Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Döm dig inte för hårt bara, vet hur det känns när allt man trodde funkade, inte gör det längre. Det är väl bra att du ändå är medveten om svårigheterna, alla är inte det utan skyller på hästen och tar till mindre trevliga metoder. Låt det ta den tid det tar och bra att du har lite hjälp under tiden. Ni kommer säkert hitta varandra igenjag har börjat rida igång Mirre igen och känner mig som världens sämsta ryttare. Jag har inget tålamod och mest är jag ledsen för att jag gjort så många fel redan. Han lyssnar inte riktigt på varken gas eller broms. När han var tre kunde jag rida det vi skulle göra då, med bara vikt och energi. Nu går det inte och nu är det svårt. På riktigt. Han är vinglig och svårmanövrerad och jag rider som en påse nötter. Har bestämt mig för att inte vara själv på banan, utan att hela tiden ha ögon på mig. Han är mest i sin egen värld och bryr sig inte så mkt om mig... Men det blir nog bättre med åldern. Det är bara inte så kul
Jag försöker tänka att när man väl kommer ut på ”andra sidan” och har kämpat i de svåra perioderna så har man förmodligen höjt nivån rejält från tidigare, även om det inte känns så när inte ens det mest basala funkar.. Jag hoppas det iaf, är det som håller igång mig när det strularjag har börjat rida igång Mirre igen och känner mig som världens sämsta ryttare. Jag har inget tålamod och mest är jag ledsen för att jag gjort så många fel redan. Han lyssnar inte riktigt på varken gas eller broms. När han var tre kunde jag rida det vi skulle göra då, med bara vikt och energi. Nu går det inte och nu är det svårt. På riktigt. Han är vinglig och svårmanövrerad och jag rider som en påse nötter. Har bestämt mig för att inte vara själv på banan, utan att hela tiden ha ögon på mig. Han är mest i sin egen värld och bryr sig inte så mkt om mig... Men det blir nog bättre med åldern. Det är bara inte så kul
Låter som Platina i den åldern. Det blir bättre. Rätt som det känns de vuxna, påverkbara och enkla på ett självklart sätt. Platina är åtta nu och det går knappt att jämföra med hur hon var som fyra-femåring. ( Reds ju in som fyraåring)jag har börjat rida igång Mirre igen och känner mig som världens sämsta ryttare. Jag har inget tålamod och mest är jag ledsen för att jag gjort så många fel redan. Han lyssnar inte riktigt på varken gas eller broms. När han var tre kunde jag rida det vi skulle göra då, med bara vikt och energi. Nu går det inte och nu är det svårt. På riktigt. Han är vinglig och svårmanövrerad och jag rider som en påse nötter. Har bestämt mig för att inte vara själv på banan, utan att hela tiden ha ögon på mig. Han är mest i sin egen värld och bryr sig inte så mkt om mig... Men det blir nog bättre med åldern. Det är bara inte så kul
Jag har haft en liten dipp med Albin, orkar inte riktigt med honom pga behandlingen jag är mitt uppe i och han går i hagen och blir tjockare.
Varför har jag en fin unghäst som mest går och skrotar.
Tjat från vän om att han måste köras in och att han ska ridas, helst jättemycket. Suck.
Funderar samtidigt på om jag egentligen hade velat ha en häst som är mer framåt och mindre Ferdinand. Blir lite trött på att han inte har något eget driv ibland.
Ångest över att inte kunna göra det jag hade velat och tvivel över hela hästlivet.
Men jag landade i att det mesta tvivlet och suckandet handlar om att min andra häst blev lite dålig. Hon som är mitt allt och ingen häst kan jämföra sig med henne. Och när tanken på att kanske förlora henne kommer då vill jag inte ha med hästar att göra alls.
Hon är för evigt mitt hjärtas häst och vi har spenderat 15 år tillsammans
Men Albin är precis den häst som jag behöver, en lugn och mild häst som hellre står och funderar än springer och vi kommer kanske vara lika samspelt som jag och min andra häst om några år.
När jag jobbar med honom är han otroligt följsam och lättsam och det är så lätt att glömma att han är en bäbis.
Sorry för osammanhängande bla bla bla.
Visa bifogad fil 75417
Man får ta det i den takt man hinner och orkar!Jag har haft en liten dipp med Albin, orkar inte riktigt med honom pga behandlingen jag är mitt uppe i och han går i hagen och blir tjockare.
Varför har jag en fin unghäst som mest går och skrotar.
Tjat från vän om att han måste köras in och att han ska ridas, helst jättemycket. Suck.
Funderar samtidigt på om jag egentligen hade velat ha en häst som är mer framåt och mindre Ferdinand. Blir lite trött på att han inte har något eget driv ibland.
Ångest över att inte kunna göra det jag hade velat och tvivel över hela hästlivet.
Men jag landade i att det mesta tvivlet och suckandet handlar om att min andra häst blev lite dålig. Hon som är mitt allt och ingen häst kan jämföra sig med henne. Och när tanken på att kanske förlora henne kommer då vill jag inte ha med hästar att göra alls.
Hon är för evigt mitt hjärtas häst och vi har spenderat 15 år tillsammans
Men Albin är precis den häst som jag behöver, en lugn och mild häst som hellre står och funderar än springer och vi kommer kanske vara lika samspelt som jag och min andra häst om några år.
När jag jobbar med honom är han otroligt följsam och lättsam och det är så lätt att glömma att han är en bäbis.
Sorry för osammanhängande bla bla bla.
Visa bifogad fil 75417
Tack.Jag brukar läsa de här trådarna i smyg då jag saknar min egen unghäst och tycker det är så roligt att följa småhästarnas utbildning.
Men vill faktiskt säga något här nu…
Ingen häst dör eller far illa av att ”bara” få vara häst. Se till att Albin har en bra hage, kompisar och mat, så har du täckt hans behov som häst. Köra in, rida, greja osv kan du göra precis när som orken faller på.
Och med tanke på hur följsam och lättsam du beskriver honom så behöver han verkligen inte nötas med.
Hoppas pållan blir bra också!
Iom min sjukdom och att man inte blir yngre med åren så är en sävlig häst bra för mig.Man får ta det i den takt man hinner och orkar!
Och ang bjudningen så kommer det säkert med tid. Många unghästar kan ju vara stilla och långsamma i början men när de växer upp och mognar så kommer de igång lite lagom
Tack.
Ja det är så sant det känns i hjärtat som att en dag i veckan är gott nog för honom, jag tror egentligen innerst inne att han snarare skulle bli uttråkad och negativ av att nöta men det är så mycket förväntningar och förhoppningar som inte blev den här sommaren.
Molnen skingras lite när stoets mående går åt det bättre men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna släppa den känslan av att "ingen kommer någonsin bli som henne", för det är ju självklart att ingen kommer.
Iom min sjukdom och att man inte blir yngre med åren så är en sävlig häst bra för mig.
Men jag kanske också är i den positionen just nu att jag inte orkar peppa honom till att " kom igen det här är roligt!" Och så blir vi lite Ferdinand tillsammans.
Tar det lugnt denna veckan pga mycket jobb. Merida går i en ny hage, tänkte snart släppa ihop henne med hästarna istället för ponnysarna hon går med nu, för nu ser hon ut att behöva mer mat. Gav henne kraftfoder utanför hagen idag o h när hon såg mig komma med hinken kom hon farandes och tog en genväg genom att hoppa över ett vattenfyllt dike. Perfekt att hon terrängtränar sig själv!