen och rangklättringsförsöken förhoppningsvis upphört.

Skulle nog säga att det snarare är när hunden blivit vuxen som den kommer försöka med rangklättring om den nu gör det. Det är som vuxen hunden, verkligen sätter krav på sin ägare/ledare. Som valp behöver den trygghet, men som vuxen måste den ha någon som verkligen talar om när, hur, var och varför.

Men överlag är det få hundar som vill klättra på rangstegen.

 

[millansnillan]

Sv: Första riktiga trotset

Kanske formulerade mig fel, jag menade inte att rangklättringsförsöken upphör när den är vuxen. Däremot upplever jag att vuxna hundar har hunnit finna sin plats.
Valpar och unghundar testar för att se hur långt de kan gå, medan de flesta vuxna hundar accepterat den plats där de är (om man nu uppfostrat hunden rätt).

 

[GaurdianAngel]

Sv: Första riktiga trotset

Precis. Då har vi förstått varann.

 

[Aliide]

Sv: Första riktiga trotset

Jag skulle inte rekommendera att "ta tag" i hunden om det är uppspelt och lite uppkäftig. Då föredrar jag hellre sättet trådskaparen gjorde, att totalt ignorera.

Själv så gjorde jag misstaget att ta i min hund när han trotsade, vilket har slutat i massor av tårar och blod. Om han skulle försöka igen (det var 6 månader sedan sist) så använder jag hellre "tilltyg", kastar en tidning eller vad som helst på honom.

Detta är dock ifrån individ till individ. Min hund har enorm försvarslust, och man lägger inte direkt hand på honom

 

[millansnillan]

Sv: Första riktiga trotset





Dean: Jag vill inte möta honom fysiskt. Har försökt en gång, han blir bara värre. Det som bäst fungerar är att be honom lägga sig men nu fungerade det inte

 

[Dean]

Sv: Första riktiga trotset

Detta är dock ifrån individ till individ. Min hund har enorm försvarslust, och man lägger inte direkt hand på honom

Det finns de hundar, ofta terrier, som beteer sig så. De går upp i försvar så fort man tar i dem och då är det bättre att göra som du skrev. Men att ignorera är aldrig något som jag skulle göra. Så som hunden beteer sig mot föraren i valpåldern kommer den fortsätta med i vuxen ålder och det blir då jobbigare att ta bort beteendet.

 

[Dean]

Sv: Första riktiga trotset

Dean: Jag vill inte möta honom fysiskt. Har försökt en gång, han blir bara värre. Det som bäst fungerar är att be honom lägga sig men nu fungerade det inte

Ofta gör man rätt när man tar tag i dem, det blir bara inte tillräckligt eller så släpper man när hunden svarar då vet hunden det till nästa gång. Man behöver sällan ta tag i dem speciellt hårt om man går in med auktoritet. Går han upp i försvar kan man lätta lite på trycket men inte släppa förrän han lugnat sig. Men det är som sagt från individ till individ, gör det som du känner fungerar.

 

[cano]

Sv: Första riktiga trotset

Dean: Jag vill inte möta honom fysiskt. Har försökt en gång, han blir bara värre. Det som bäst fungerar är att be honom lägga sig men nu fungerade det inte

Hej!
Jag tror och hoppas att detta var en engångshändelse, men vad menar du med att du inte vågar möta honom fysiskt och att du har försökt en gång?

Jag har läst något tidigare inlägg som du har skrivit och om jag inte minns alldeles fel så är det en cocker du har. I dessa inlägg så har jag även fått uppfattningen att du har ett sunt tankesätt när det gäller hunduppfostran så ta inte detta som något påhopp utan ett sätt att försöka hjälpa till och dela med sig av erfarenhet eftersom jag själv har cocker och brinner för rasen.

Jag håller med om det "Dean" skrev tidigare och jag skulle inte heller tolerera att min valp beter sig på det sättet utan tagit tag i honom tills han lungnat sig och inte svarar emot längre.

Jag tolererar mycket från mina hundar , men skulle aldrig acceptera att de var aggresiva mot människor.
Mvh. Camilla

 

[ChesterTheJester]

Sv: Första riktiga trotset

Jag har fått höra att man inte ska bestraffa morrningar hos unghundar och valpar, för att de (tydligen?) morrar lite titt som tätt, både när de leker och när de äter (om man försöker ta maten ifrån dem) och annat, och att det är ett steg i att lära sig kommunicera och bli vuxna, så att säga. Jag vet ju inte huruvida detta stämmer alls, men tittar man på vargar så brukar ju inte de äldre säga till valparna när de morrar, annat om attityden verkligen är "det är DIG jag morrar åt, you oldie!" typ... Då får de en åthutning och sen är det bra.

Som sagt, jag vet inte alls vad som är bäst att göra, hittills har jag inte upplevt problemet med någon av mina vovvar.

 

[Aliide]

Sv: Första riktiga trotset

Men att ignorera är aldrig något som jag skulle göra.

Skulle heller aldrig acceptera ett sånt beteende och ignorera. Men det gör jag HELLRE än att lägga hand på min hund som är uppkäftig eller uppe i varv. Man går tusen minus på att komma i en fysisk konflikt med sin hund.

 

[millansnillan]

Sv: Första riktiga trotset

Hej!
Jag tror och hoppas att detta var en engångshändelse, men vad menar du med att du inte vågar möta honom fysiskt och att du har försökt en gång?
Detta var första gången han gjorde så. Jag antar att det var "trots" ett försök till att seom jag fortfarande var ledaren. Jovisst vågar jag möta honom fysiskt. Jag menar, hade det varit en schäfer hade jag blivit rädd, men detta är en liten cockerspaniel. Nästan bara att lyfta i nackskinnet och hålla på en armlängs avstånd


Jag har läst något tidigare inlägg som du har skrivit och om jag inte minns alldeles fel så är det en cocker du har. I dessa inlägg så har jag även fått uppfattningen att du har ett sunt tankesätt när det gäller hunduppfostran så ta inte detta som något påhopp utan ett sätt att försöka hjälpa till och dela med sig av erfarenhet eftersom jag själv har cocker och brinner för rasen.
Jag tar inga råd som påhopp.

Jag håller med om det "Dean" skrev tidigare och jag skulle inte heller tolerera att min valp beter sig på det sättet utan tagit tag i honom tills han lungnat sig och inte svarar emot längre.
Den gången jag tog tag i honom så försökte jag få honom lugn. Han blev bara värre och värre ju längre jag försökte. Så när han varit lugn i några sekunder (Han sprattlade, var stilla runt 3 sekunder, sprattlade, var still 3 sekunder osv osv). Han fungerar bäst på tillsägelse i form av "Nej" och att man tar bort honom fårn platsen.


Jag tolererar mycket från mina hundar , men skulle aldrig acceptera att de var aggresiva mot människor.
Mvh. Camilla
Samma här, får hoppas på att detta var en engånghändelse. Tror han betedde sig så just eftersom han var så hyperpigg och inte visste vad han skulle göra. Då blev han frustrerad när jag sa till honom att gå och lägga sig.

Idag har han varit helt som vanligt. Lyssnat tillochmed ovanligt bra på inkallning (dövheten har börjat komma så nu brukar han ta runt 2-3 sekunder på sig vid inkallning. Idag vände han på en femöriong som vanligt )
Varit lika gosig som vanligt, han tar tacksamt emot några pussar på nosen

 

[millansnillan]

Sv: Första riktiga trotset

Jag har fått höra att man inte ska bestraffa morrningar hos unghundar och valpar, för att de (tydligen?) morrar lite titt som tätt, både när de leker
Han morrar när jag har dragkamp med honom. Men det tillåter jag för det är inte mot mig utan han lever sig in i leken, det är ett lekfullt morr. Det morret han gjorde åt mig igår var ett "Du, akta dig!"
och när de äter (om man försöker ta maten ifrån dem)
Han tillåter (han har inget val, jag lägger ofta ner extra mat medan han äter) att jag tillochmed har handen i matskålen medan han äter.
och annat, och att det är ett steg i att lära sig kommunicera och bli vuxna, så att säga. Jag vet ju inte huruvida detta stämmer alls, men tittar man på vargar så brukar ju inte de äldre säga till valparna när de morrar, annat om attityden verkligen är "det är DIG jag morrar åt, you oldie!" typ... Då får de en åthutning och sen är det bra.
Jo, lekfulla morr tillåter jag. Jag är glad att det är så stor skillnad mellan morren att man hör tydligt Det lekfulla morret är "Mrrooooorrmmmmmmrrrmmmmmmrrooorr" Det igår var "mmmrrrrrrrrrRRRRRRRRRRR!!!!"

Som sagt, jag vet inte alls vad som är bäst att göra, hittills har jag inte upplevt problemet med någon av mina vovvar.

Har som tur var bara hänt en gång. JAg tror det är lät att undvika med honom. Det var mest ett missförstånd mellan honom och mig igår. Förstår inte hur jag kund evara så dum att jag försökte få honom att lägga sig när jag bord eha förstått att han helt enkelt inte kunde.