pinky
Trådstartare
Igår eftermiddag gick jag igenom en riktig helvetesresa med min häst, men tack och lov verkar den få ett lyckligt slut.
En granne till stallet (som har egna hästar) ringde till mig på jobbet och meddelade att min häst stod på tre ben i hagen och hade gjort så en stund.
Jag åkte dit och fann henne i en upptrampad lerpöl där hon tappert roterade runt den friska bakhoven -som vid det här laget var nedgrävd till kotan- blöt av svett och med plågad blick. Det gick inte att rubba henne, så jag undersökte henne så gott jag kunde i pölen och konstaterade att en veterinär behövdes.
Veterinären kom tack och lov ganska snabbt och började undersöka henne -fortfarande stående i leran- men utan att kunna ställa diagnos:
"Återfunnen idag i hagen stående på 3 ben. Kan ej belasta alls på VB. Ingen feber, svettig, har ont, inga sår eller märken efter trauma. Ingen puls eller värme i hoven. Ej visitertångsöm. Ingen värme eller svullnad upp till knäet. vid palpation av patella reagerar hästen med smärta. Rektalt kan inga fynd göras. Ingen krepation kan höras men ett klickljud kan höras över patellaområdet då benet manipuleras.
Remiss till djursjukhuset i Ultuna för vidare utredning."
Det började komma en del folk till stallet, så vi kunde hjälpas åt att få upp henne ur den värsta leran, och jag fick snabbt hjälp att skaffa fram en transport som vi backade intill henne så gott det gick. Hon hoppade tappert in på sina tre ben och vi körde försiktigt mot Uppsala. Hon trampade runt lite och jag var livrädd att hon inte skulle orka stå längre (hon hade ju stått på tre ben i åtminstone 4 timmar eller så...) utan falla omkull. MEN...
När vi kom fram till Ultuna vid 19-tiden och öppnade transporten så stod hon där på alla fyra benen med spetsade öron!
Det var så overkligt att förklara för veterinären att den här hästen faktiskt varit helt blockhalt bara ett par timmar tidigare...
Han visste inte riktigt vad han skulle göra med oss heller, nu när det inte fanns några symptom kvar. Så han klämde lite på henne och så fick vi trava lite på gången. Visst, hon var knappt två grader halt i trav, men det kändes helt obetydligt i sammanhanget.
Man hinner ju måla upp ett antal värsta scenarion i huvudet under en sådan här resa, speciellt när man fått ta bort en häst som stod trebent på samma sätt pga en obotlig hasledsfraktur...
Så vi åkte hem igen med ordinationen sjukhage dagtid och box nattetid, och blir hon inte gradvis bättre under de närmsta dagarna så ska vi åka ner igen.
Men VAD kan det ha varit för fel?
Hade knäleden helt enkelt låst sig?
Har hon legat olyckligt och fått en nerv i kläm? (Ultunavettens vaga teori...)
Någon som varit med om något liknande?
En granne till stallet (som har egna hästar) ringde till mig på jobbet och meddelade att min häst stod på tre ben i hagen och hade gjort så en stund.
Jag åkte dit och fann henne i en upptrampad lerpöl där hon tappert roterade runt den friska bakhoven -som vid det här laget var nedgrävd till kotan- blöt av svett och med plågad blick. Det gick inte att rubba henne, så jag undersökte henne så gott jag kunde i pölen och konstaterade att en veterinär behövdes.
Veterinären kom tack och lov ganska snabbt och började undersöka henne -fortfarande stående i leran- men utan att kunna ställa diagnos:
"Återfunnen idag i hagen stående på 3 ben. Kan ej belasta alls på VB. Ingen feber, svettig, har ont, inga sår eller märken efter trauma. Ingen puls eller värme i hoven. Ej visitertångsöm. Ingen värme eller svullnad upp till knäet. vid palpation av patella reagerar hästen med smärta. Rektalt kan inga fynd göras. Ingen krepation kan höras men ett klickljud kan höras över patellaområdet då benet manipuleras.
Remiss till djursjukhuset i Ultuna för vidare utredning."
Det började komma en del folk till stallet, så vi kunde hjälpas åt att få upp henne ur den värsta leran, och jag fick snabbt hjälp att skaffa fram en transport som vi backade intill henne så gott det gick. Hon hoppade tappert in på sina tre ben och vi körde försiktigt mot Uppsala. Hon trampade runt lite och jag var livrädd att hon inte skulle orka stå längre (hon hade ju stått på tre ben i åtminstone 4 timmar eller så...) utan falla omkull. MEN...
När vi kom fram till Ultuna vid 19-tiden och öppnade transporten så stod hon där på alla fyra benen med spetsade öron!
Det var så overkligt att förklara för veterinären att den här hästen faktiskt varit helt blockhalt bara ett par timmar tidigare...
Han visste inte riktigt vad han skulle göra med oss heller, nu när det inte fanns några symptom kvar. Så han klämde lite på henne och så fick vi trava lite på gången. Visst, hon var knappt två grader halt i trav, men det kändes helt obetydligt i sammanhanget.
Man hinner ju måla upp ett antal värsta scenarion i huvudet under en sådan här resa, speciellt när man fått ta bort en häst som stod trebent på samma sätt pga en obotlig hasledsfraktur...
Så vi åkte hem igen med ordinationen sjukhage dagtid och box nattetid, och blir hon inte gradvis bättre under de närmsta dagarna så ska vi åka ner igen.
Men VAD kan det ha varit för fel?
Hade knäleden helt enkelt låst sig?
Har hon legat olyckligt och fått en nerv i kläm? (Ultunavettens vaga teori...)
Någon som varit med om något liknande?
