Fler som har barn i grundsär, högstadiet?

[Coop]

Hej!
Mardrömmen har börjat. Barnet har börjat högstadiet och allt som förmedlades vidare från mellanstadiet, om hur barnet fungerar, verkar helt borttappat. De ser bara svårigheterna istället för möjligheterna. Vi hade samma i lågstadiet med en helt inkompetent lärare som ansåg att dator var ett otyg och att det var vårt fel om barnet inte lärde sig allt som hen behövde. Datorn är ett verktyg i stället för papper och penna för barnet. I mellanstadiet så fick barnet en underbar lärare, även om det tog ett tag att hitta rätt, så lyckades läraren att få barnet att fokusera och lära på sina villkor.

Finns det fler som har barn i grundsär som går i högstadiet där barnet har fått olika anpassningar? Känner mig uppgiven att vi ska behöva fajtas för att barnet ska få självklara anpassningar för att lära utifrån sina förutsättningar. Skulle gärna vilja "prata" med någon där det faktiskt fungerar och hur ni kommit dit. Du får jättegärna skicka PM.

En ledsen Coop

 

[Bexzor]

Sonen går i vanlig klass men med åtgärder från skolan och hemmet. Vi kom dit efter en anmälan till skolinspektionen då skolan inte såg bekymret först.

 

[Vassi]

Hej @Coop. Har ingen egen personlig erfarenhet av eran situation, men som fd skolpsykolog har jag varit indirekt inblandad kring en hel del elever som läst enligt grundsärskolans läroplan integrerat i grundskoleklass (som jag uppfattar att ditt barn gör?)
Högstadiet blir ofta en jäkla omställning i min erfarenhet, helt plötsligt är det många fler lärare inblandade och de är dessutom vana vid att jobba med äldre barn varför jag ibland upplevt att de haft svårare att relatera till ett barn med intellektuell funktionsnedsättnings behov. Låg och mellan brukar ha lättare med det eftersom de är vana vid yngre barn.
Även i grundsärskolans läroplan gäller ju att barnet ska få de anpassningar hen behöver. Är det så pass att ditt barn riskerar att inte nå målen MÅSTE skolan göra en pedagogisk utredning, och skriva åtgärdsprogram om det är mer omfattande stöd som behövs. Brukar rektor och specialpedagog vara med på möten ni har med skolan? Om inte skulle jag faktiskt kräva att de finns med, rektor har trots allt ytterst ansvaret för att regelverket kring ped. utredningar, ÅP osv följs.
Det jag hade att komma med ovan kanske är rena självklarheter för dig, det blir såklart mest på ett generellt plan när en inte vet mer, men jag ville ändå skriva någonting när jag läste om er situation. Hoppas verkligen att det "bara" är en inkörningsfas för lärarna, att de inser barnets behov och fixar att agera utifrån det så att barnet kan få bästa möjliga förutsättningar under sina högstadieår

 

[Coop]

Sonen går i vanlig klass men med åtgärder från skolan och hemmet. Vi kom dit efter en anmälan till skolinspektionen då skolan inte såg bekymret först.

Tack för att du delar med dig! Vi vet att det går att få till anpassningar på ett bra sätt om läraren är engagerad och att specialpedagogen är bra. Vi har det för vårt stora barn som går i högstadiet i grundskolan. Båda barnen går på samma skola men den ena i särskola och där fungerar det inte knepigt nog...

 

[Coop]

Hej @Coop. Har ingen egen personlig erfarenhet av eran situation, men som fd skolpsykolog har jag varit indirekt inblandad kring en hel del elever som läst enligt grundsärskolans läroplan integrerat i grundskoleklass (som jag uppfattar att ditt barn gör?)
Högstadiet blir ofta en jäkla omställning i min erfarenhet, helt plötsligt är det många fler lärare inblandade och de är dessutom vana vid att jobba med äldre barn varför jag ibland upplevt att de haft svårare att relatera till ett barn med intellektuell funktionsnedsättnings behov. Låg och mellan brukar ha lättare med det eftersom de är vana vid yngre barn.
Även i grundsärskolans läroplan gäller ju att barnet ska få de anpassningar hen behöver. Är det så pass att ditt barn riskerar att inte nå målen MÅSTE skolan göra en pedagogisk utredning, och skriva åtgärdsprogram om det är mer omfattande stöd som behövs. Brukar rektor och specialpedagog vara med på möten ni har med skolan? Om inte skulle jag faktiskt kräva att de finns med, rektor har trots allt ytterst ansvaret för att regelverket kring ped. utredningar, ÅP osv följs.
Det jag hade att komma med ovan kanske är rena självklarheter för dig, det blir såklart mest på ett generellt plan när en inte vet mer, men jag ville ändå skriva någonting när jag läste om er situation. Hoppas verkligen att det "bara" är en inkörningsfas för lärarna, att de inser barnets behov och fixar att agera utifrån det så att barnet kan få bästa möjliga förutsättningar under sina högstadieår

Tack för ditt svar!
Barnet går inte integrerat utan särskolan är en egen klass. Vårt barn är lite annorlunda och det krävs tålamod och engagemang att hitta rätt lärmetoder. Fokus är ett jätteproblem. Överlämning från mellanstadiet kunde inte har varit bättre, den läraren hade gjort ett hästjobb efter katastrofåren vi hade åk 1-3 med en helt inkompetent lärare som verkligen tog glädjen ur att lära.
Då vi har ett annat barn som går i vanlig klass där det gjorts stora anpassningar och vi har ett toppensamarbete med lärare och specialpedagog så vet vi vad som är möjliga anpassningar. Men i grundsär så låter det lite jobbigt med vårt barn, mycket är svårt men vi ser också att det inte görs rätt anpassningar.
Tyvärr så har ingen tagit tag i "problemet" utan vi har själva fått börja kontakta annan personal på skolan för att det ska lyftas i team och högre upp. Det är detta som gör mig så otroligt trött, att man ska behöva fajtas för ett barn som redan går i särskola, men finns inte engagemanget och kunskapen (som vi märker saknas i vissa fall) så blir det besvärligt.

 

[Vassi]

Tack för ditt svar!
Barnet går inte integrerat utan särskolan är en egen klass. Vårt barn är lite annorlunda och det krävs tålamod och engagemang att hitta rätt lärmetoder. Fokus är ett jätteproblem. Överlämning från mellanstadiet kunde inte har varit bättre, den läraren hade gjort ett hästjobb efter katastrofåren vi hade åk 1-3 med en helt inkompetent lärare som verkligen tog glädjen ur att lära.
Då vi har ett annat barn som går i vanlig klass där det gjorts stora anpassningar och vi har ett toppensamarbete med lärare och specialpedagog så vet vi vad som är möjliga anpassningar. Men i grundsär så låter det lite jobbigt med vårt barn, mycket är svårt men vi ser också att det inte görs rätt anpassningar.
Tyvärr så har ingen tagit tag i "problemet" utan vi har själva fått börja kontakta annan personal på skolan för att det ska lyftas i team och högre upp. Det är detta som gör mig så otroligt trött, att man ska behöva fajtas för ett barn som redan går i särskola, men finns inte engagemanget och kunskapen (som vi märker saknas i vissa fall) så blir det besvärligt.

Ojdå, blir ärligt talat förvånad att dom inte jobbar mer med anpassningar i en särskoleklass. Självklart ska alla lärare jobba med de anpassningar som behövs, men kan tycka att kraven på det borde kunna vara ännu högre för de som faktiskt valt att jobba i särskolan.
Vad tråkigt att höra att det blivit så! Kan bara föreställa mig hur frustrerande det ska vara att se en bra överlämning från mellan slarvas bort. Om ni känner att ni inte når fram till personalen runt omkring eller att de börjar tycka att ditt barn är "jobbigt" så låter det ju helt klart som en fråga för elevhälsoteamet. Om inte annat för att lärarna behöver stöd för att i sin tur ge ert barn rätt stöd. Hoppas verkligen att de har en bra spec kopplade till sig, de är ofta guld värda speciellt när närmaste personalen kört fast!

 

[Vogue]

Hej!
Mardrömmen har börjat. Barnet har börjat högstadiet och allt som förmedlades vidare från mellanstadiet, om hur barnet fungerar, verkar helt borttappat. De ser bara svårigheterna istället för möjligheterna. Vi hade samma i lågstadiet med en helt inkompetent lärare som ansåg att dator var ett otyg och att det var vårt fel om barnet inte lärde sig allt som hen behövde. Datorn är ett verktyg i stället för papper och penna för barnet. I mellanstadiet så fick barnet en underbar lärare, även om det tog ett tag att hitta rätt, så lyckades läraren att få barnet att fokusera och lära på sina villkor.

Finns det fler som har barn i grundsär som går i högstadiet där barnet har fått olika anpassningar? Känner mig uppgiven att vi ska behöva fajtas för att barnet ska få självklara anpassningar för att lära utifrån sina förutsättningar. Skulle gärna vilja "prata" med någon där det faktiskt fungerar och hur ni kommit dit. Du får jättegärna skicka PM.

En ledsen Coop

Jag jobbade som fritidspedagog på Särskola i mina yngre år och där anpassades ALLT!
De olika barnen placerades först och främst tillsammans efter kunskaps och energinivå så att ingen skulle störa någon annan så att säga utan kunna jobba på efter sin takt. Det fanns även de som satt ensamma pga att det fungerade bäst för dem. Alla ämnen och arbetssätt var tydligt anpassade efter varje elev och om någon hade fallenhet för något ämne fick den läsa mer utav det osv, just för den personliga utvecklingens skull. (Och allt var anpassat med datorer, plattor osv)

Även de som förbereddes för särgymnasium (de hade förskoleklass-9:an ihop beroende på att det var ett så stort intellektuellt och utvecklingsmässigt spann, fast givetvis olika klasser och undervisningsnivå då)

Dessa lärare resonerade som så att det mesta gjordes för den personliga utvecklingens skull i ramen då av vad skolverket har bestämt givetvis. Eftersom att särgymnasiet inte räknas som riktiga betyg senare så är det många föräldrar som desperat vill att barnen går i vanligt gymnasium. Men här var det som sagt fokus på den personliga utvecklingen och att man är bra som man är och ingen av dessa föräldrar stressade på något sätt utan alla var extremt nöjda och överöste lärarna (och oss andra) med sommarlovspresenter osv.

Helt underbar skola!