S
Stillbee
Den hemskaste som någonsin kunnat hända har hänt: den 24 juni när jag skulle hämta min häst King i hagen för ett träningspass hittade jag honom döende i hagen. Han låg på sidan med benen helt stelt och ryckande rakt utåt. Jag hann se hans sista andetag och sedan bara han försvann ifrån mig. Han blev kall så snabbt, och detta var ändå sommarens varmaste dag. Det var det absolut värsta jag varit med om och jag saknar honom fruktansvärt även om det gått en månad. Han dog av en inre blödning, en artär hade brustit och det fanns ingenting jag kunde ha gjort.
Så detta är för hans minne:
jag köpte King för ca 4 årsedan på lucia, min första quarter jag var då 17 år, Han var sutten på men annars inte utbildad. Han var efter Colonels Fella och hade hans svåra rygg när det gällde att hitta sadel, jag tror ja provade varenda som fanns innan jag hittade en som passade.
Första året jag hade honom var ett rent helvete, han bockade och bockade och testade mig i allt, samma sak andra året, det var mycket tårar men efter några terapirundor med min tränare började vi äntligen sammarbeta. King testade naturligvis mig i allt jag gjorde men med mycket tårar och tålamod och markarbete fick ja honom långsamt med mig.. Vår första tävling i göteborg var helt fantastisk. Vi gjorde en walk and trott (iochmed bockningar i galopp) och den vann vi. Suoerlyckliga var vi, och ja minns att det regnade just den dagen så King (som för övrigt hatar vatten) ställde sig under pappas paraply och var helnöjd. han var ju torr!!
Tiden gick och vi var ute på en del småtävlingar och King började utvecklas till en riktigt fin pleasure häst, han hade ett otroligt fint steg i alla gångarter, och så sista året nu i maj var vi i en tävling i göteborg där han vann i wr och pleasure. Jag var så stolt över honom och kände att nu har det verkligen släppt allt problem och så ställde jag honom i lite sommarvila för att ta upp ridningen igen i juli.
Blev sugen på att rida och skulle då rida i Juni och hittar min älskade häst död i hagen...
Easy colonels king, du gav mig den bästa tiden i mitt liv och du lärde mig otroligt mycket R.I.P du är saknad
Vad har ni för minnen inom träning och tävling eller bara vanlig fritid? Dela med er
Så detta är för hans minne:
jag köpte King för ca 4 årsedan på lucia, min första quarter jag var då 17 år, Han var sutten på men annars inte utbildad. Han var efter Colonels Fella och hade hans svåra rygg när det gällde att hitta sadel, jag tror ja provade varenda som fanns innan jag hittade en som passade.
Första året jag hade honom var ett rent helvete, han bockade och bockade och testade mig i allt, samma sak andra året, det var mycket tårar men efter några terapirundor med min tränare började vi äntligen sammarbeta. King testade naturligvis mig i allt jag gjorde men med mycket tårar och tålamod och markarbete fick ja honom långsamt med mig.. Vår första tävling i göteborg var helt fantastisk. Vi gjorde en walk and trott (iochmed bockningar i galopp) och den vann vi. Suoerlyckliga var vi, och ja minns att det regnade just den dagen så King (som för övrigt hatar vatten) ställde sig under pappas paraply och var helnöjd. han var ju torr!!
Tiden gick och vi var ute på en del småtävlingar och King började utvecklas till en riktigt fin pleasure häst, han hade ett otroligt fint steg i alla gångarter, och så sista året nu i maj var vi i en tävling i göteborg där han vann i wr och pleasure. Jag var så stolt över honom och kände att nu har det verkligen släppt allt problem och så ställde jag honom i lite sommarvila för att ta upp ridningen igen i juli.
Blev sugen på att rida och skulle då rida i Juni och hittar min älskade häst död i hagen...
Easy colonels king, du gav mig den bästa tiden i mitt liv och du lärde mig otroligt mycket R.I.P du är saknad
Vad har ni för minnen inom träning och tävling eller bara vanlig fritid? Dela med er
