Jag har jättesvårt att förstå grejjen. Det finns ju för tusan valacker och ston som bryter sig ur sina hagar på löpande band. Vi fick hem ett sto i våras som siktade och sprang rakt över en om hon fick chansen.
Jag stör mig på att det inte är individanpassat, utan att de går på kön. Jag gick mkt hellre in i hingsthagen vi hade när vi hade 3 hingstar, än i stohagen. För i hingsthagen var det aldrig några konstigheter, inga sura miner, inga sparkar osv.
Fine om de säger nej till stökiga individer. Men att basera det på kön? Skulle vi göra samma sak på människor så skulle det bli ramaskri.
Fast jag förstår såna stallägare trots att jag jobbat mkt med hingstar och själv inte har ngt emot att arbeta med dem..
Däremot så kan det ju vara så att man har svårt att placera dem i stallet. Det är inte alla de kan stå bredvid.
Och i ett kollektiv där man inte vet om det kan vara en som tappar den 27-åriga shettisen regelbundet som ska ta in hade ju jag undvikit hingst.
Det är oftast rejält mkt bökigare med hingst. Och då om inte annat för att så många andra hästägare kan go banans av vetskapen om att de ska dela stall med en hingst. Sånt är också jobbigt för en stallägare att hantera.
Kan de få in hästar som kan gå i flock, ställas var som helst i stallet, som övriga i stallet känner sig trygga med etc så är det ju ett lätt val. De tjänar väl lika mkt på er båda sas.