Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

Dom gångerna han blivit rädd för något och "hoppat förbi" mig har jag antingen backat tillbaka honom lugnt elller tagit honom i en volt runt mej tills han står på samma ställe som innan han blev rädd.
 
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

en stressad/rädd häst kan ha öronen framåt.

du gör ett misstag om du tror att det inte finns stress hos en rädd häst. Det är ett biologiskt faktum att stresshormoner alltid finns närvarande vid rädsla. Hur den visar rädsla/stress är en annan sak.
vissa individer visar det utåt.
andra stänger in sin stress/rädsla. den senare typen är den som är svårast att få bukt med.

Nu har du snurrat till det igen! :p
Det jag skrev var att jag inte tror att hästen måste vara riktigt stressad när den är rädd. Att många hästar lärt sig hantera sin rädsla och därmed sin stress just för att de är lydiga. När de kommit så långt tror jag också de kan vara "coola" trots att de faktiskt är rädda/skeptiska men att de lärt sig hantera det och litar på sin ryttare när denne säger att det inte är farligt.
Stress hänger givetvis ihop med rädsla.

Och nej, den här hästen var inte rädd - åtminstone inte i så hög grad som det verkade för ryttaren som satt på ryggen. Om du sett det där "peppade" stressade som hästar t ex kan visa för att de är på ett nytt ställe och känner att det är nytt och spännande och att de måste hålla koll- då kanske du är med på hur jag menar? Spetsade öron, vaken blick, men ändå ganska tillfreds och förväntansfull snarare än stressad - rädd.
Vet själv med mig att jag suttit och ridit och tyckt att hästen känts skitskraj för saker och ting och sen sett det på film och tänkt att "hmm, var det inte värre än sådär? han testar ju bara!" Har man även hanterat hästen mycket på marken så vet man ju på ett ungefär hur just den hästen uttrycker sig i olika sinnesstämningar.

Det sista du skrev var intressant. Har faktiskt aldrig tänkt på hur en häst kan "stänga in" sin stress eller rädsla, tvärtom är ju hästar mycke öppna jämfört med oss människor. :confused:
Är det att de är lättare/svårare att komma åt du tänker på?
De som biter ihop och jobbar på men stressat?
 
Senast ändrad:
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

En kanske väldigt dum fråga: Tror ni att hästar kan "utnyttja" det och "spela" rädda för att kunna "bryta mot reglerna" och få lite mer som dom vill, om dom t.e.x insett att om jag blir rädd för den där stenen som hoppar matte av och leder mej istället" "eller om jag blir rädd för den där grejen så slipper jag göra så och så".
Eller kan inte hästar tänka så och "planera" på det viset?

Är rädd för att min häst ifrågasätter ledarskapet utan att jag vet om det när han blir rädd för både det ena och det andra(t.ex. den där stenen han gått förbi 100 gånger.)

Låter som det klassiska "lyssna för mycket på hästen" så man glömmer bort att det är man själv som ska påverka hästen, inte tvärtom.
Att hästar kan göra det är jag tvärsäker på eftersom jag har en sån grabb själv! :angel: och har bara mig själv att skylla, men lyckligtvis börjar det bli lite lättare att avgöra när det är i komma undan-syfte och när det är riktigt rädsla det är frågan om. Bästa sättet att undvika det borde iaf vara att alltid se till att ta igenom det man ber om även om man låter det ta längre tid om hästen visar rädsla. Om hästen gör det i samband med att man ber om något (men det gör man ju oftast, om inte annat -gå åt det här hållet!).
 
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

Det sista du skrev var intressant. Har faktiskt aldrig tänkt på hur en häst kan "stänga in" sin stress eller rädsla, tvärtom är ju hästar mycke öppna jämfört med oss människor.
Är det att de är lättare/svårare att komma åt du tänker på?
De som biter ihop och jobbar på men stressat?


En del hästar kan reagera på stress genom att bli "inåtvända", de stannar inte, skyggar inte, flyger inte i luften men blir spända och ja, inne i sig själva, liksom, radarstyrda, och kan sen plötsligt explodera och då verkligen vara "onåbara".

De vänder liksom stressen inåt istället för att agera ut. :crazy:

Såna tycker jag är svåra för att de blir blockerade i sin stress. Men även dessa blir tryggare med en stark "ledare" dvs att de känner att ryttaren tar över, de behöver inte ta ansvar själva för situationen:bow: Ofta är det mer osäkra individer, de behöver ännu mer känna att andra tar ansvar, de måste lita på sin ryttare.


Ang rädsla eller olydnad så spelar det väl ingen större roll, för oavsett ska ju hästen gå dit du vill, och du ska oavsett vara lugn och konsekvent och förklara vad du vill för hästen. Allt är lydnadsfråga, även om hästen är rädd. Men det som gör flockdjur räddast är nog att vara tvungen att ta hand om sej själv vid fara, de vill ha tryggheten i att den som är med, tar ansvar för situationen.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

Flashlight har redan gett dig ett utmärkt svar på den typen av stress som jag pratar om.
det är långtifrån tydligt alltid på alla hästar att direkt se deras grad av stress, som sagt, öronen kan tex vara framåt även om de är tok stressade. så du kan nog inte gå enbart på utseendet i din bedömning.
 
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

En del hästar kan reagera på stress genom att bli "inåtvända", de stannar inte, skyggar inte, flyger inte i luften men blir spända och ja, inne i sig själva, liksom, radarstyrda, och kan sen plötsligt explodera och då verkligen vara "onåbara".

De vänder liksom stressen inåt istället för att agera ut. :crazy:

Såna tycker jag är svåra för att de blir blockerade i sin stress. Men även dessa blir tryggare med en stark "ledare" dvs att de känner att ryttaren tar över, de behöver inte ta ansvar själva för situationen:bow: Ofta är det mer osäkra individer, de behöver ännu mer känna att andra tar ansvar, de måste lita på sin ryttare.

Då är jag med! Vet inte om jag skulle klassa den som svårare att tampas med (det är nog individuellt), men helt klart något som behöver jobbas bort. Kanske svårare för att det oftast är ganska inrotat i personligheten?


Ang rädsla eller olydnad så spelar det väl ingen större roll, för oavsett ska ju hästen gå dit du vill, och du ska oavsett vara lugn och konsekvent och förklara vad du vill för hästen. Allt är lydnadsfråga, även om hästen är rädd. Men det som gör flockdjur räddast är nog att vara tvungen att ta hand om sej själv vid fara, de vill ha tryggheten i att den som är med, tar ansvar för situationen.

Att jag öht började kategorisera och försöka definera begrepp var mest för att själva frågeställningen i tråden var huruvida man använder olika metoder vid olika anledningar till olydnad.
Utifrån det här svaret kan jag tolka det som att du inte gör någon skillnad.? ;)
 
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

det är långtifrån tydligt alltid på alla hästar att direkt se deras grad av stress, som sagt, öronen kan tex vara framåt även om de är tok stressade. så du kan nog inte gå enbart på utseendet i din bedömning.

Absolut!
Det var lite det jag ville få fram i inlägget du kommenterade. Både stressgrad och orsak till stressen kan ibland vara svårt att avgöra.
 
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

]Då är jag med! Vet inte om jag skulle klassa den som svårare att tampas med (det är nog individuellt), men helt klart något som behöver jobbas bort. Kanske svårare för att det oftast är ganska inrotat i personligheten?

Nja, just för att de blir blockerade och lite "frånvarande" nästan i sitt sätt, man når inte riktigt fram när de är stressade. En mer trygg häst kan fladdra men har huvudet med och har mer koll och man har kontakt med dem hela tiden. De där osäkra blir bättre när man känner dem väl och de litar på en.


Att jag öht började kategorisera och försöka definera begrepp var mest för att själva frågeställningen i tråden var huruvida man använder olika metoder vid olika anledningar till olydnad.
Utifrån det här svaret kan jag tolka det som att du inte gör någon skillnad.? ;)

Ja och nej. Det beror på. Men i stort sett ingen större skillnad, vänligt men bestämt tala om vad man vill, det lugnar även en rädd häst att man är tydlig och inte tvekar och velar som ryttare.
En livrädd häst där hjärtat bankar högt, måste man förstås lugna, men ändå vara bestämd och trygg "jag är här, det är ok, lita på mej"

Så ingen större skillnad nej.
 
Sv: Er inlärningspsykologi: Olydnad vs. rädsla?

Då är jag med! Vet inte om jag skulle klassa den som svårare att tampas med (det är nog individuellt), men helt klart något som behöver jobbas bort. Kanske svårare för att det oftast är ganska inrotat i personligheten?


det är svårare för att det dels är svårare att avläsa, och svårare för hästen att hantera att stänga in reaktionerna snarare än att ge utlopp på den "traditionella" vägen. Men du har rätt i att man nog kan säga att det kanske kan tolkas därmed som mera inrotat i personligheten.
 

Liknande trådar

Ridning Det här blir ett långt inlägg men skulle vara jättetacksam om nån pallade läsa och ville hjälpa mig att fundera på vad som kan göras...
2
Svar
21
· Visningar
4 267
Övr. Hund Viktor är som bekant 8½ månad, och en väldigt trygg, självsäker och nu i samband med könsmognaden - kaxig sak. Han har så länge jag...
Svar
2
· Visningar
1 745
Hästvård Moderator får flytta om tråden ligger fel, visste inte riktigt vilket forum som det 'hör till' Åringen har under hela den tid jag...
2
Svar
23
· Visningar
2 370
Hästvård Tar det dåliga först. Igår var Kele in på klinik för vad jag trodde och hoppades skulle bli Dagen F som i Friskförklaring. Damen har...
Svar
9
· Visningar
1 407
Senast: Spirax
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp