Första ret när man räknar foderstat så är det ju inte ovanligt att man med ögat får gå in och konstatera att "nejdu, det här blev inte bra" och sen räkna upp/ner foderstaten. MEN, till NÄSTA år vet man ju att "den här hästen behöver XX MJ". Min valack ligger långt över tabellvärdena. Men jag vet ju det så jag skiter ju i tabellerna och lägger honom på 70 MJ och en SRP/MJ-kvot på 7 redan direkt.
Det innebär att han är i bra hull hela vintern. Förr, innan jag analyserade och bara räknade med ögat brukade halva vintern gå åt att försöka få upp honom i vikt. Jag visste ju inte vad höet innehöll utan det var bara att börja med samma giva som förra året och se vad som hände och öka, öka och öka mer. Brukade ta till jul innan jag fått hejd på viktnedgången och till våren innan jag fått upp honom i normalhull igen. Dyrt blev det också.
Nu lägger jag honom på korrekt foderstat från intaget från betet och i år har vi snarare motsatt problem, han är lite väl trind (matte räknade lite för högt på vilan *s*).
Annat som syntes TYDLIG skillnad på jmf med när jag fodrade med ögat var att han började sätta muskler som bara den när jag räknat ut att han vill ha en SRP/MJ-kvot på 7. Nu lägger jag den där som standard.
Men om jag BARA räknat och inte tittat på hästen hade han inte mått ett smack bättre än när jag inte analyserade. Men just att jag kan räkna OCH titta, och dessutom har en SIFFRA som står sig från år till angående vad han behöver (70 MJ, 490 gr SRP) så slipper jag det här trasslandet varje år. Utan jag tittar på höanalysen, sen räknar jag ihop en foderstat som med årets hö och årets hövärden ger honom det han ska ha. Men det var SÅKLART så att man fick titta och justera och räkna om i början. Så är det ju oftast, men sen "hittar" man ju rätt nivå och då handlar räknande BARA om vad för slags kraftfoder man eventuellt behöver lägga till årets hö för att få siffrorna att stämma och hans behov täckt.