lady_vip
Trådstartare
Jag vill ha alla objektiva vinklingar och åsikter om detta problem, för numera har det blivit ett problem.
Jag har kurser i agility, för barn och ungdomar med sina hundar. De är i gruppen om 3-10 stycken beroende på hur långt de har kommit osv.
I en av dessa hittar vi X, blandning bordercollie/rottweiler (jag skriver detta för jag tror att det har stor betydelse för hennes psyke). Xs och hennes lilla matte (15 år) har en fin kontakt, lydnaden sitter bra och ägaren är en bra ledare, konskvent och rättvis och X har egentligen aldrig varit något problem att uppfostra, kanske lite svårövertalad i bland men hon gör det mesta med glädje.
För ett och ett halvt år sedan (X är nu snart 4 år och hade då gått ur den värst slyngelperioden) var vi på läger med ungdomarna. Vi hade då många hundar lösa på stranden, eftersom de flesta känner varandra och området är stort så har vi aldrig några problem med det, lydnaden sitter ju där.
X börjar då, vad jag skulle vilja kalla för, utmana min terrier. Min tik är oerhört dominant och jag har aldrig varit med om detta. X sänker huvudet, lyfter svansen och bakdelen och spänner ögonen i min tik. Jag vill poängtera att det inte är någon lek i detta, hon är inte underdånig på något sett. Hon springer sedan runt runt (tjuvvallar) och emellanåt sticken hon in nosen och hugger efter min hund. Min tik blir oerhört konfunderad och känner sig hotad då X inte ser hennes signaler. Hon försöker säga till X, men hon hinner hela tiden undan. För att lösa spänningen går jag och Xs ägare åt varsitt håll, min tik följer efter mig, men X släpper inte sitt fokus. Efter ett par minuter av samma beteende, när min hund ser märkbart osäker ut och inte klarar situationen så går jag in och rycker X ifrån stället och förklarar bestämt att så gör man inte. Jag vet nu i efterhand att om jag hade släppt henne där så hade hon sprungit tillbaka och fortsatt med sitt...
Detta har hänt åtskilliga gånger nu, hon ger sig på vissa tikar, min tik fixar ju det rätt bra så hon är inte alls lika intresserad av henne längre. Dock utsåg hon en kuvazstik som sin bitsäck och gjorde detta på henne. Likaså har hon flögit på någon annan tik. Hon kan vara på andra sidan planen och får helt plötsligt fokus i blicken och rusar bort i ilska. Kuvazstiken har nu blivit sådan att hon ger tillbaka, hon är i grunden mer dominant men något yngre. Vi haft ett par otäcka slagsmål där jag har gått in och fullständigt rist X (möjligt att det är helt fel, men vad gör man framför en hel kurs med barn som blir livrädda..?). Jag har skällt på henne, vi har lämnat dem, kastat tomma burkar, sprutat vatten osv. Den enda gången hon har avbrutit är när lilla ägarens pappa röt till ordentligt, tyvärr kan han bara vara där sällan.
X gav sig på min valp när hon var 4 månader och brydde sig inte om att hon låg på rygg och bad för sitt liv Detta har fått min valp att vara otroligt osäker och vi har fått ha månader av "svarthundterapi". I denna situationen brydde jag mig bara om min valp och slängde mig över X, hade jag haft geväret där så vet i...
Hon har ALDRIG gett sig på mig, jag har ändå gett mig in i det flera gånger så hon hotar aldrig människor eller sin ägare. Hon är väldigt duktig, men pga detta vill jag inte att hon är lös när de andra är lösa, eftersom både hundar och barn kan skada sig. Dock vill jag inte säga att hunden är farlig, för hon är inte okontrollerbar, än...
Jag vill bara veta om ni vet vad detta kan bero på. Som sagt, hon spänner blicken i dem, springer sedan runt runt. mycket fokuserad med blicken inåt den andra hunden, huvudet hålls lågt som hos en BC som vallar. Svansen högt som hos en valp som vill leka. När den andra hunden har ansiktet från henne nyper hon dem. Har hon då otur hinner den andra hunden vända om och det blir ett jä*la rassel...
Hon har inte blivit illa behandlad, trygg uppväxt, bra ledare osv. Hon är inte osäker, inte heller stöddig. Det är precis som om det slår slint...
Hörde om andra individer med samma blandning som rivit får, man kan nog jämföra henne med en BC, men som biter mkt hårdare och inte har någon tanke i sitt beteende. Dessutom vallar hon bara hundar, bara vissa hundar dessutom, enbart tikar men med olika rang.
Vi ska nu försöka lite olika metoder till, lite omvänd pyskologi, jag släpper inte denna hunden då jag tror att hon kan bli farlig, de ska ha all hjälp de kan få.
Men vad tro ni, någon som har sett samma beteende???
Jag vet att jag har handlat fel går in och bryter bryskt, men när det är fara för de andra hundarna så står jag inte och ser på, dock är inte det inte mitt fel att hon är som hon är.
Synd på en så duktig hund, hon kan ju inte tävla då vi är rädda för att hon hittar en hund i publiken som passar in för hennes ändamål...
??????
//E
Jag har kurser i agility, för barn och ungdomar med sina hundar. De är i gruppen om 3-10 stycken beroende på hur långt de har kommit osv.
I en av dessa hittar vi X, blandning bordercollie/rottweiler (jag skriver detta för jag tror att det har stor betydelse för hennes psyke). Xs och hennes lilla matte (15 år) har en fin kontakt, lydnaden sitter bra och ägaren är en bra ledare, konskvent och rättvis och X har egentligen aldrig varit något problem att uppfostra, kanske lite svårövertalad i bland men hon gör det mesta med glädje.
För ett och ett halvt år sedan (X är nu snart 4 år och hade då gått ur den värst slyngelperioden) var vi på läger med ungdomarna. Vi hade då många hundar lösa på stranden, eftersom de flesta känner varandra och området är stort så har vi aldrig några problem med det, lydnaden sitter ju där.
X börjar då, vad jag skulle vilja kalla för, utmana min terrier. Min tik är oerhört dominant och jag har aldrig varit med om detta. X sänker huvudet, lyfter svansen och bakdelen och spänner ögonen i min tik. Jag vill poängtera att det inte är någon lek i detta, hon är inte underdånig på något sett. Hon springer sedan runt runt (tjuvvallar) och emellanåt sticken hon in nosen och hugger efter min hund. Min tik blir oerhört konfunderad och känner sig hotad då X inte ser hennes signaler. Hon försöker säga till X, men hon hinner hela tiden undan. För att lösa spänningen går jag och Xs ägare åt varsitt håll, min tik följer efter mig, men X släpper inte sitt fokus. Efter ett par minuter av samma beteende, när min hund ser märkbart osäker ut och inte klarar situationen så går jag in och rycker X ifrån stället och förklarar bestämt att så gör man inte. Jag vet nu i efterhand att om jag hade släppt henne där så hade hon sprungit tillbaka och fortsatt med sitt...
Detta har hänt åtskilliga gånger nu, hon ger sig på vissa tikar, min tik fixar ju det rätt bra så hon är inte alls lika intresserad av henne längre. Dock utsåg hon en kuvazstik som sin bitsäck och gjorde detta på henne. Likaså har hon flögit på någon annan tik. Hon kan vara på andra sidan planen och får helt plötsligt fokus i blicken och rusar bort i ilska. Kuvazstiken har nu blivit sådan att hon ger tillbaka, hon är i grunden mer dominant men något yngre. Vi haft ett par otäcka slagsmål där jag har gått in och fullständigt rist X (möjligt att det är helt fel, men vad gör man framför en hel kurs med barn som blir livrädda..?). Jag har skällt på henne, vi har lämnat dem, kastat tomma burkar, sprutat vatten osv. Den enda gången hon har avbrutit är när lilla ägarens pappa röt till ordentligt, tyvärr kan han bara vara där sällan.
X gav sig på min valp när hon var 4 månader och brydde sig inte om att hon låg på rygg och bad för sitt liv Detta har fått min valp att vara otroligt osäker och vi har fått ha månader av "svarthundterapi". I denna situationen brydde jag mig bara om min valp och slängde mig över X, hade jag haft geväret där så vet i...
Hon har ALDRIG gett sig på mig, jag har ändå gett mig in i det flera gånger så hon hotar aldrig människor eller sin ägare. Hon är väldigt duktig, men pga detta vill jag inte att hon är lös när de andra är lösa, eftersom både hundar och barn kan skada sig. Dock vill jag inte säga att hunden är farlig, för hon är inte okontrollerbar, än...
Jag vill bara veta om ni vet vad detta kan bero på. Som sagt, hon spänner blicken i dem, springer sedan runt runt. mycket fokuserad med blicken inåt den andra hunden, huvudet hålls lågt som hos en BC som vallar. Svansen högt som hos en valp som vill leka. När den andra hunden har ansiktet från henne nyper hon dem. Har hon då otur hinner den andra hunden vända om och det blir ett jä*la rassel...
Hon har inte blivit illa behandlad, trygg uppväxt, bra ledare osv. Hon är inte osäker, inte heller stöddig. Det är precis som om det slår slint...
Hörde om andra individer med samma blandning som rivit får, man kan nog jämföra henne med en BC, men som biter mkt hårdare och inte har någon tanke i sitt beteende. Dessutom vallar hon bara hundar, bara vissa hundar dessutom, enbart tikar men med olika rang.
Vi ska nu försöka lite olika metoder till, lite omvänd pyskologi, jag släpper inte denna hunden då jag tror att hon kan bli farlig, de ska ha all hjälp de kan få.
Men vad tro ni, någon som har sett samma beteende???
Jag vet att jag har handlat fel går in och bryter bryskt, men när det är fara för de andra hundarna så står jag inte och ser på, dock är inte det inte mitt fel att hon är som hon är.
Synd på en så duktig hund, hon kan ju inte tävla då vi är rädda för att hon hittar en hund i publiken som passar in för hennes ändamål...
??????
//E