Föräldrar och barn *spinoff*

[Mabuse]

Har man som förälder rätt att ha egna intressen?

Jag har trott att det är så, men har här på Buke fått lära mig att föräldrar ska leva för sina barn. Så, hur är det, lever ni helt och hållet för barnen, eller har ni en identitet utöver det? Har ni vänner och intressen utöver det ni kan dela med era barn?

 

[sita]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag har en son (5) och en dotter (13). Grabben är mest intresserad av att vara med sin pappa bland traktorerna och jag och min dotter delar hästintresset. Visst känner man väl att man ska ställa upp 100 % för barnen men jag måste ha rätten till egen tid, annars är jag inge vidare till förälder. Jag sjunger i kör, tränar på gym och umgås med vänner utan familj lite då och då. Eftersom jag pluggar på distans i GBG så är jag hemmifrån ganska ofta så min familj är ganska van över att "mamma" inte alltid finns där och har lärt sig klara sig själv rätt bra.

Tro nu inte att jag lämnar barnen hemma ensamma när jag är ute och har kul, riktigt så illa är det inte. Vi har en fantastisk barnflicka som bor här när jag är i Götet och pluggar. Hon tar hand om ungar, gubbe och hus. (Tack Petra!!! )

 

[annkristina]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag har egna intressen som ibland delas med ungarna, dessutom har jag valt att jobba på annan ort så jag arbetspendlar dessutom. Jag åker söndag kväll och kommer hem torsdagkväll och nu sitter jag framför datorn medan barnen sitter framför varsin tv och tittar. Hu vilken hemsk förälder man är! Men deras pappa är hemma.

MVH Ann

 

[Luff]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

å det frågar du på en hästsajt...

Ok jag vet varför du frågar, ingen kul tråd.

men som svar - jag har lagt i princip all min ridning och ideella engagemang på hyllan sen jag fick andra sonen. Har inte tid.
Vi har heltidsjobb med mycket kvällar så vi går i skift - inte hemma samtidigt, jag har ett jobb som ger mig massor och har inget stort behov att "gå ut". Vi har alltid en barnvakt för kortare pass att tillgripa, dock har jag inte varit barnledig en hel helg på snart 7 år. Självvalt delvis av praktiska skäl men också för att jag vill tillbringa åtminstone en stund varje dag med mina barn.

Men i oktober så ska vi åka bort - alldeles själva - hela 2 nätter.

Det hade nog varit lättare att hålla igång ridningen om jag hade haft vänner m samma intresse men tyvärr - mina vänner håller på med annat - healing tex - och det berikar ju mitt liv också.

Ridningen komer att finnas kvar där när jag är redo att sätta igång igen (snart så) och hästarna har jag inte gjort mig av med - så mockat har jag gjort ändå.

 

[Sofiplopp]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag har barnen varannan vecka och då försöker jag se till att vi har en bra tid ihop. Vi äter middag klockan fem varje dag, och jag är ju oftast hemma när de kommer från skolan så jag kollar alltid hur de har haft det, vad som hänt, eventuella läxor och så vidare.
MEN jag har ju hästarna också, och då är de själva hemma. Och nu i kväll har de suttit framför varsin dator medan jag suttit i soffan och fixat med en garnhärva som härvat ihop sig och lyssnat på musik.

Jag tycker det är JÄTTEVIKTIGT att ha egna intressen och egen tid. Jag blir en mycket bättre mamma då! Och bara leva för sina barn - nej, då tror jag det blir synd om barnen på sikt. Risken är JÄTTESTOR att man hänger upp sitt liv totalt på barnen, och hur kul är det i för dem i längden?!

 

[slice]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Har man som förälder rätt att ha egna intressen?

Ja, definitivt. Rätt att ha och ska ha.

 

[Kissing Spine]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag kan som 16 årigt "barn" svara... Jag vill verkligen att mamma och pappa ska ha egna intressen, vilket de har, och tycker att det är jättekul att de har ngt "eget". De kan gärna åka bort mer

 

[AnnaKarinA]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Har man som förälder rätt att ha egna intressen?

Jag har trott att det är så, men har här på Buke fått lära mig att föräldrar ska leva för sina barn. Så, hur är det, lever ni helt och hållet för barnen, eller har ni en identitet utöver det? Har ni vänner och intressen utöver det ni kan dela med era barn?

Jag har inga egna barn (har inte vågat skaffa pga att jag vill vara en jättebra förälder, och hur vet man att man blir det? )

Men har en styvson på 12 som är hos oss deltid. Jag ställer upp för honom så mycket jag bara kan, när HAN VILL. När HAN VILL vara med polarna eller sitta framför datan, så passar jag på att ägna mig åt mina egna intressen; hästarna. Så har jag löst det! (och självklart åker jag på street race på sena kvällar eller spenderar hela dagar på bilutställningar, trots att jag knappt kan hålla mig vaken )

 

[FannyN]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Det är klart att man ska ha.
Själv har jag hästgård.Med fem egna hästar som alla har en egen plan och träningsprogram.Jag rider på kurser, och för min instruktör.Ska få föl i sommar också.
Sen har jag ett hektar trädgårdstomt med ca 100 m rosenrabatt och massor med andra växter.
Jag håller på att renovera ett växthus där jag ska lägga golv, dra in värme och köpa fetkristallkrona och ha värsta matsalsbordet för att ha skojsiga fester i.
Jag är aktiv politiskt och i kvinnofridsfrågor.
Jag träffar vänner ganska ofta,men mest blir det grannarna och hästfolk som jag umgår med.
Dessutom är jag mat och bakfixerad och försöker gå en timme före frukost 3 gånger i veckan.
Men mest är jag mamma!!

// Åsa

 

[mimus]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag har visst missat något här

Klart att man ska få göra sådant som man mår bra av, det tjänar barnen på i längden.
Jag tycker däremot att det är viktigt att man ser till att ha kvalitativ tid med sina barn, att man finns och är delaktig.

Jag tycker Anna Lind var ett strålande exempel på att kunna sätta sina barn i fokus trots det jobb hon hade.

Jag har bara ett barn, han är 8 år, hade jag haft fler barn så hade jag varit tvungen att prioritera bort annat.
Inte jobba skift, inte ha eget stall med både egna och andras hästar.
Inte träna och tävla, nu rider jag mest tidigt på morgonen innan jobbet, så ja hinner köra honom till skolan, eller sent på kvällen när han lagt sig, men man tänjer ju ofta på sina egna gränser.
Jag vill ha ett bra liv, ha kul och trivas, det skulle jag inte göra om min son sa: mamma, du är alltid i stalllet, eller du bara jobbar, eller likn.
Jag vill att han ska känna att jag finns för honom, trots att jag gör saker jag mår bra av och gillar.

"svammligt kanske"

 

[Inte_Ung]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jodå.
Jag driver ju en gård och har en hel hoper med hästar.
I.o.f.s. så jobbar jag bara 75%, men jag pendlar sammalagt 10 mil varje dag.
Det är en fråga om att planera, prioritera och se till att barnen får sina behov tillgodosedda så att de klarar av att föräldrarna gör annat.
Fördelen på en gård så här, det är ju att man kan göra allt tillsammans med barnen.
Eller att man i alla fall inte är så speciellt långt borta när man utövar sina intressen.
Jag (och de stora barnens pappa) har rest i jobbet och den hemmavarande föräldern har klarat av att tillgodose barnens behov.
Jag har också varit ute och buggat och åkt på konferenser både inom jobbet och inom hästeriet.
Däremot så har jag inte tävlat sedan jag fick andra barnet.
För jag tappade liksom intresset för det.

Det gäller att se till att barnen får sitt, för då så blir det tid över till mitt.
Och då så går det t.o.m. att skicka in dem för att fixa pannkakor till lunch åt hela familjen på 5 personer.
De är 10 och 14 år gamla.
Lilleman är 3½ och hänger mest med på någon sorts sladd.

 

[ameo]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag MÅSTE ha något utöver barnen för att inte bli helt knäpp... Något jag kan göra där jag inte är mamma utan bara "ameo".
För tillfället åker jag viäg ibland med min ena ponny på ponnytrav och då är jag borta en heldag utan att behöva tänka på barnen alls. (det är bra med en pålitlig pappa som inte behöver en massa instruktioner för att klara av att ta hand om dem... )

 

[reykurboy]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Naturligtvis! Det är en självklarhet!

 

[gulan]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Om man känner att man försakar sina hobbys för att vara med barnen då tycker jag inte man är en bra förälder. För dom allra flesta gör man det frivilligt och tänker att man tar upp det då man har tid och ork.............om si så där 5-6 år efter sist födda.
Många säger-Jag måste få göra det här utan barnen och jag måste få egen tid annars blir jag galen. Men om man känner att man aldrig har tid med barnen eller dåligt samvete för man tycker man har för lite kvalitativ tid , vill göra både det ena och det andra med dom men inte orkar eller hinner, ja då tycker jag att den dära "egna" tiden är onödig.
gulan fd.gulla

 

[Britta68]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Tja vi är på ett hästforum som nån redan skrev....klart man får ha egna intressen, finns det nåt tristare än folk som bara pratar om sina barn och inte har nåt annat i livet. Men visst är det svårt att hinna med egna grejer också, speciellt om man jobbar heltid. Jag är borta 9 timmar/dag minst och den tiden som blir över efter det vill man ju spendera med sonen. Så hästarna mest äter och skiter på veckorna, speciellt den mörka tiden blir det att jag hinner rida/köra endast på helger.

Det är bra att bo på hästgård för då kan ju barnen hänga med på det mesta man gör. Jag tror på kvantitets-tid dvs att barn behöver mycket tid med sina föräldrar så därför vill jag vara närvarande den tid jag inte jobbar. Ett annat intresse jag har är trädgården och där brukar sonen också vara med, han tycker det är kul att gräva och pyssla där.

För mig så består en stor del av mitt sociala liv av andra hästmänniskor, så hästintresset vill jag inte lämna fast jag så skulle få fem barn till (lite osannolikt vid 37 års ålder.....)

 

[Roheryn]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Jag skulle snabbt gå under om jag inte fick vara JAG. Det gäller både i förhållande till min dotter och till min man. Jag behöver och har vänner som är mina, bara mina (sedan finns det ju "familjens vänner" också, men det är en annan sak....). Hästintresset verkar ju ha gått i arv till dottern, men jag ser ju noga till att få egen tid i stallet också, och att åka på tävlingar och träningar är ju bara min grej..... Dessutom är jobbet också lite av en egotripp för mig.

 

[Tokmaja]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Beror på lite hur du menar, jag "lever" ju för min son på ett sätt, men utan "min" tid med "min" hobby, dvs mina hästar, hade jag inte varit jag och då hade jag heller inte varit en bra mamma.
Visserligen älskar sonen djur och var senast igår med och körde shettisen med mig, men det är ändå "mina" intressen.

Även när han blir större kommer jag INTE att gå upp helt i honom, eller hans blivande syskon, jag kommer att behöva MIN tid, för att vara mig själv, oavsett om det kommer att vara med hästarna eller styrketräning eller nått annat jag då fastnat för.
Själv förstår jag inte hur folk som inte har några intressen utöver barnen överlever man kan ju inte BARA gå upp i barnen!!

 

[reykurboy]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

*lånar knapp*

Det här var ju spännande att läsa.. Haär så tycker alla att det är ok med egen tid, att man måste få lite tid själv osv. I en annan tråd på senior tyckte flera att det var alldeles bedrööövligt att trådskaparen ville gå på restaurang en helgkväll.... För man skulle minsan ta hand om barnen 24 timmar om dygnet!

Märkligt... :smirk:

 

[Luff]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Speciellt som det är samma personer som verkar tillbringa massor med tid med egna intressen då barnen är parkerade framför tv o dator......

Jag förstår inte ekvationen

2 människor har massor m intressen, så föds barn - som tar tid - men dessa personer fortsätter enligt vissa att göra allt dom gjort förut - och är ändå enligt sig själva den perfekta föräldern - dom predikar att barnen går före allt - vad har dom tillgång till - en tidsmaskin eller far o morföräldrar dygnet runt.

Nä, jag tror det är fria fantasier - dom är likadana förädrar som dom flesta - pendlar mellan bra/dålig utefter dagsform.

 

[reykurboy]

Sv: Föräldrar och barn *spinoff*

Kan inte annat än hålla med dig!
När jag växte upp hade jag föräldrar som jag kände brydde sig om mig, men dom hade fortfarande ett eget liv! Det är jag tacksam för...