Fossing
Trådstartare
Har under sommaren ridit en del barbacka och det har verkligen gjort under för min balans, hästens lyhördhet för säteshjälper och hur han går fram till handen. Jag har i skritt och trav lärt mig hur jag "släpper upp" hans rygg och inte hämmar hans rörelser alltför mycket, och då blir han glad och avslappnad och går i en trevlig form. Han är ganska springig och har orolig mun, så det underlättar mycket för mig att kunna bromsa med sätet och han lyssnar jättebra! Jag är verkligen med honom i rörelserna.
I skritt och trav då. I galoppen är det hej kom och hjälp mig (känns det som). Och det beror enbart på mig, jag kan liksom inte komma på hur jag ska göra för att inte störa honom. Jag slutar liksom sitta "i" honom som jag gör i traven, och det känns som jag bara skvalpar runt ovanpå, spänner mig och då blir han spänd och ökar galoppen och tappar formen och då blir han ännu svårare att sitta på.
Han funkar ok i galoppen med sadel, men det känns som att den maskerar ganska mycket mina fel.
Några tips för hur man ska tänka?
I skritt och trav då. I galoppen är det hej kom och hjälp mig (känns det som). Och det beror enbart på mig, jag kan liksom inte komma på hur jag ska göra för att inte störa honom. Jag slutar liksom sitta "i" honom som jag gör i traven, och det känns som jag bara skvalpar runt ovanpå, spänner mig och då blir han spänd och ökar galoppen och tappar formen och då blir han ännu svårare att sitta på.
Han funkar ok i galoppen med sadel, men det känns som att den maskerar ganska mycket mina fel.
Några tips för hur man ska tänka?