Försäljningsstall/Hästhandlare

Tackar! Då har vi checkat av den biten på listan!


Har hittat en fin foderhäst som även kan säljas. Känns som en bra grej då jag verkligen skulle ha tid att kolla upp och känna mig för att allt är ok! Hade ni gjort en vet besiktning på foderhäst då ni varken känner till ägaren eller hästen sen tidigare?
 
Tackar! Då har vi checkat av den biten på listan!


Har hittat en fin foderhäst som även kan säljas. Känns som en bra grej då jag verkligen skulle ha tid att kolla upp och känna mig för att allt är ok! Hade ni gjort en vet besiktning på foderhäst då ni varken känner till ägaren eller hästen sen tidigare?

Självklart, du ska väl fortfarande använda hästen och behöver veta huruvida den är frisk eller ej. Skulle du ta hem den nu och vilja lämna tillbaka efter någon månad - men säljaren besiktar och hästen visar sig vara tex halt, då kan det bli riktigt dyrt för dig.
 
Nu tänker jag högt igen. Medryttare nu till en häst på dryga 20 år. Den är måttligt pigg i ridhus, men har varit likadan det senaste decenniet. Gillar dock att hoppa (typ cavaletti numera) och skogsturer, då blir det en unghäst igen! :)

Frågan är om hästen typ faller död ner i skogen, :nailbiting: eller skadar sig för att den är närmare "hundra år", och det inte beror på för hård ridning, slarv ed, blir jag då skadeståndsskyldig? Har inte funderat på just den biten tidigare, men nu är det så mycket säkerhetsfrågor i mitt huvud. :confused:
 
LenaH; det här med BBF, det är ju inte en på miljonen direkt. Tex ett stall jag jobbade i skulle jag av de 9-10 hästar som fanns där, kunna bli lycklig ägare av dem allihop utom en, en hingstig buffel. Den gillade jag inte för han var kaxig och hade en jäkla attityd, om man får säga så. De andra var hur mysiga och fina som helst. Ett annat stall där det både var uppfödning och hopphästar i träning/tävling, samt försäljning, så hade vi ca 7-10 hästar i ena stallet och lika många i det andra, samt en herrans massa ston, föl och unghästar i hagar. Av dessa var det en hingst jag inte tyckte om, fin att rida, men den rackarn högg så fort han kom åt. Hemsk. Han skulle jag inte heller vilja ha, men resten var mysiga. Klart det fanns nån surmärr, men de är ju som folk, vissa är lite griniga ibland. Kan ju vara en bussig häst ändå. De flesta hästar är ju trevliga och goa om man tar sig lite tid. Nog kan jag hitta en älskling alltid. Att den är mysig kan man ju se, men om den har trasiga ben ed är ju värre. Det gäller väl bara att sova på saken när det verkar stämma på alla plan, och sen slå till om det känns rätt.
:)
Det du beskriver här är inte vad de flesta menar med BFF. Med best friend forever menar åtminstone jag en häst (eller människa) man får en speciell kontakt med som man inte hittar överallt utan kanske en eller ett fåtal gånger i livet.
 
OK, ber om ursäkt. Begriper inte riktigt vad jag gjort fel, men jag ville inget illa. Är dock galet blödig och avskyr när det är hästar, djur, barn, gamla eller vad som helst som kommer ikläm för att nån annan inte tänker till efter bästa förmåga.
Och det är okej för att du inte tänker till?

Nej jag förstår att du inte menar så, men indirekt så anklagar du folk här för att inte tänka till utan att du behöver göra det för dem för att det inte ska gå fel.
 
Det du beskriver här är inte vad de flesta menar med BFF. Med best friend forever menar åtminstone jag en häst (eller människa) man får en speciell kontakt med som man inte hittar överallt utan kanske en eller ett fåtal gånger i livet.

Håller med dig till viss del, men jag har inte så svårt att bli kär i en häst. Klart det är skillnad på häst och häst, och nån surmule vill jag ju inte ha. :D Det betyder i mitt fall mer om hur hästen beter sig i stallet än i ridning. Hos en arb.givare blev jag upp över öronen förälskad i en märr som var totalt omöjlig att rida, longera etc, men där var det ömsesidig love! Samma med en medryttarhäst jag red 5-6 dar i veckan under några år, den älskade jag oxå :love:. Den var dock en superfin tävlingshäst och jättefin att rida. Alla tyckte om honom! Mina foderhästar har jag också varit tokkär i! Haft en del "träbockar" också, som jag ändå tyckt om, men som sagt, nog tror jag att den rätta finns därute för mig! Jag letar ju ingen tävlingshäst, så den biten kan jag ju stryka och då får jag ju ett större spann att leta i. Eller vad tror du? :up:
 
Och det är okej för att du inte tänker till?

Nej jag förstår att du inte menar så, men indirekt så anklagar du folk här för att inte tänka till utan att du behöver göra det för dem för att det inte ska gå fel.

Har inte anklagat någon här (!) och vill härmed avsluta den olyckliga delen i tråden. Det ger inte mer.
 
Håller med dig till viss del, men jag har inte så svårt att bli kär i en häst. Klart det är skillnad på häst och häst, och nån surmule vill jag ju inte ha. :D Det betyder i mitt fall mer om hur hästen beter sig i stallet än i ridning. Hos en arb.givare blev jag upp över öronen förälskad i en märr som var totalt omöjlig att rida, longera etc, men där var det ömsesidig love! Samma med en medryttarhäst jag red 5-6 dar i veckan under några år, den älskade jag oxå :love:. Den var dock en superfin tävlingshäst och jättefin att rida. Alla tyckte om honom! Mina foderhästar har jag också varit tokkär i! Haft en del "träbockar" också, som jag ändå tyckt om, men som sagt, nog tror jag att den rätta finns därute för mig! Jag letar ju ingen tävlingshäst, så den biten kan jag ju stryka och då får jag ju ett större spann att leta i. Eller vad tror du? :up:
Du kan inte få ett större spann att leta i om du stryker en kategori hästar.

Blir du kär i nästan alla hästar du håller på med så blir det lätt att hitta en häst att bli kär i. Jag tycker själv om de flesta hästar men det är bara ett fåtal det klickar med och det är inte säkert att de de klickar med verkligen blir BFF om jag skulle köpt dem.
 
Om jag letar en duktig tävlingshäst som ska ha den mysfaktor jag önskar för en inte alltför hög summa har jag väl färre att leta bland än om jag vill ha en trevlig hobbyhäst för samma summa?
 
Jag känner flera som gjort lyckade affärer med hästhandlare men det har varit kunniga hästmänniskor och inte förstagångsköpare.

Jag tycker att det viktigaste när man ska köpa är att inte stressa. Om säljaren är så angelägen att sälja att de kastar hästen på första bästa blir det antagligen ingen affär. Om de däremot är intresserad av en seriös köpare som tänker sig för och köper häst för att ha i många år framöver passar vi kanske ihop.

De allra flesta hästar som jag åkt och tittat på har varit trevliga men man klickar inte med alla. Jag behöver mer tid för att kunna avgöra om det verkligen är en häst för mig.
 
Jag känner flera som gjort lyckade affärer med hästhandlare men det har varit kunniga hästmänniskor och inte förstagångsköpare.

Jag tycker att det viktigaste när man ska köpa är att inte stressa. Om säljaren är så angelägen att sälja att de kastar hästen på första bästa blir det antagligen ingen affär. Om de däremot är intresserad av en seriös köpare som tänker sig för och köper häst för att ha i många år framöver passar vi kanske ihop.

De allra flesta hästar som jag åkt

Jag tycker att det viktigaste när man ska köpa är att inte stressa. Om säljaren är så angelägen att sälja att de kastar hästen på första bästa blir det antagligen ingen affär. Om de däremot är intresserad av en seriös köpare som tänker sig för och köper häst för att ha i många år framöver passar vi kanske ihop.

De allra flesta hästar som jag åkt och tittat på har varit trevliga men man klickar inte med alla. Jag behöver mer tid för att kunna avgöra om det verkligen är en häst för mig.

Precis så känner jag också! Behöver säkert mycket tid för jag är just förstagångsköpare! Och jag vill ju gärna ha fortsatt kontakt med de som ägt hästen innan för att just rådfråga och skicka bilder mm. Det har jag gjort med både hundarna och den katt jag har nu. (Hittekatterna har det varit värre med!)
 
Precis så känner jag också! Behöver säkert mycket tid för jag är just förstagångsköpare! Och jag vill ju gärna ha fortsatt kontakt med de som ägt hästen innan för att just rådfråga och skicka bilder mm. Det har jag gjort med både hundarna och den katt jag har nu. (Hittekatterna har det varit värre med!)
Och jag känner direkt om jag klickar med en häst eller inte:)
Samma med människor och hundar och pojkvännerna, har alltid känt direkt om det är rätt, vet vad jag vill ha:)
 
Jag har varit i kontakt både med seriösa och oseriösa "hästhandlare", tydliga varningstecken är att hästarna är importerade och sen säljs till "underpris". Att hästhandlarna vill ha snabba affärer, att de vill använda sin egen veterinär. Att hästarna låter för bra för att vara sanna - passar alla och kan ridas av alla, osv. Att de alltid har en passande häst åt dig om du inte råkar gilla den du åkte dit för att titta på. Bytesrätt drar jag oxå åt mig öronen för - för jag frågar mig varför ska jag vilja byta om hästen nu är så perfekt?

Jag fick med mig en ponny som gått på ridskola och skulle vara en trygg nybörjarponny från en större hästhandlare. De hade "glömt" att nämna att minst två ridskolor lämnat tilllbaka den då den bockat av barnen på löpande band - jag fick själv ta reda på det genom att ringa ridskolorna för att kunna häva köpet.

Men jag har även varit i kontakt med mer seriösa "hästhandlare" som haft hästar på tillridning en längre tid och som varit både kunniga och inte haft bråttom att bli av med hästarna. Som haft ett litet antal hästar till försäljning för ett mer marknadsmässigt värde och som inte "prånglat ut" hästar i mängder.

Men köpa häst är ett lotteri oavsett om du köper den från en privatperson eller en hästhandlare. Det är bara att inse att båda kan underhålla sanningen och det är aldrig fel att undersöka lite extra och se om varningsklockorna ringer.
 
Och jag känner direkt om jag klickar med en häst eller inte:)
Samma med människor och hundar och pojkvännerna, har alltid känt direkt om det är rätt, vet vad jag vill ha:)
Jag har oftast varit säker på hästen från början men mer osäker kring situationen om du förstår mig. För mig är det viktigt att det funkar med säljaren och att jag känner att hen kan ha 100% förtroende för mig och min hästhållning. Sedan är det andra saker som spelar in också. Senast funderade jag på om det var rätt beslut att köpa den oinridna unghästen jag fastnat för och det diskuterades flitigt med familj och vänner. :)
 
Och jag känner direkt om jag klickar med en häst eller inte:)
Samma med människor och hundar och pojkvännerna, har alltid känt direkt om det är rätt, vet vad jag vill ha:)

Riktigt! Om jag inte känner det där "Wow, vilken goding, den vill jag ha!" Det ska kännas i maggropen att det är rätt, annars får jag leta vidare! Nån skrev här att de ville se ögonen på hästen och det instämmer jag fullt i! Vad blickar kan säga mycket om både folk och fä!
 
Jag har oftast varit säker på hästen från början men mer osäker kring situationen om du förstår mig. För mig är det viktigt att det funkar med säljaren och att jag känner att hen kan ha 100% förtroende för mig och min hästhållning. Sedan är det andra saker som spelar in också. Senast funderade jag på om det var rätt beslut att köpa den oinridna unghästen jag fastnat för och det diskuterades flitigt med familj och vänner. :)

Varför är det viktigt för dig att förra ägaren har förtroende för din hästhållning? Jag hanterar inte mina hästar alls så som de förra ägarna gjorde och jag skulle absolut inte sälja tillbaka någon av dem (nu är det inte aktuellt att sälja heller men om) till deras gamla ägare eftersom jag inte alls sympatiserar med deras hästhållning. Visst har jag kunnat höra av mig till den förra ägaren om hen har velat det och några av de gamla ägarna har varit här och hälsat på hästen någon gång och det är väl okej första halvåret så länge de inte lägger sig i men sedan får det faktiskt vara bra. De har sålt och det är mina hästar nu. Jag ser ingen som helst anledning att hålla kontakten med förra ägaren om det inte skulle slumpa sig så att vi blir vänner men då är det inte för hästens skull utan för att vi trivs ihop av andra orsaker.
 
Jag har varit i kontakt både med seriösa och oseriösa "hästhandlare", tydliga varningstecken är att hästarna är importerade och sen säljs till "underpris". Att hästhandlarna vill ha snabba affärer, att de vill använda sin egen veterinär. Att hästarna låter för bra för att vara sanna - passar alla och kan ridas av alla, osv. Att de alltid har en passande häst åt dig om du inte råkar gilla den du åkte dit för att titta på. Bytesrätt drar jag oxå åt mig öronen för - för jag frågar mig varför ska jag vilja byta om hästen nu är så perfekt?

Jag fick med mig en ponny som gått på ridskola och skulle vara en trygg nybörjarponny från en större hästhandlare. De hade "glömt" att nämna att minst två ridskolor lämnat tilllbaka den då den bockat av barnen på löpande band - jag fick själv ta reda på det genom att ringa ridskolorna för att kunna häva köpet.

Men jag har även varit i kontakt med mer seriösa "hästhandlare" som haft hästar på tillridning en längre tid och som varit både kunniga och inte haft bråttom att bli av med hästarna. Som haft ett litet antal hästar till försäljning för ett mer marknadsmässigt värde och som inte "prånglat ut" hästar i mängder.

Men köpa häst är ett lotteri oavsett om du köper den från en privatperson eller en hästhandlare. Det är bara att inse att båda kan underhålla sanningen och det är aldrig fel att undersöka lite extra och se om varningsklockorna ringer.

Tack Smulan! Det är sant som du säger, många hästar jag sett hos hästhandlarna har varit importer som just kommit till Sverige. Kan säkert vara bra hästar om man har tur i lotteriet, och de är ju billiga. Man kan hitta en jättefin Polsk häst .för 35-45.000. Samma typ/nivå av häst direkt från Polen via säljsidor (törs inte skriva ut vilken, men den är stor och börjar på Häst... ) kostar 20.000, men då får man ju åka dit och prova/hämta hem den och det är ju inte gratis. Bara att frakta häst med buss inom Sverige kostar uppåt 5000 kr, beroende på vart den ska.Kostar säkert mer från utlandet innan alla papper är klara och då är man väl nästan uppe i de pengarna hästen kostar redan hitfraktad...
 
Varför är det viktigt för dig att förra ägaren har förtroende för din hästhållning? Jag hanterar inte mina hästar alls så som de förra ägarna gjorde och jag skulle absolut inte sälja tillbaka någon av dem (nu är det inte aktuellt att sälja heller men om) till deras gamla ägare eftersom jag inte alls sympatiserar med deras hästhållning. Visst har jag kunnat höra av mig till den förra ägaren om hen har velat det och några av de gamla ägarna har varit här och hälsat på hästen någon gång och det är väl okej första halvåret så länge de inte lägger sig i men sedan får det faktiskt vara bra. De har sålt och det är mina hästar nu. Jag ser ingen som helst anledning att hålla kontakten med förra ägaren om det inte skulle slumpa sig så att vi blir vänner men då är det inte för hästens skull utan för att vi trivs ihop av andra orsaker.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 568
Senast: mars
·
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
16
· Visningar
1 674
Senast: tara
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 108
Senast: Lavinia
·
R
Hästmänniskan Hej Jag och min syster har hästarna på samma lösdrift, men hennes häst har sönder min ponnys täcken. Hon nonchalerar det även om hon...
2
Svar
23
· Visningar
2 234
Senast: CaisaCax
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp