Flytta ihop, hur?

Red_Chili

Trådstartare
Så. Jag och partnern har äntligen fasta jobb båda två, vet hur och vart vi vill bo osv. Vi är otroligt överens om allt ifrån storlek på bostad till inredningsstil och vad som är viktigt att prioritera. Och tja, att det går att hitta bostäder till salu på såväl hemnet som mäklarnas egna hemsidor vet vi också om :p

Men. Ingen av oss har varit sambos förut och ingen av oss har köpt bostad förut.
Så hur gör vi? Och hur ska vi lägga upp allt ekonomiskt på bästa sätt med tanke på att han tjänar nästan dubbelt så mycket som mig och jag aldrig lär "komma ifatt" hans lön?

Ju mer jag tänker på allt desto mer vimsar jag till allt och det känns plötsligt som att jag inte vet någonting alls. Det där med att köpa bostad är ju ingen liten skitsak som man kan göra om nästa vecka om man väljer fel bostad heller :cautious: De bostäder vi tittat på har varierat mellan lite sämre skick och bra läge, mindre lägenheter i bra läge, större lägenheter i sämre läge... Det är svårt att veta hur man ska prioritera där också. Men jag antar att det ekonomiska är den viktigaste biten att lösa först och främst.
 
Så. Jag och partnern har äntligen fasta jobb båda två, vet hur och vart vi vill bo osv. Vi är otroligt överens om allt ifrån storlek på bostad till inredningsstil och vad som är viktigt att prioritera. Och tja, att det går att hitta bostäder till salu på såväl hemnet som mäklarnas egna hemsidor vet vi också om :p

Men. Ingen av oss har varit sambos förut och ingen av oss har köpt bostad förut.
Så hur gör vi? Och hur ska vi lägga upp allt ekonomiskt på bästa sätt med tanke på att han tjänar nästan dubbelt så mycket som mig och jag aldrig lär "komma ifatt" hans lön?

Ju mer jag tänker på allt desto mer vimsar jag till allt och det känns plötsligt som att jag inte vet någonting alls. Det där med att köpa bostad är ju ingen liten skitsak som man kan göra om nästa vecka om man väljer fel bostad heller :cautious: De bostäder vi tittat på har varierat mellan lite sämre skick och bra läge, mindre lägenheter i bra läge, större lägenheter i sämre läge... Det är svårt att veta hur man ska prioritera där också. Men jag antar att det ekonomiska är den viktigaste biten att lösa först och främst.
Gällande hushållsekonomin gjorde vi så att vi varje månad satte in en procentuell andel av vår nettoinkomst på ett gemensamt konto. Resten behöll vi själva att spendera som vi ville. Från det gemensamma kontot drog vi gemensamma utgifter såsom kostnader för boende och mat.

Andra har ju helt gemensam ekonomi men det hade jag personligen inte trivts med.

Vad gäller lägenhet så gick vi in med olika stora kontantinsatser men ägde ändå boendet till hälften var. Något annat kändes inte rimligt eller schysst.

Såna saker som läge, skick och storlek på boende är verkligen smaksaker. Svårt att råda om. Men jag personligen värderar läget högt. Innerstan går bort av ekonomiska skäl men det måste vara ett område jag trivs i.
 
Den ekonomiska biten är någonting ni behöver sätta er ner och prata om hur ni vill ha den för det handlar egentligen bara om tycke och smak. Själv gillar jag 50-50 på allting. Egna ekonomier och man delar 50-50 på alla gemensamma räkningar. Eget spar.
Men många lever med en procentuell uppdelning som beräknas på lönerna. Tjänar en person 50.000:- och den andra 25.000:- så betalar den med högre inkomst 50% mer av de gemensamma räkningarna än den med sämre inkomst. Eller hur man nu vill lägga upp det. Ett tredje alternativ är att ha gemensam ekonomi där man sätter in alla pengar på samma konto och betalar allting från samma ställe.

Att köpa bostad är inte så svårt. Först ansöker ni om lånelöfte och sen är det bara att bjuda på bostäder ni vill köpa. :)
 
Jag tycker att det är viktigt att man befinner sig i ungefär samma ekonomiska sfär när man lever tillsammans. Det blir ofta problem om man har väldigt olika mängd pengar att röra sig med och har råd med olika mycket. Så blir det ju lätt om man delar allt på häflten om den ena har mycket högre lön än den andra. Då blir det också svårt att ta gemensamma ekonomiska beslut eftersom de påverkar så olika.
 
Jag gillar att dela 50/50 och har hittills gjort det när jag varit sambo. Vi har dock pratat om att om man har väldigt stor skillnad på lön så är en procentuell uppdelning lämplig för att det ska bli jämnare och jag är också helt inne på att om den med högre lön prioriterat en dyrare bostad än den med lägre lön någonsin skulle köpa så får också den betala en större summa för att båda ska ha en dräglig ekonomisk sits. För mig har det varit viktigt att ha separat ekonomi och känna att det som är på kontot är ”mina pengar”. Men det är väl en smaksak och något man måste komma överens om tillsammans hur man gör. Vi har också ett gemensamt sparande för resor, men också om typ kylen går sönder.

Om man inte går in med allt exakt 50-50 så rekommenderar jag att skriva ett samboavtal så blir en eventuell separation smidigare.

Gällande bostaden så skicket kan man ändra, läget kan man aldrig ändra. Jag skulle också föreslå att om man inte desperat behöver tak över huvudet så får bostadsletandet ta den tid det tar, även om man helst vill flytta igår så är det bättre att vänta in rätt objekt.
 
Och ett tillägg: gå på visningar. Det är först då man inser vad man faktiskt vill ha, vad man inte vill ha, vad man kan tänka sig och vad man inte vill leva utan tycker jag. Min kravbild av vad jag vill ha har definitivt ändrat sig efter ett par visningar.
 
Jag har gillat upplägget vi har haft.
Ett gemensamt konto dit X :- går varje månad, lika mycket för oss båda. Därifrån dras räkningar och vi betalar mat och andra gemensamma kostnader. Skulle mer pengar behövas en månad för vi över det efter dialog.
Vi har även ett gemensamt sparkonto dit vi för över pengar sporadiskt, alltid efter dialog, inte alltid samma summa för oss båda.
Båda dessa konton "ägs" av oss båda.

Sen har vi enskilda sparanden, och förfogar över egna pengar.
Renoveringar och större inköp och hur den kostnaden skall fördelas har vi en dialog om.
Vi har väldigt lika syn på ekonomi, men lite olika förutsättningar. Men för oss fungerar detta bra!

Huset äger vi 50/50 och gick in med lika mycket i.

Jag tror att det är viktigt att ha dialog och se hur den bästa lösningen ser ut för just er.

Gällande bostadsköp, Ett bra läge kommer alltid vara värt! Ett dåligt läge blir sällan bättre...
 
Vi har ett huskonto där vi varje månad för över pengar. Sambon för över lite större summa, då han hade ett lån som bakades in i huslånet. Från huskontot dras allt boenderelaterat (ränta, amortering, el, sophämtning...). Övriga pengar behåller vi själva och gör "vad vi vill" med. Dock köper vi mat, inredning osv med dom pengarna. Vi håller inte koll på vem som betalar vad, utan är väldigt överens bara. 😊 och hjälps åt, delar på allt.

Det enda som vi har helt uppdelat är privat sparande. Jag har mitt sparande och sköter det helt själv, han har sitt.
 
En variant på ekonomifördelning är att alla inkomster läggs i en pott, därifrån betalas gemensamma räkningar samt gemensamt sparande och det som blir över delas lika.

Men det kan kännas skevt om man t ex har hög lön och dyra hobbies o ens partner inte har det. Vissa är också obekväma med att bli ”sponsrad” av sin partner. Man får hitta nåt som känns bra.

Lite andra saker man kan fundera på, inte säkert det är relevant för er men det är saker som uppkommit för mig:

Har ni lika ambitioner för hushållets renhet dvs kommer ni tycka den andra har rimlig nivå på hur städat och diskat det ska vara? Får saker ligga framme eller ska man plocka undan direkt?

Matlagning - betydligt enklare om båda äter lika och har någorlunda uppfattning om hur ofta man äter hemma/ute än om man har olika idéer.

Förväntningar på gemensam tid? Är hemmet till för vila eller vill ni umgås aktivt även hemma? Hur mycket borta från hemmet förväntar ni er att få vara eller att partnern ska vara?

Hur ställer ni er till besökare, är det ok att bjuda in andra lite när som eller vill någon av er ha mer förvarning osv.

Och sist: flytta bara ihop med en person du tror det kan vara ganska lätt att flytta isär från.
 
Så. Jag och partnern har äntligen fasta jobb båda två, vet hur och vart vi vill bo osv. Vi är otroligt överens om allt ifrån storlek på bostad till inredningsstil och vad som är viktigt att prioritera. Och tja, att det går att hitta bostäder till salu på såväl hemnet som mäklarnas egna hemsidor vet vi också om :p

Men. Ingen av oss har varit sambos förut och ingen av oss har köpt bostad förut.
Så hur gör vi? Och hur ska vi lägga upp allt ekonomiskt på bästa sätt med tanke på att han tjänar nästan dubbelt så mycket som mig och jag aldrig lär "komma ifatt" hans lön?

Ju mer jag tänker på allt desto mer vimsar jag till allt och det känns plötsligt som att jag inte vet någonting alls. Det där med att köpa bostad är ju ingen liten skitsak som man kan göra om nästa vecka om man väljer fel bostad heller :cautious: De bostäder vi tittat på har varierat mellan lite sämre skick och bra läge, mindre lägenheter i bra läge, större lägenheter i sämre läge... Det är svårt att veta hur man ska prioritera där också. Men jag antar att det ekonomiska är den viktigaste biten att lösa först och främst.


Som flera har skrivit ta en rejäl diskussion om ekonomi innan ni flyttar ihop. Sen kan det vara bra att vid alla större händelser i livet ta en diskussion så att man håller det levande.

Vi har alltid delat på våra inkomster har ett gemensamt konto som är vår hushållskassa där vi sätter över en viss procentsats av våra löner. Sen delar vi på resten och har vårt eget sparande och våra egna transaktionskonton med kort där lönerna kommer in. Vi har också gemensamt sparande och eget sparande. Från hushållskassan tar vi löpande kostnader såsom mat, avgift och lån för vår brf , el osv Sen tar vi också större utgifter som till exempel när vi köpte en ny soffa eller behövde fixa en större sak i lägenheten.

Vad som är rätt för er kan bara ni själva komma fram till.

Gå på visningar som någon redan har skrivit. Vi föll pladask för en lägenhet som inte uppfyllde nästan något av våra krav som vi trodde och vi trivs jättebra. :)
 
Vi gör liknande som många andra, ett gemensamt konto där vi lägger in varje månad. Då lönerna spretade rätt mycket tidigare gjorde vi någon variant på procentuell uppdelning, men sen vi kom till en ganska lika nivå kör vi 50/50. Från det kontot betalas alla boendekostnader, mat, bilavgifter etc. Det är också på det kontot vi sparar till gemensamma utgifter (får se om vi behöver ändra det nu när det är ränta på sparkonton igen).

Om ni har olika syn på ekonomi föredrar jag personligen den procentuella uppdelningen och absolut inte gemensam ekonomi. Har en partner som lever mer efter devisen "pengar är till för att spenderas" och har flera dyra intressen. Jag är lite mer, ehm, ekonomisk och skulle drivas till vansinne av hans ekonomiska prioriteringar om vi hade gemensam. Inte mitt mest smickrande drag, men jag har i alla fall självinsikten!
 
Den ekonomiska biten är någonting ni behöver sätta er ner och prata om hur ni vill ha den för det handlar egentligen bara om tycke och smak. Själv gillar jag 50-50 på allting. Egna ekonomier och man delar 50-50 på alla gemensamma räkningar. Eget spar.
Men många lever med en procentuell uppdelning som beräknas på lönerna. Tjänar en person 50.000:- och den andra 25.000:- så betalar den med högre inkomst 50% mer av de gemensamma räkningarna än den med sämre inkomst. Eller hur man nu vill lägga upp det. Ett tredje alternativ är att ha gemensam ekonomi där man sätter in alla pengar på samma konto och betalar allting från samma ställe.

Att köpa bostad är inte så svårt. Först ansöker ni om lånelöfte och sen är det bara att bjuda på bostäder ni vill köpa. :)
Jag tycker en 50-50uppdelning blir problematiskt ifall det är en stor skillnad i inkomst. Risken är att den ena knappt har några pengar till egna intressen och sparande efter att ha fört över 50% av lönen till det gemensamma.
 
Jag har gjort på två sätt när jag varit sambo. Dels att betala procentuellt efter inkomst, dvs alla gemensamma utgifter samt gemensamt sparande betalades genom att föra över samma procent som var och en tjänade av totalen. Resten hade man för egen del. Så gjorde vi när jag var student och min dåvarande sambo jobbade. Hyfsat rättvist för gemensamma utgifter men jag hade så mycket mindre inkomst att han sen ändå behövde bjuda om vi ville hitta på något "extra" som bio, äta ute eller semester.

När vi köpte bostad la vi istället ihop våra ekonomier med gemensamt lönekonto och flera gemensamma sparanden och gav oss själva varsin lika stor "fickpeng". I grunden har vi tjänat i princip lika under den perioden men systemet har funkat lika bra, om inte bättre, när en varit föräldraledig eftersom det suddat ut ojämnheter och båda har haft en rimlig summa att röra sig med oavsett inkomst.
 
Ska ni när ni köper bostaden gå in med lika mycket pengar?
Om inte är det något värt att fundera på.
Vi skrev en revers (och samboavtal) när vi köpte gården eftersom min då sambo sålde sitt gamla hus och gick in med pengarna från försäljningen i nya gården. För att han inte skulle förlora hälften av de pengarna om vi skulle gå isär inom något år.
Går att skriva in att den minskar eller förfaller efter ett tag om man vill det.

Vi hade 50/50 ekonomi precis i början, gick över till typ procentuellt när vi var säkra på att det var ’vi’ (han tjänade typ dubbelt 😒) och helt gemensam (alla pengar till samma konto) när vi väntade första barnet och började renovera gården.

Så. Jag och partnern har äntligen fasta jobb båda två, vet hur och vart vi vill bo osv. Vi är otroligt överens om allt ifrån storlek på bostad till inredningsstil och vad som är viktigt att prioritera. Och tja, att det går att hitta bostäder till salu på såväl hemnet som mäklarnas egna hemsidor vet vi också om :p

Men. Ingen av oss har varit sambos förut och ingen av oss har köpt bostad förut.
Så hur gör vi? Och hur ska vi lägga upp allt ekonomiskt på bästa sätt med tanke på att han tjänar nästan dubbelt så mycket som mig och jag aldrig lär "komma ifatt" hans lön?

Ju mer jag tänker på allt desto mer vimsar jag till allt och det känns plötsligt som att jag inte vet någonting alls. Det där med att köpa bostad är ju ingen liten skitsak som man kan göra om nästa vecka om man väljer fel bostad heller :cautious: De bostäder vi tittat på har varierat mellan lite sämre skick och bra läge, mindre lägenheter i bra läge, större lägenheter i sämre läge... Det är svårt att veta hur man ska prioritera där också. Men jag antar att det ekonomiska är den viktigaste biten att lösa först och främst.
 
En variant på ekonomifördelning är att alla inkomster läggs i en pott, därifrån betalas gemensamma räkningar samt gemensamt sparande och det som blir över delas lika.

Men det kan kännas skevt om man t ex har hög lön och dyra hobbies o ens partner inte har det. Vissa är också obekväma med att bli ”sponsrad” av sin partner. Man får hitta nåt som känns bra.

Lite andra saker man kan fundera på, inte säkert det är relevant för er men det är saker som uppkommit för mig:

Har ni lika ambitioner för hushållets renhet dvs kommer ni tycka den andra har rimlig nivå på hur städat och diskat det ska vara? Får saker ligga framme eller ska man plocka undan direkt?

Matlagning - betydligt enklare om båda äter lika och har någorlunda uppfattning om hur ofta man äter hemma/ute än om man har olika idéer.

Förväntningar på gemensam tid? Är hemmet till för vila eller vill ni umgås aktivt även hemma? Hur mycket borta från hemmet förväntar ni er att få vara eller att partnern ska vara?

Hur ställer ni er till besökare, är det ok att bjuda in andra lite när som eller vill någon av er ha mer förvarning osv.

Och sist: flytta bara ihop med en person du tror det kan vara ganska lätt att flytta isär från.
Just för att vi har så olika ekonomi så kommer vi inte ha delad ekonomi, även om vi såklart hjälps åt att betala bostaden tillsammans. Vi har också väldigt olika matvanor, så åtminstone till en början kommer vi betala större delen av våra matkostnader för egna pengar (jag tänker då inte sponsra hans dagliga besök på lunchrestauranger :p ).

Tex hade jag, om jag bott ensam, lätt kunnat bo i en lite större 1a. Min inkomst är inte hög och stor del av mina pengar läggs på mina hundar. Och ja, det är MINA hundar, han ska inte betala dem annat än om han av fri vilja känner att han vill köpa presenter till dem i form av något tuggben eller leksak. Eftersom vi ska bo ihop, han har mer pengar, vill bo större och vi vill kunna tex sitta och jobba hemifrån så tittar vi nu istället på en stor tvåa eller en trea. Det blir ju genast dyrare, även om det inte blir dyrare per kvadratmeter alla gånger. Han har också starkare önskemål om läget än vad jag har då han jobbar mer centralt än vad jag gör så det blir lättare längre resväg för honom än för mig.

Allt om hur vi vill ha det annars i hemmet är vi väldigt samkörda om. Vi har pratat länge om att flytta ihop och umgåtts nästan varje dag i tre år med varandra, så vi känner varandra väldigt väl och vet att vi vill ha det på väldigt lika sätt. Vi har aldrig några kommunikationsproblem heller, så jag är inte ett dugg orolig för den biten. Att vi ens började fundera på att flytta ihop var just för att han började planera för flytt när han hade fast jobb osv och vi insåg att det var onödigt att vi köpte två separata bostäder när vi ändå vill ha precis samma sak :)
 
Just för att vi har så olika ekonomi så kommer vi inte ha delad ekonomi, även om vi såklart hjälps åt att betala bostaden tillsammans. Vi har också väldigt olika matvanor, så åtminstone till en början kommer vi betala större delen av våra matkostnader för egna pengar (jag tänker då inte sponsra hans dagliga besök på lunchrestauranger :p ).

Tex hade jag, om jag bott ensam, lätt kunnat bo i en lite större 1a. Min inkomst är inte hög och stor del av mina pengar läggs på mina hundar. Och ja, det är MINA hundar, han ska inte betala dem annat än om han av fri vilja känner att han vill köpa presenter till dem i form av något tuggben eller leksak. Eftersom vi ska bo ihop, han har mer pengar, vill bo större och vi vill kunna tex sitta och jobba hemifrån så tittar vi nu istället på en stor tvåa eller en trea. Det blir ju genast dyrare, även om det inte blir dyrare per kvadratmeter alla gånger. Han har också starkare önskemål om läget än vad jag har då han jobbar mer centralt än vad jag gör så det blir lättare längre resväg för honom än för mig.

Allt om hur vi vill ha det annars i hemmet är vi väldigt samkörda om. Vi har pratat länge om att flytta ihop och umgåtts nästan varje dag i tre år med varandra, så vi känner varandra väldigt väl och vet att vi vill ha det på väldigt lika sätt. Vi har aldrig några kommunikationsproblem heller, så jag är inte ett dugg orolig för den biten. Att vi ens började fundera på att flytta ihop var just för att han började planera för flytt när han hade fast jobb osv och vi insåg att det var onödigt att vi köpte två separata bostäder när vi ändå vill ha precis samma sak :)
Vi kör våra utelunchen och utemiddagar på egen kassa. Äter vi ute ihop går det på gemensam kassa (50-50-split), men är han eller jag ute och äter på egen hand/med vänner/kollegor betalar man det själv. Jag äter mer matlådor till lunch än sambon, men han har dyrare vanor och äter mer snacks än jag så vi tänker att det jämnar ut sig. Det viktigaste är att man är överens.
 
Vi gör liknande som många andra, ett gemensamt konto där vi lägger in varje månad. Då lönerna spretade rätt mycket tidigare gjorde vi någon variant på procentuell uppdelning, men sen vi kom till en ganska lika nivå kör vi 50/50. Från det kontot betalas alla boendekostnader, mat, bilavgifter etc. Det är också på det kontot vi sparar till gemensamma utgifter (får se om vi behöver ändra det nu när det är ränta på sparkonton igen).

Om ni har olika syn på ekonomi föredrar jag personligen den procentuella uppdelningen och absolut inte gemensam ekonomi. Har en partner som lever mer efter devisen "pengar är till för att spenderas" och har flera dyra intressen. Jag är lite mer, ehm, ekonomisk och skulle drivas till vansinne av hans ekonomiska prioriteringar om vi hade gemensam. Inte mitt mest smickrande drag, men jag har i alla fall självinsikten!
Ja, det är lite därför vi har "våra egna pengar", sambon kan spontanköpa en släp, en traktor, en skoter eller en värmekamera för 4000 kr och jag behöver inte bry mig. Och jag kan köpa fyra träd och sjutton perenner utan att han får ha en åsikt 🤪
 
Ja, det är lite därför vi har "våra egna pengar", sambon kan spontanköpa en släp, en traktor, en skoter eller en värmekamera för 4000 kr och jag behöver inte bry mig. Och jag kan köpa fyra träd och sjutton perenner utan att han får ha en åsikt 🤪

Totalt OT men hans inköp låter väldigt mycket som en annan norrlänning jag känner... :angel: med tillägget vapen och vapenattiraljer :D
 
En variant på ekonomifördelning är att alla inkomster läggs i en pott, därifrån betalas gemensamma räkningar samt gemensamt sparande och det som blir över delas lika.

Men det kan kännas skevt om man t ex har hög lön och dyra hobbies o ens partner inte har det. Vissa är också obekväma med att bli ”sponsrad” av sin partner. Man får hitta nåt som känns bra.

Lite andra saker man kan fundera på, inte säkert det är relevant för er men det är saker som uppkommit för mig:

Har ni lika ambitioner för hushållets renhet dvs kommer ni tycka den andra har rimlig nivå på hur städat och diskat det ska vara? Får saker ligga framme eller ska man plocka undan direkt?

Matlagning - betydligt enklare om båda äter lika och har någorlunda uppfattning om hur ofta man äter hemma/ute än om man har olika idéer.

Förväntningar på gemensam tid? Är hemmet till för vila eller vill ni umgås aktivt även hemma? Hur mycket borta från hemmet förväntar ni er att få vara eller att partnern ska vara?

Hur ställer ni er till besökare, är det ok att bjuda in andra lite när som eller vill någon av er ha mer förvarning osv.

Och sist: flytta bara ihop med en person du tror det kan vara ganska lätt att flytta isär från.
"Men det kan kännas skevt om man t ex har hög lön och dyra hobbies o ens partner inte har det. Vissa är också obekväma med att bli ”sponsrad” av sin partner. Man får hitta nåt som känns bra."

Det här med att bli sponsrad......där kan det vara bra att det framgår i samboavtalet att det är så, och vilken summa/% etc.
Om man separerar. Även om man är hyfsat överens då så kan det komma något krav senare från exet som man själv anser att båda var överens om.
Har sett det ofta i mitt jobb.
Likaså om man får en gåva av sambon, ta gärna ett gåvobrev på det.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp