Försäljningsstall/Hästhandlare

[Plantan]

Fel prefix kanske, men hittar inte något jag tycker passar?

Skulle du föredra att köpa häst privat av en för dig helt okänd person eller skulle du hellre köpa av en "hästhandlare"? Varför är det ena eller andra bättre?

Jag har hittills bara haft hästar på foder som jag känt till sedan tidigare antingen själv eller via bekanta som känner ägaren och hästen och går i god för dem. Självklart ska hästen veterinärbesiktigas och övrigt enl vanlig standard vid köp.

Känner dock att hästhandlaren vill tjäna snabba pengar och inte har hela bakgrunden till hästen och att man köper den till överpris. De måste få betalt för själva förmedlingen. Samtidigt kan privatägaren lika gärna påstå att hästen är en sån pålitlig och säker häst, men kanske inte påpekar att den blir galen av att se typ gröna träd på sommaren eller annat man inte märker när man provrider den mitt i vintern i ett ridhus...

Vilket sätt ska man tänka på så man nu hittar den häst man verkligen söker?! Jag vill inte vara för naiv, inte "chansa och se" för att ev byta häst senare. Jag vill ju ha en "kompis för livet" och att det ska bli rätt på en gång. Klart det kan komma fram problem som inte gått att förutse men då är det ju en helt annan fråga än att man inte blivit informerad av olika skäl.

Hur resonerar du? Fördelar och nackdelar? Känns som ett lotteri att köpa häst...

 

[Aionee]

Jag valde att köpa häst från privatperson, mest för att det inte finns några hästhandlare här omkring. Fördelar är väl att personen verkligen känner sin häst (föredetta ägaren till min har ägt han sedan han var 5 månader), kan berätta typ varenda detalj om hans uppväxt, är väldigt noggrann med vart han hamnar, kan svara alla frågor och viktigast av allt; Inte vill sälja till varje pris. Jag visste att hon ville hästens bästa, att hon inte skulle undanhålla någon information och att hon verkligen ville att hästen skulle gå igenom en grundlig veterinärbesiktning.

Men sen finns det oseriösa privatpersoner också. Många såna... t.ex. var vi 1 dag ifrån att få hem en häst när ägaren plötsligt ändrade sig för att vi var för krångliga som krävde veterinärbesiktning, ville ha hästen vaccinerad, var noga med mask osv... Tydligen gjorde man inte så inom travet...

Jag tror det handlar om känsla. Men annars är det lite som ett lotteri. Man får se till att fråga många frågor, de "rätta" frågorna och sen verkligen få en bild av situationen. Är det något som inte känns bra, köp inte.

 

[Ketrawzc]

Att köpa häst är ett lotteri. Det blir inte alltid bra, även fast man gjort rätt efter konstens alla regler.

Det finns många försäljningsstall som är seriösa och förmedlar fina hästar, självklart känner de inte hästarna som en privatperson gör, men det brukar vara kunnigt folk som vill att hästköpet ska bli lyckat, både för sin och för köparens skull.
Fördelarna är att du har lagen på din sida ifall det skulle bli krångel i framtiden, med skador eller tom oönskade beteenden i vissa fall. Försäljningsstall räknas som näringsidkare och faller under konsumentköplagen. Köper du av privatperson gäller köplagen och då har du mycket högre krav på dig själv att verkligen ta reda på ifall varan du köper är hel.
Ofta håller försälningsstall bättre priser då de vill bli av med hästarna. Det kostar att hålla en häst en månad extra bara för att priset är i högsta laget.

Var öppen när du letar häst. Ha med dig någon hästkunnig som kan hjälpa dig. Se till att få hästen ordentligt besiktad på klinik av en veterinär du valt.

 

[TinyWiny]

Jag har köpt hästar både ifrån privatpersoner och från hästhandlare och jag ser egentligen ingen större skillnad. En av privatpersonerna jag köpte ifrån undanhöll mycket information och ville bara sälja till så högt pris som möjligt och brydde sig egentligen inte alls om hästen utan var enbart ute efter pengarna. Den andre privatsäljaren berättade precis allt hen visste om hästen och var mycket mån om att hästen var rätt för oss trots att hen hade panik över att sälja snarast möjligt. De hästarna jag köpt från hästhandlare har jag av naturliga skäl inte vetat särskilt mycket bakgrund om men för mig spelar det inte så stor roll. Jag känner in hästen, hästen provrids i de situationer hen behöver fungera i och sedan går jag på känsla. Jag tar förgivet att hästen kommer ändra sig när hen kommer hem till mig. En flytt är alltid en omställning och jag ser det som självklart att hästen är och reagerar annorlunda här hemma än där provridningen sker.

Ju nyare man är som hästägare desto viktigare är det att man provar hästen flera gånger och i olika miljöer och situationer just eftersom man kanske inte har utvecklat känslan och kan se hur hästen kommer förändras när hen kommer hem. Även när det är ett barn/tonåring/vuxen utan så mycket erfarenhet som ska ha hästen är det viktigt att allt fungerar på en gång. Då ska man inte köpa ett projekt.

Jag har köpt hästar som varit extremt stressade, outbildade och osäkra men jag har sett i deras ögon vad de går för och det är det viktiga för mig. Att de när de har landat blir lugna och harmoniska och blir de hästar jag såg att de egentligen är. Jag har köpt hästar som varit så stressade och rädda att det inte har gått att lyfta hovarna ens men när de väl har landat, mycket träning och i vissa fall lugnande vid skoning ett tag så har de insett att de inte längre behöver skydda sig själva och det fungerar problemfritt. Jag skulle ju däremot aldrig rekommendera någon annan att köpa en sådan häst om hen inte har lugnet, kunskapen och möjligheten (tänker här på miljö och hantering i första hand) att få hästen harmonisk.

Att köpa häst är alltid ett lotteri. Hästen kan verka fullt frisk på besiktningen för att någon månad senare vara jättesjuk eller att gamla skador visar sig eller att nya har tillkommit. Man måste vara medveten om att byte av ägare, miljö, ridsätt och underlag, ny hovslagare och nya hästkompisar sätter sina spår och man måste ge hästen tid för acklimatisering.

Känns det rätt så är det rätt. Ta gärna med dig någon på provridningarna som känner dig och din kunskapsnivå väl som du kan diskutera hästen med efteråt. Köp inte en häst för att det är synd om hen eller för att hästen står nära där du bor utan leta efter hästen med stor H.

Önskar dig lycka till!

 

[kryddelydd]

Om du tänker dig att du vill kunna reklamera/lämna tillbaka hästen efter köp, så har du större rättigheter om du köper från näringsidkare än om du köper från privatperson.
Annars tror jag det kan vara hugget som stucket. Man kan ha tur eller otur oavsett vem man köper häst av.

 

[Plantan]

Att köpa häst är ett lotteri. Det blir inte alltid bra, även fast man gjort rätt efter konstens alla regler.

Det finns många försäljningsstall som är seriösa och förmedlar fina hästar, självklart känner de inte hästarna som en privatperson gör, men det brukar vara kunnigt folk som vill att hästköpet ska bli lyckat, både för sin och för köparens skull.
Fördelarna är att du har lagen på din sida ifall det skulle bli krångel i framtiden, med skador eller tom oönskade beteenden i vissa fall. Försäljningsstall räknas som näringsidkare och faller under konsumentköplagen. Köper du av privatperson gäller köplagen och då har du mycket högre krav på dig själv att verkligen ta reda på ifall varan du köper är hel.
Ofta håller försälningsstall bättre priser då de vill bli av med hästarna. Det kostar att hålla en häst en månad extra bara för att priset är i högsta laget.

Var öppen när du letar häst. Ha med dig någon hästkunnig som kan hjälpa dig. Se till att få hästen ordentligt besiktad på klinik av en veterinär du valt.

 

[Plantan]

Tack för alla kloka svar!
Jag vill ju att det ska bli ett köp och rätt på en gång. Det verkar ju alltid vara så bråttom när de ska sälja hästar. "Vid snabb affär... " "Måste bort snarast" osv. Hinner man verkligen med att ta hästen till klinik? Det kostar väl en förmögenhet även om det absolut skulle vara det bästa? Med pytteliten plånbok så darrar underläppen bara vid tanken. Helst skulle jag vilja ha hela hästen röntgad och genomgången med sjuklig millimeter precision. (Och så var hela hästköparbudgeten slut... )
Finns protokoll från veterinär där man kan se sjuk- och skadehistorik? Jag är ju rädd att det ska dyka upp några gamla skador som ingen berättat om osv.

Jag har hittat annonser på ett par hästar som verkat passa mig. "Brevvänner undanbedes". Vill inte bli "jobbig" redan innan det är aktuellt att slå till. Har då funderat igenom var hästen finns, kollat transporter och känt efter om det verkar rätt. Bara att åka och titta på en häst som står 40-60 mil härifrån är ju ett projekt samt hitta en god vän och hästmänniska som kan tänka sig att följa med. Ringt ett par dagar efter att annonsen kommit ut och två av hästarna varit sålda dagen efter. Hur har de människorna hunnit besiktiga, provridit i olika miljöer mm? Jag kan inte köpa häst efter att bara sett film, som en föreslog. Samtidigt undrar jag då om de hästar som finns kvar kanske inte är helt OK?
Ursäkta alla funderingar men jag blir inte klok på detta...

 

[Gimlan]

Tack för alla kloka svar!
Jag vill ju att det ska bli ett köp och rätt på en gång. Det verkar ju alltid vara så bråttom när de ska sälja hästar. "Vid snabb affär... " "Måste bort snarast" osv. Hinner man verkligen med att ta hästen till klinik?

Vill man ta hästen till klinik och det står att det ska gå fort får man göra klart det direkt.

Det kostar väl en förmögenhet även om det absolut skulle vara det bästa? Med pytteliten plånbok så darrar underläppen bara vid tanken.

Det kostar, men det kostar att ha häst.

Helst skulle jag vilja ha hela hästen röntgad och genomgången med sjuklig millimeter precision. (Och så var hela hästköparbudgeten slut... )

Det är sällan nödvändigt med en fritidshäst.

Finns protokoll från veterinär där man kan se sjuk- och skadehistorik? Jag är ju rädd att det ska dyka upp några gamla skador som ingen berättat om osv.

Ska finnas, men inte säkert att ägaren vill visa upp dem, eller ljuger om det - men det finns inga garantier.

Jag har hittat annonser på ett par hästar som verkat passa mig. "Brevvänner undanbedes". Vill inte bli "jobbig" redan innan det är aktuellt att slå till. Har då funderat igenom var hästen finns, kollat transporter och känt efter om det verkar rätt. Bara att åka och titta på en häst som står 40-60 mil härifrån är ju ett projekt samt hitta en god vän och hästmänniska som kan tänka sig att följa med. Ringt ett par dagar efter att annonsen kommit ut och två av hästarna varit sålda dagen efter. Hur har de människorna hunnit besiktiga, provridit i olika miljöer mm?

En del är snabba, andra inte, men behöver man tid på sig så ska man ta den tiden.

Jag kan inte köpa häst efter att bara sett film, som en föreslog. Samtidigt undrar jag då om de hästar som finns kvar kanske inte är helt OK?
Ursäkta alla funderingar men jag blir inte klok på detta...

En del köper på det viset, andra inte, du vill inte chansa, då ska du inte chansa och många försäljningar tar tid, så nog kommer du hitta en häst förr eller senare.

 

[Plantan]

Sant varenda ord, Gimlan. Begriper inte hur folk kan köpa häst efter att bara sett film? Jag måste ju klappa och klia och känna med händerna över hela hästen och prata med den och titta den djupt i ögonen... Filmköp är ju som att köpa en radiostyrd bil på internet. Vad har man för syn på hästen då? Endast tävling?

Det är väl jag som är för blödig, och som TinyWiny skrev, risken är att jag tar med mig den det är synd om. Den eländigaste, blockhalta, loppbitna stackars kraken jag hittar... Jag släpar alltid hem skruttiga hittekatter, tar över halvdöda gamla hundar, och allt som bara har ett öga/öra...

 

[Cilva]

Sant varenda ord, Gimlan. Begriper inte hur folk kan köpa häst efter att bara sett film? Jag måste ju klappa och klia och känna med händerna över hela hästen och prata med den och titta den djupt i ögonen... Filmköp är ju som att köpa en radiostyrd bil på internet. Vad har man för syn på hästen då? Endast tävling?

Det är väl jag som är för blödig, och som TinyWiny skrev, risken är att jag tar med mig den det är synd om. Den eländigaste, blockhalta, loppbitna stackars kraken jag hittar... Jag släpar alltid hem skruttiga hittekatter, tar över halvdöda gamla hundar, och allt som bara har ett öga/öra...

När man ridit ett tag och kanske främst när man haft några hästar lär man sig att snabbt se om det är en häst som man kommer att passa ihop med eller inte. Då kan man köpa efter en snabb titt.

Besiktning är också olika hur man ser på det. Jag har bara besiktat en av dem jag köpt genom åren. Å andra sidan har jag för det mesta flera hästar och om en är skadad så finns det fler att rida så en lång konvalescens känns inte lika jobbig som på den tiden jag bara hade en häst.

 

[Plantan]

En väninna till mig köpte en ganska ung häst, men ordentligt inriden. Den uppförde sig exemplariskt när hon tittade och provred, men var rena monstret när den kom hem. Bråkade i stallet och bråkade vid ridningen. Hon skickade bort den för tillridning och uppfostran för dyra pengar men hon var kär och den kom tillbaka som en helt ny häst. Tur hon hade råd!

 

[Lavinia]

Hej!

Jag tror man kan bli lika lurad oavsett vem man köper av. Själv har jag blivit lurad av hästhandlare, både vid köp och när jag sen sålde hästen ingen. Mina privatköp har funkat bra.

Jag har köpt alla mina efter att bara ridit en gång. En häst red jag nog två gånger om jag tänker efter och det slutade ändå med att jag insåg att vi inte passade ihop. Jag brukar be att få testa både på ridbanan och i skogen, behöver ju inte vara en jättetur, men bara så jag ser hur hästens temperament är.

Jag tror det bästa sättet att hitta rätt häst är att antingen köpa en man redan känner eller att provrida många, många hästar så man verkligen lär sig vad det är man är ute efter. Inte bara ta första bästa för att den känns ok eller "rätt".

/Lavinia, som helst klinikbesiktigar och sen beror det på pris och ras om det blir röntgen.

 

[Plantan]

Åååå så kunniga och kloka ni är! Jag vill ta med er allihop när jag ska titta på häst!

 

[kolblakkur]

Filmköp är ju som att köpa en radiostyrd bil på internet. Vad har man för syn på hästen då? Endast tävling?

Man kan ha en bra hästsyn ändå. Jag har köpt osett, alltså endast över bild. Faktum är att tre av mina fyra hästar har detta skett med, samt en till som gick bort. Har kvar samtliga, älskar dem mer än livet självt. Har tatuerat in två av hästarnas namn. Ibland säger det bara klick över bild/film, och köper man t.ex. en unghäst/föl så vet man ändå inte riktigt vad man kommer få i slutändan. Nästa år har jag haft mitt första osedda köp i tio år. Han var 24 timmar gammal på bilderna, hämtade honom ett halvår senare.

 

[Gimlan]

Man kan ha en bra hästsyn ändå. Jag har köpt osett, alltså endast över bild. Faktum är att tre av mina fyra hästar har detta skett med, samt en till som gick bort. Har kvar samtliga, älskar dem mer än livet självt. Har tatuerat in två av hästarnas namn. Ibland säger det bara klick över bild/film, och köper man t.ex. en unghäst/föl så vet man ändå inte riktigt vad man kommer få i slutändan. Nästa år har jag haft mitt första osedda köp i tio år. Han var 24 timmar gammal på bilderna, hämtade honom ett halvår senare.

Beror nog hur man är som person också.

 

[Lovisaleonora]

Hästar är inga maskiner. För många år sedan köpte jag en ridskolemärr som gått lektion i närmare 15 år. Gammal, supertrygg och jättesnäll. Hon skulle gå i pension och vi fick henne för en symbolisk summa. Stensäker, intygad av ungefär en halv miljon ridskoleryttare.

Efter två veckor hos oss blev hon ung på nytt och sprallade runt som en dåre, vägrade lämna gårdsplanen som en istadig åsna och konstrade och bockade på ridturer. Hon fick ett nytt liv helt enkelt.

Det går aldrig att förutspå hur en häst blir i ny miljö, den snälla gamla sågbocken kan bli en spattig nervorm på bortaplan. Utan att man blivit lurad.

 

[TheRedLightning]

Vet när jag fick hem min häst så hade min tränare sagt att det tar ca 3-4 veckor innan hästen landar och visar sitt sanna jag. Denne hade råkat ur för en sådan häst, som var lugn och trygg de första 3-4 veckorna och sen blev en testande häst, sen finns det såklart den omvända modellen, t ex min egen häst, som var nervös och orolig de första veckorna, men när hon väl landat hur trygg som helst.

Så man kan nog räkna med att hästen troligen inte kommer vara exakt likadan som den var på provridningen, när den byter miljö. Vissa hästar klarar miljöombyte bättre än andra, precis som det är för människor.

 

[Aionee]

Vet när jag fick hem min häst så hade min tränare sagt att det tar ca 3-4 veckor innan hästen landar och visar sitt sanna jag. Denne hade råkat ur för en sådan häst, som var lugn och trygg de första 3-4 veckorna och sen blev en testande häst, sen finns det såklart den omvända modellen, t ex min egen häst, som var nervös och orolig de första veckorna, men när hon väl landat hur trygg som helst.

Så man kan nog räkna med att hästen troligen inte kommer vara exakt likadan som den var på provridningen, när den byter miljö. Vissa hästar klarar miljöombyte bättre än andra, precis som det är för människor.

Jag håller med här, det brukar ta ett tag!
Min häst som aldrig bytt hem sedan han var 5 månader flyttade hem till mig som 4 åring. Tog ca 2 månader innan han lugnade ner sig helt. Och sen var det inte förrän 8 månader senare när sommaren kom som han verkligen växte upp och blev ännu lugnare i sinnet.

 

[Gimlan]

Jag håller med här, det brukar ta ett tag!
Min häst som aldrig bytt hem sedan han var 5 månader flyttade hem till mig som 4 åring. Tog ca 2 månader innan han lugnade ner sig helt. Och sen var det inte förrän 8 månader senare när sommaren kom som han verkligen växte upp och blev ännu lugnare i sinnet.

Fast det är väldigt olika, ingen av mina har blivit annorlunda eller reagerat på flytten. Den senaste har yp bara gått i samma hage och samma flock (unghäst) men reagerade knappt inget på flytten. Vandrade lite i hagen första veckan eller så, men inget extremt.

 

[Aionee]

Fast det är väldigt olika, ingen av mina har blivit annorlunda eller reagerat på flytten. Den senaste har yp bara gått i samma hage och samma flock (unghäst) men reagerade knappt inget på flytten. Vandrade lite i hagen första veckan eller så, men inget extremt.

Min häst hade aldrig ens varit utanför sin stallplan förut, aldrig stått på gång, gick knappt att lyfta hovarna på, var allmänt respektlös osv. Så det var en hel del nytt (verkligen en hel del) när jag tog med han på promenader, uppfostrade honom och introducerade han till nya saker. Men ja, det är individuellt också. Jag tror min tog lite längre tid på sig än vissa andra (men då var han som värst de första 3 veckorna vilket inte var jätteilla, men inte förrän ca 2 månader så klickade det verkligen som "oj han står faktiskt still när vi borstar").