Biblioteksersättningen
Enligt upphovsrättslagen får ett exemplar av ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen i upphovsrättslagen stadgad rätt till ersättning. Genom denna kulturpolitiskt motiverade inskränkning i upphovsrättslagen värnas allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.
Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen istället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor. De kulturpolitiska motiven bakom instiftandet av den svenska biblioteksersättningen skapade en från första början kulturpolitiskt utformad ersättning: den riktas enbart till svenska upphovsmän (d.v.s. som skriver på svenska eller är bosatta i Sverige) och översättare (till eller från svenska språket) – och därtill används en stor del av medlen för stipendier och bidrag till dessa kategorier av författare, tecknare, fotografer och översättare.
Biblioteksersättningen konstruerades från början som ett visst belopp per boklån, vilket skulle överföras till Sveriges författarfond – en statlig verksamhet men med en styrelse vars majoritet utsågs av upphovsmännens egna organisationer. Systemet har efterhand byggts ut, så att numera ges ersättning för både hemlån och referensexemplar av både svenska originalverk och verk i svensk översättning.
De övergripande reglerna för biblioteksersättningen beslutas av regering och riksdag i en särskild förordning. Länge fastställdes också biblioteksersättningens grundbelopp, d.v.s. ”priset per boklån”, ensidigt av staten. Sedan 1985 har dock regeringen en överenskommelse med Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om att man ska förhandla om biblioteksersättningens grundbelopp. Från och med år 2015 avser förhandlingarna biblioteksersättningen för två år i taget. De senaste förhandlingarna slutfördes i juni 2023 och avsåg grundbeloppet för år 2024 och 2025; parterna enades då om ett grundbelopp på 2 kr och 12 öre (en höjning med åtta öre) för år 2024 och ytterligare åtta öres höjning till 2 kr och 20 öre för år 2025.
Utöver överenskommelsen om grundbeloppet enades parterna denna gång om tillfälliga extra medel till biblioteksersättningen med hänvisning till den negativa påverkan restriktionerna under pandemin haft på biblioteksutlåningen. Sammanfattningsvis ger överenskommelsen en sammanlagd biblioteksersättning på 190,5 milj. kr för år 2024 (en ökning med 2,0 milj. kr) samt 190,6 milj. kr för år 2025 (+ 0,1 milj. kr).