Sv: Familjehemsbarn
Dels måste du kontakta soc som har placerat henne hos dej och kunna få hjälp och stöd den vägen men du måste också säga ifrån att du kanske inte klarar det längre.
Sedan är det så att alla föräldrar någon gång känner att det är dem övermäktigt och att man behöver stöd. För dej som dessutom egentligen ska vara syster så blir det givetvis inte lättare.
Kanske kan ni få hjälp och stöttning så att du kan få vara bara syster istället så att den relationen får blomstra istället?
Jag tror, jag är helt övertygad om att man ska få ha den position i en relation som man ska ha. Jag har funderat mycket på det sedan jag blev sjuk och behöver mycket hjälp från både min dotter och sambo.
Det är viktigt att de får vara "bara" sambo och "bara" dotter och att de inte bara blir mina hjälpare. Att jag får vara mamma till min dotter och partner till min sambo och inte bara patient.
Att vi helt enkelt får ha den relationen som var meningen.
Jag förstår att det är tufft för om du inte kan ha din syster kvar som familjehemsplacerad så måste du ju förr eller senare berätta det för henne. Det är ju inte det lättaste
Det blir ju mycket jobbiga känslor men jag tror att du vinner mycket på att isåfall verkligen ha tänkt igenom det här och vilken relation du vill ha med din syster. Du måste också ge din syster samma förutsättningar, dvs ge henne lika lång tid på sig att vända och vrida på det som du har behövt när du väl berättar.
Kanske tycker inte hon heller att det fungerar? Kanske vill hon också ha den relation som systrar kan ha.
Tänk på vad du faktiskt har gjort för din syster istället för att gräma dej över vad du inte kan ge.
Du har försökt men ditt liv är också viktigt, du har bara ett liv du med.