Jag är själv hoppryttare och rider bara "vanlig" dressyr. Jag rider precis som vanligt på kort tygel. Jag ska försöka ge ett exempel.
I början när jag körde med detta red jag med kort tygel och bad hästen ställa höger och ge efter i insidan. Direkt hästen ger efter släpper jag trycket med skänklarna, släpper ut hästen på halvlång tygel och klappar och berömmer med rösten (det också för att hästen så småningom ska förknippa rösten/klappen med det positiva). Sen ta tyglarna och börja om! Belöningen för hästen är att slippa arbetet. Det gäller oavsett vad man gör! Detta lärde hästen att när jag gjorde på ett visst sätt med min kropp vill jag att den ska reagera på ett visst sätt.
Detta har gjort att hästen har kunnat slappna av i ridningen. Hon vet vad jag vill och behöver inte fundera så mycket! Nu när jag rider, tex dressyr, kan jag be hästen ställa höger och släppa igenom innersidan, och när hästen gör det låter jag hästen gå så många steg jag VET att hästen orkar, om det är två steg eller tre varv på volten spelar ingen roll, och sen ger jag eftergiften i form av att släppa efter lite på tygeln och skänklar. Min häst går då kvar i formen, men i en lägre öppnare form. Jag kan plocka upp tygeln lite och kräva lite mer av hästen för att sen ge eftergift igen. "Samla" och eftergift, "samla" och eftergift, hela passet igenom. Jag rider alltså inte på lång tygel, utan precis som vanligt, men jag är jättenoga med eftergiften!
När jag ska lära hästen nya saker är det jätteviktigt med total eftergift! Igår ville jag påbörja att hästen ska tänka öppna. Vi skrittade på volten och jag bad henne om att hon skulle gå i liiiiite öppna och så fort hästen tog ETT steg i rätt riktning fortsatte vi på lång tygel, dvs total eftergift. Så gör jag tills hästen vet vad jag vill, då kan jag ge mindre eftergift, men aldrig, aldrig någonsin ta bort eftergiften!