f.d. hästmänniska

Ginne

Trådstartare
Försöker ju skola om mig till f.d. hästmänniska och det går rätt bra, för det mesta. Men ibland kommer det liksom över mig igen. Är jätteglad för att hästarna fått det bra och verkar funka helt perfekt i sina nya hem, men å vad jag kan sakna dem också! Livet blir ju tyvärr ibland inte alltid som man önskat, tiden går liksom, man är ju inte ung för evigt… försöker fokusera på att planera för att skaffa hund istället. Hoppas att det ska hjälpa. Vet inte vilken input jag skulle vilja ha på detta, behövde nog bara få säga det.
 
Försöker ju skola om mig till f.d. hästmänniska och det går rätt bra, för det mesta. Men ibland kommer det liksom över mig igen. Är jätteglad för att hästarna fått det bra och verkar funka helt perfekt i sina nya hem, men å vad jag kan sakna dem också! Livet blir ju tyvärr ibland inte alltid som man önskat, tiden går liksom, man är ju inte ung för evigt… försöker fokusera på att planera för att skaffa hund istället. Hoppas att det ska hjälpa. Vet inte vilken input jag skulle vilja ha på detta, behövde nog bara få säga det.
Bli medryttare någonstans! Det behöver ju inte vara så bestämt med fasta dagar utan att du får rida när du vill.

Jag hade med glädje haft någon som ville rida mina någon dag ibland. Behöver inte vara uppstyrt eller fasta dagar.
 
Jag tycker november är den perfekta månaden för att inse vad skönt livet utan häst är. Åk till valfritt stall en regnig dag kl 15.30 och titta på de mörka leriga hagarna 😁

Skämt å sido, det beror kanske på varför man slutar med hästar men i mitt fall föll det sig naturligt när min äldre häst blev skadad och jag samtidigt var gravid. Det kändes väldigt enkelt att låna ut hästen som sällskapshäst och det blev en naturlig paus iom nyfött barn. Jag kan sakna det ibland och har sneglat på både medryttarhästar och ridskola för att ta upp ridningen igen men det har inte blivit av.
 
Jag förstår ditt vemod. Jag sörjde också när jag sålde min häst och plötsligt hade "bara" barn, familj, jobb och studier.

Hästinnehav är en livsstil och identitet.

Jag läste om en person som hade tvingats ta adjö av sin sjuka häst.

Hon beskrev att det var en annan sorg än en förlust av en hund, katt eller annat djur.

Hon sade något i stil med att de tre, fyra timmarna per dygn, som ägnats åt hästen, nu blev så tomma på innehåll.

Jag tror det är det du känner?
 
Det var en enorm omställning. Både positivt och negativt. I början enbart negativt, det blev en annan livsrytm. Efterhand hittade jag andra rutiner att fylla hålrummet i tid med.

Just nu är den årstiden det är lätt att vara hästlös. Lera, gegga, mörker, tappskor och elände. Foderbrist och regn.

Låt andra rutiner komma in, det handlar ju mycket om att vi hästfolk konstant har ont om tid, vi behöver aldrig sysselsätta oss - det kommer automatiskt.
 
Bli medryttare någonstans! Det behöver ju inte vara så bestämt med fasta dagar utan att du får rida när du vill.

Jag hade med glädje haft någon som ville rida mina någon dag ibland. Behöver inte vara uppstyrt eller fasta dagar.
Det är nog egentligen inte ridningen jag saknar, mer individerna och att han något som gör att jag måste gå ut. Men också något att fokusera på utanför mig själv. Har haft hund hela livet utom de sista 10 åren men nu skulle det kunna funka igen.
 
Jag tycker november är den perfekta månaden för att inse vad skönt livet utan häst är. Åk till valfritt stall en regnig dag kl 15.30 och titta på de mörka leriga hagarna 😁

Skämt å sido, det beror kanske på varför man slutar med hästar men i mitt fall föll det sig naturligt när min äldre häst blev skadad och jag samtidigt var gravid. Det kändes väldigt enkelt att låna ut hästen som sällskapshäst och det blev en naturlig paus iom nyfött barn. Jag kan sakna det ibland och har sneglat på både medryttarhästar och ridskola för att ta upp ridningen igen men det har inte blivit av.
Jo, det räcker att titta ut på hagen och minnas hur geggig den blev så här års! Saknar inte alls att klafsa runt och hämta hästar 😉
 
Snart sju år sen som jag var tvungen att ta bort hästen. Jag saknar henne så brutalt men jag saknar inte hästlivet ens ett litet dugg. Jag var så innerligt trött på korkade stallägare, kasst foder och allt slit. Nu myser jag istället lite inombords när jag ser en lerig häst. :sneaky:

Men livet var sjukt tomt och konstigt tills jag skaffade hund. Efter det så ordnade det upp sig. :heart
 
Försöker ju skola om mig till f.d. hästmänniska och det går rätt bra, för det mesta. Men ibland kommer det liksom över mig igen. Är jätteglad för att hästarna fått det bra och verkar funka helt perfekt i sina nya hem, men å vad jag kan sakna dem också! Livet blir ju tyvärr ibland inte alltid som man önskat, tiden går liksom, man är ju inte ung för evigt… försöker fokusera på att planera för att skaffa hund istället. Hoppas att det ska hjälpa. Vet inte vilken input jag skulle vilja ha på detta, behövde nog bara få säga det.

Jag har varit utan häst i 6 år och undrar hur fasen jag hann med allt tidigare. Svaret är väl helt enkelt att jag prioriterar annorlunda, utan häst blir det mer fokus på mig själv och jag gör en del grejer som jag inte hade tid till tidigare, som regelbunden träning tex, eller bara stannar inomhus en dag när det är dåligt väder. Jag hade hjälp med min häst nån dag i veckan och tycker det är rätt skönt att slippa ha dåligt samvete för att tiden inte alltid räckte till hästen efter att jag slutat skolan och börjat jobba. Jag saknar min häst fortfarande, men känner inte för att bli hästägare igen. Har inga problem med lera och kyla, men just tiden att hinna med tyckte jag kändes som ett större problem för mig.

En kvinna som jag delat stall med fyller 80 år nästa år och har varit utan sin häst i 15 år, men hon har berättat att hon ännu efter så lång tid kan vakna med ett ryck och tänka "hjälp, jag har glömt beställa hem hö till hästarna!".
 
Jag sålde min häst i våras. Saknar honom massor! Men han fick ett toppenhem och jag är föräldraledig.
Nu är jag medryttare och är i stallet 1-2 dagar i veckan. Babyn vägrar flaska så baby och sambo får följa med 🙈 Just nu räcker det mer än väl! Jag får Andas häst och rida!
Men slipper lägga massor med pengar, dåligt samvete och ansvarar 7 dagar i veckan.
 
Försöker ju skola om mig till f.d. hästmänniska och det går rätt bra, för det mesta. Men ibland kommer det liksom över mig igen. Är jätteglad för att hästarna fått det bra och verkar funka helt perfekt i sina nya hem, men å vad jag kan sakna dem också! Livet blir ju tyvärr ibland inte alltid som man önskat, tiden går liksom, man är ju inte ung för evigt… försöker fokusera på att planera för att skaffa hund istället. Hoppas att det ska hjälpa. Vet inte vilken input jag skulle vilja ha på detta, behövde nog bara få säga det.
Tycker det är jätte svårt att vara hästlös. Vad gör folk med all tid? Bor själv med katt inga barn. Blev nån identiteskris vad är jag utan häst?

Tränar och vandrar/går några mil i veckan men är det allt? Är det så det ska vara i framtiden?
Himla tur att katten finns i alla fall.

Just nu finns inte ekonomi till ny häst med ökade bränslepriserna. Allt blir dyrare.
 
Tycker det är jätte svårt att vara hästlös. Vad gör folk med all tid? Bor själv med katt inga barn. Blev nån identiteskris vad är jag utan häst?

Tränar och vandrar/går några mil i veckan men är det allt? Är det så det ska vara i framtiden?
Himla tur att katten finns i alla fall.

Just nu finns inte ekonomi till ny häst med ökade bränslepriserna. Allt blir dyrare.

Detta dilemma gör att jag klamrar mig fast vd hästeriet fortfarande. Men ja, priserna börjar kännas övermäktiga...
 
Jag har vart hästlös i snart 2 år och jag trivs bra utan.
Saknar det massor i omgångar och lusläser annonser på hästnet stort sett dagligen men tänker samtidigt att det är ganska skönt att slippa allt varje dag och inte minst allt det kostar.

Drömmen hade vart att hitta en trevlig medryttarhäst nån eller några gånger i veckan som stod i ett bra stall inte långt hemifrån. Men det verkar tyvärr helt omöjligt :(

Men ja nån ny egen häst blir det nog inte på många år om det övht blir det nån gång alls.
 
Tycker det är jätte svårt att vara hästlös. Vad gör folk med all tid? Bor själv med katt inga barn. Blev nån identiteskris vad är jag utan häst?

Tränar och vandrar/går några mil i veckan men är det allt? Är det så det ska vara i framtiden?
Himla tur att katten finns i alla fall.

Just nu finns inte ekonomi till ny häst med ökade bränslepriserna. Allt blir dyrare.
Jag lyckades hitta en trevlig medryttarhäst sedan senast jag skrev där
För min del så är hästeri två gånger i veckan riktigt trevligt. Jag har då även tid och energi att satsa på karriär, hålla hemmet rent etc. Det öppnar också upp för att t. Ex. Spontant äta middag med en vän, gå på bio och hjälpa en väns halvbror i gymnasieålderna med matten. En hund är också en bra grej 😊 de tar mer tid än en katt.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 639
Senast: Lavinia
·
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 411
Senast: lirco11
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 767
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
12 467
Senast: lizzie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Pusseltråden
  • Klara sig utan bil
  • Nyårstråden

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp