Hej
Jag har sedan en tid tillbaka velat skaffa en lekkamrat till min lilla kille, som är en lekig 2-årig bondkatt. Nu hittade jag en tjej (han är kastrerad) och det låg helt rätt i tiden för mig, så jag testade.
Just nu morrar de åt varandra och går inte allt för nära varandra, vilket jag kan förstå. Det har inte ens gått en full dag sedan vi tog hem den nya.
Det jag är rädd för är vår gamla katt, han betyder allt för mig och det var ju för hans skull vi skaffade en katt till, för vi märker att vi människor i familjen inte riktigt räcker till för att han ska få leka av sig varje dag. Han fräser nu inte bara åt lilltjejen, utan även åt mig. Jag har alltid varit den av oss som han har tytt sig till mest, även om han inte är någon knäkatt så vill han gärna ligga på ryggstödet på soffan när man sitter där och så. Jag är rädd att han blir arg på mig, och att det ska hålla i sig och förändra vår relation i längden.
Någon som har några liknande erfarenheter eller tips som kan lugna en orolig "mamma"?
Jag har sedan en tid tillbaka velat skaffa en lekkamrat till min lilla kille, som är en lekig 2-årig bondkatt. Nu hittade jag en tjej (han är kastrerad) och det låg helt rätt i tiden för mig, så jag testade.
Just nu morrar de åt varandra och går inte allt för nära varandra, vilket jag kan förstå. Det har inte ens gått en full dag sedan vi tog hem den nya.
Det jag är rädd för är vår gamla katt, han betyder allt för mig och det var ju för hans skull vi skaffade en katt till, för vi märker att vi människor i familjen inte riktigt räcker till för att han ska få leka av sig varje dag. Han fräser nu inte bara åt lilltjejen, utan även åt mig. Jag har alltid varit den av oss som han har tytt sig till mest, även om han inte är någon knäkatt så vill han gärna ligga på ryggstödet på soffan när man sitter där och så. Jag är rädd att han blir arg på mig, och att det ska hålla i sig och förändra vår relation i längden.
Någon som har några liknande erfarenheter eller tips som kan lugna en orolig "mamma"?