FlipTheFrog
Trådstartare
v 43 fick mitt tioåriga halvblodssto fång. Hon gick ute på en stooor första årsvall och jag mitt nöt tänkte inte på fångrisken. Fånget yttrade sig genom att hon var stel på morgnarna och att jag upplevde det som att hon gick långsamt och med förhållandevis korta kliv. Ett veterinärbesök (då hade hon nog varit dålig i iallafall tre dagar utan att jag fattade vad det var) visade på fång med lindrig hovbensrotation fram (knappt skönjbart på höger fram och lite mer tydligt på vänster fram).
Fenylbutazon var ju slut i hela riket så i stället fick hon Metacam i 2x10 dagar och blev ordinerad att stå inne (skulle vara så stilla som möjligt) tills hon inte var öm längre. v 46/47 började hon gå ut igen korta stunder och sedan så ökade jag på det. De sista två veckorna har hon gått full tid (8 timmar) i hagen.
Hade förstärkt puls plötsligt några dagar varpå jag, nervvraket, ringde veterinär som tyckte att ifall hon inte gick sämre så var det ingen fara.
I tisdags så hade hon varit stel på morgonen igen =/ Själv kunde jag inte se ngt särskilt på eftermiddagen, men lät henne stå inne tills idag i alla fall. Troligen har det blivit för hårt för henne att stå ute i hagen som bestått av frusna knölar.
Ringde inte veternären (har börjat känna mig tjatig..) och det ångrar jag lite nu när det är långhelg och allt.. Och nu har jag tittat så mkt på henne att jag inte längre själv kan se ifall hon rör sig med korta steg eller ej..
Jag trodde i min enfald att det skulle gå snabbare med tillfrisknandet än så här. Tankarna snuddar vid att hon kanske aldrig blir helt fräsch?! Tänk om hovbensrotationen har fortsatt mycket längre efter det att vi röntgade henne då v 43?
Ni som har fångerfarenhet - hur har era hästar reagerat? Har hovbensrotationen sett bättre ut (säg ett år senare)? Har de kunnat gå på gräs igen? Hur lång tid har saker och ting tagit? Har de klarat sig från flera anfall?
Tacksam för svar..
~Flip
Fenylbutazon var ju slut i hela riket så i stället fick hon Metacam i 2x10 dagar och blev ordinerad att stå inne (skulle vara så stilla som möjligt) tills hon inte var öm längre. v 46/47 började hon gå ut igen korta stunder och sedan så ökade jag på det. De sista två veckorna har hon gått full tid (8 timmar) i hagen.
Hade förstärkt puls plötsligt några dagar varpå jag, nervvraket, ringde veterinär som tyckte att ifall hon inte gick sämre så var det ingen fara.
I tisdags så hade hon varit stel på morgonen igen =/ Själv kunde jag inte se ngt särskilt på eftermiddagen, men lät henne stå inne tills idag i alla fall. Troligen har det blivit för hårt för henne att stå ute i hagen som bestått av frusna knölar.
Ringde inte veternären (har börjat känna mig tjatig..) och det ångrar jag lite nu när det är långhelg och allt.. Och nu har jag tittat så mkt på henne att jag inte längre själv kan se ifall hon rör sig med korta steg eller ej..
Jag trodde i min enfald att det skulle gå snabbare med tillfrisknandet än så här. Tankarna snuddar vid att hon kanske aldrig blir helt fräsch?! Tänk om hovbensrotationen har fortsatt mycket längre efter det att vi röntgade henne då v 43?
Ni som har fångerfarenhet - hur har era hästar reagerat? Har hovbensrotationen sett bättre ut (säg ett år senare)? Har de kunnat gå på gräs igen? Hur lång tid har saker och ting tagit? Har de klarat sig från flera anfall?
Tacksam för svar..
~Flip