Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag och sambon köpte hälften av lägenheten var, men gemensamma utgifter varje månad delar vi procentuellt (så i vanliga fall splittar vi typ 40/60). Vi är nöjda med det uppläggetSå. Jag och partnern har äntligen fasta jobb båda två, vet hur och vart vi vill bo osv. Vi är otroligt överens om allt ifrån storlek på bostad till inredningsstil och vad som är viktigt att prioritera. Och tja, att det går att hitta bostäder till salu på såväl hemnet som mäklarnas egna hemsidor vet vi också om
Men. Ingen av oss har varit sambos förut och ingen av oss har köpt bostad förut.
Så hur gör vi? Och hur ska vi lägga upp allt ekonomiskt på bästa sätt med tanke på att han tjänar nästan dubbelt så mycket som mig och jag aldrig lär "komma ifatt" hans lön?
Ju mer jag tänker på allt desto mer vimsar jag till allt och det känns plötsligt som att jag inte vet någonting alls. Det där med att köpa bostad är ju ingen liten skitsak som man kan göra om nästa vecka om man väljer fel bostad heller De bostäder vi tittat på har varierat mellan lite sämre skick och bra läge, mindre lägenheter i bra läge, större lägenheter i sämre läge... Det är svårt att veta hur man ska prioritera där också. Men jag antar att det ekonomiska är den viktigaste biten att lösa först och främst.
Ja, det är något som jag är helt inne på, och som partnern också nämnt, att vi måste ha allt dokumenterat ordentligt (tex vem som betalar vad, vem som äger vad) för att det inte ska bli att någon förlorar pengar på det och så att det inte blir problem OM vi någon gång i framtiden inte längre vill bo ihop."Men det kan kännas skevt om man t ex har hög lön och dyra hobbies o ens partner inte har det. Vissa är också obekväma med att bli ”sponsrad” av sin partner. Man får hitta nåt som känns bra."
Det här med att bli sponsrad......där kan det vara bra att det framgår i samboavtalet att det är så, och vilken summa/% etc.
Om man separerar. Även om man är hyfsat överens då så kan det komma något krav senare från exet som man själv anser att båda var överens om.
Har sett det ofta i mitt jobb.
Likaså om man får en gåva av sambon, ta gärna ett gåvobrev på det.
Ja, jag är också helt bestämd med att jag kommer fortsätta stå i bostadsköer för hyresrätter, så OM jag någon gång i framtiden behöver ett eget boende igen så har jag förhoppningsvis tillräcklig kötid för någon typ av boende. Har sett för mycket av hur den som är i ekonomiskt underläge får det skitsvårt att lämna en relation just för att det inte finns någonstans att bo. Där vill jag aldrig hamna.Planera inte bara för att flytta ihop utan även för hur det skulle bli om det tar slut och ni flyttar isär. Det är inte lika kul, men bättre att göra när man tycker om varandra och kommer överens. Det är dessutom extra viktigt om man har olika ekonomiska förutsättningar och/eller köper en bostad där man lägger olika stor insats. Då är det helt klart bra att fundera på att upprätta ett samboavtal.
Det finns också en del fällor att tänka på. Det kanske känns rättvist att den ena köper mat och andra dagligvaror mot att den andra köper en bil som båda behöver. Men vid en bodelning kommer bilen helt att tillfalla personen som köpt den. Den som köpt mat blir inte ersatt för det.
Tycker det låter klokt! Jag var länge i ekonomiskt underläge men det har förändrats nu eftersom jag bytt jobb. För mig har det hela tiden varit viktigt att ha möjligthet att spara på ett fuck off-kontoJa, jag är också helt bestämd med att jag kommer fortsätta stå i bostadsköer för hyresrätter, så OM jag någon gång i framtiden behöver ett eget boende igen så har jag förhoppningsvis tillräcklig kötid för någon typ av boende. Har sett för mycket av hur den som är i ekonomiskt underläge får det skitsvårt att lämna en relation just för att det inte finns någonstans att bo. Där vill jag aldrig hamna.
Även om det i nuläget känns självklart att bo med partnern resten av våra liv så finns det ju ingen garanti för det. Och vem vet, någon av oss kanske dör i en bilolycka idag? Jag vill gärna ha en plan B för att inte vara helt beroende av någon, vi ska bo ihop för att vi vill och för att det gör våra liv bättre/roligare, inte för att vi måste av praktiska/ekonomiska skäl.
Vi sätter in lönerna på vårat gemensamma konto, betalar alla räkningar och sen splittar vi på det som blir över -en buffert som alltid ska stå på det kontot (100000 just nu, det var lägre när vi var föräldralediga). Blir det tex 130000 kvar på kontot när allt är betalt får man 15000 var till eget konto.Så. Jag och partnern har äntligen fasta jobb båda två, vet hur och vart vi vill bo osv. Vi är otroligt överens om allt ifrån storlek på bostad till inredningsstil och vad som är viktigt att prioritera. Och tja, att det går att hitta bostäder till salu på såväl hemnet som mäklarnas egna hemsidor vet vi också om
Men. Ingen av oss har varit sambos förut och ingen av oss har köpt bostad förut.
Så hur gör vi? Och hur ska vi lägga upp allt ekonomiskt på bästa sätt med tanke på att han tjänar nästan dubbelt så mycket som mig och jag aldrig lär "komma ifatt" hans lön?
Ju mer jag tänker på allt desto mer vimsar jag till allt och det känns plötsligt som att jag inte vet någonting alls. Det där med att köpa bostad är ju ingen liten skitsak som man kan göra om nästa vecka om man väljer fel bostad heller De bostäder vi tittat på har varierat mellan lite sämre skick och bra läge, mindre lägenheter i bra läge, större lägenheter i sämre läge... Det är svårt att veta hur man ska prioritera där också. Men jag antar att det ekonomiska är den viktigaste biten att lösa först och främst.
Jag har inte riktigt koll på den, det måste vi sätta oss in i bättre (vilket även partnern nämnde nu i förmiddags )Ha sambolagen i bakhuvudet. När man går isär och delar allt 50/50 ingår oftast inte dyra hobbys som båtar och hästar men män brukar lägga mer av pengarna på sådant medan kvinnan köper husinredningen. Som hon sedan måste dela på men han får behålla vad han köpt själv.
Skriv ett samboavtal också. Nu har vi köpt i princip all inredning/möbler gemensamt, men vi har ett samboavtal ändå.Jag har inte riktigt koll på den, det måste vi sätta oss in i bättre (vilket även partnern nämnde nu i förmiddags )
Tips:Ja, jag är också helt bestämd med att jag kommer fortsätta stå i bostadsköer för hyresrätter, så OM jag någon gång i framtiden behöver ett eget boende igen så har jag förhoppningsvis tillräcklig kötid för någon typ av boende. Har sett för mycket av hur den som är i ekonomiskt underläge får det skitsvårt att lämna en relation just för att det inte finns någonstans att bo. Där vill jag aldrig hamna.
Även om det i nuläget känns självklart att bo med partnern resten av våra liv så finns det ju ingen garanti för det. Och vem vet, någon av oss kanske dör i en bilolycka idag? Jag vill gärna ha en plan B för att inte vara helt beroende av någon, vi ska bo ihop för att vi vill och för att det gör våra liv bättre/roligare, inte för att vi måste av praktiska/ekonomiska skäl.
Det beror ju helt på vilken verklighet man lever i och med vilken standard. För mig är det helt orimligt att inte leva så båda kan leva ett bra liv på sina inkomster. Händer något så en person inte kan jobba och får tex sjukersättning behöver man kanske se över systemet man använder.Jag tycker en 50-50uppdelning blir problematiskt ifall det är en stor skillnad i inkomst. Risken är att den ena knappt har några pengar till egna intressen och sparande efter att ha fört över 50% av lönen till det gemensamma.
Det är sunt att ha en plan B, man vet aldrig hur livet förändras. Det är också sunt att ha koll på lagar och förutsättningar, och skriva de papper som underlättar livet om något oväntat händer. När min partner och jag var sambos brukade vi säga att vi hade en hel trave papper som reglerade vår relation, och det kändes bara bra och genomtänkt, inte som att vi planerade för en separation (sen är vi i och för sig både jurister ).Ja, jag är också helt bestämd med att jag kommer fortsätta stå i bostadsköer för hyresrätter, så OM jag någon gång i framtiden behöver ett eget boende igen så har jag förhoppningsvis tillräcklig kötid för någon typ av boende. Har sett för mycket av hur den som är i ekonomiskt underläge får det skitsvårt att lämna en relation just för att det inte finns någonstans att bo. Där vill jag aldrig hamna.
Även om det i nuläget känns självklart att bo med partnern resten av våra liv så finns det ju ingen garanti för det. Och vem vet, någon av oss kanske dör i en bilolycka idag? Jag vill gärna ha en plan B för att inte vara helt beroende av någon, vi ska bo ihop för att vi vill och för att det gör våra liv bättre/roligare, inte för att vi måste av praktiska/ekonomiska skäl.
Det är helt okej att höra av sig till mäklare och kolla. De är oftast intresserade av att sälja snabbt så de är sällan hemlighetsfulla.Vet inte om man kan höra av sig till mäklare och fråga om de vet någon som vill sälja där? Enklast är nog att hitta något annat.
Det är också en fin som ligger som "kommande" försäljning. Visserligen inte uteplats då, men jättefin balkong, bra läge och bra planlösning. Där borde de ju vara intresserade av snabb försäljning... Vet inte riktigt varför bostäder dyker upp som "kommande"?Det är helt okej att höra av sig till mäklare och kolla. De är oftast intresserade av att sälja snabbt så de är sällan hemlighetsfulla.
Ja, det stämmer att det är så sambolagen ser ut. Dvs den räcker fint för alla sambos som har gemensamt bohag eller som i vårt fall inte har något emot att värdet delas lika vid en bodelning. Samboavtal är bra om man vill plocka bort vissa saker ur det gemensamma så att säga.Nu har jag kollat bostadsannonser tills inget verkar ens lite intressant längre och försökt läsa på om sambolagen... Så som jag förstår det så innebär det att om inget annat avtalas så delas bostad + inredning lika vid separation. Hobbygrejer och annat delas inte lika utan det är typ... Själva bostaden och möbler? Att som @Human skrev ha med något om kontantinsatsen osv känns logiskt.
Kan man skriva sådana avtal själv? Pratar man med banken eftersom det är ekonomifråga eller jurist?
På söndag ska vi i alla fall gå på visning är planen. Inte för att vi egentligen är intresserade av just den lägenheten (den är lite för liten och har lite skum planlösning) men för att se hur det kan vara med lägenheter i rätt område + prisklass och se hur det egentligen går till på en visning.
Jag har kollat igenom alla lägenheter hos alla mäklare som är i rätt område och rätt prisklass. Skrivit upp kort info med plus och minus samt sparat länk till dem. Partnern tänker att sånt där kan vi pyssla med när vi väl har ordnat lånelöfte men jag behöver hålla på såhär för att få motivation att ta itu med sådant som jag ser som jobbigt (allt ekonomiskt).
Sedan är det väl också jag som egentligen har mest krav på en kommande bostad... Hittade tex en fantastisk lägenhet, men den är högst upp i port utan hiss och jag vet att det kommer ta max två dagar innan jag är sjukt less på det efter att ha tagit ut hundarna på dagens rastningsrundor. Jag hatar trappor. Helst vill jag bo i bostad med grön gräsplätt, och det finns ett otroligt lugnt, bra område med riktigt fina bostäder i närheten av jobb och så. Meeeen där är det i princip aldrig något till salu och vid den här tiden på året är det nog verkligen lågsäsong för den typen av lägenheter. Vet inte om man kan höra av sig till mäklare och fråga om de vet någon som vill sälja där? Enklast är nog att hitta något annat.
Just för att man ska kunna tänka som du och så kanske det blir en snabb försäljning.Det är också en fin som ligger som "kommande" försäljning. Visserligen inte uteplats då, men jättefin balkong, bra läge och bra planlösning. Där borde de ju vara intresserade av snabb försäljning... Vet inte riktigt varför bostäder dyker upp som "kommande"?