Ensamhetsträning…

[ako]

Vi fick ju hem en 7 mån cockerkille för 5 veckor sedan. Jättego, enkel att ha med sig, går snällt i koppel, är snäll mot alla inklusive familjens katter och kaniner etc. Vi har fått slita en del med rumsrenheten men det går klart åt rätt håll.
I min enfald trodde jag dock att med en lite äldre valp / unghund det skulle räcka med 7 veckor hemma med ensamhetsträning under tiden för att han sen skulle kunna vara ensam ett par timmar morgon och e m, typ 8.30 - 10 samt 13-15, nu när jobb och skolor drar i gång (vi letade unghund eller yngre vuxen just för att vi absolut har tid och scheman att ha hund men svårt att vara helt hemma så länge som det krävs för en 8 v valp). Det inser jag inte kommer att funka utan vi får hitta en annan lösning just nu (jobbar på några olika) då ensamhetsträningen inte går bra alls , men i på längre sikt måste det ju helt enkelt gå att lämna honom en stund, annars går liksom inte vardagen i hop.
Vi har dels lämnat några gånger för att bara gå ner till Ica (5 min) och dels lämnat i annat rum med tuggben (vet att det måste bli t ex frusen kong när han ska vara helt ensam) och då är han lugn så länge benet räcker (typ 5-10 min; han är en gnagare av hög klass ) men gnäller sedan och sitter vid gallret. Jag har fått lära mig att man ska ignorera när hunden gnäller och inte släppa ut den förrän den är lugn, men har fått backa på det eftersom han fortsätter gny även efter 5-10 min och jag vill ju heller inte lämna honom för länge så jag har släppt ut honom efter ca 10 min (men bara öppnat och ignorerat för att inte göra affär av det), och det känns inte direkt som att det blir några framsteg. Han blir inte panikslagen, men han gnäller och det är ju tydligt tecken på stress. Så fort han är utsläppt verkar han helt lugn och nöjd igen.
Så tips och råd och gärna positiva erfarenheter som pepp önskas .
Tack på förhand!

 

[inverterad]

Huruvida en 7-månadersvalp går att lämna 2x2 h ensam om dagen beror ju helt på dels vilken individ det är och dels hur ensamtränad den har blivit i sitt tidigare hem. Så min första fråga är, hur ensamtränad är han sen innan och på vilket sätt?

Jag skulle först och främst lämna när hunden är riktigt trött för att ge er de bästa möjliga förutsättningarna, så slarva inte med den biten i början. Om du vill lämna honom i ett angränsande rum så skulle jag göra det tills han är tyst och lugn, även om det tar mer än 10 minuter innan han tystnar. Nu blir det ju lite dubbla budskap om du släpper in honom medan han fortfarande gnäller, då lyckas han ju i sitt gnällande genom att han får komma ut.

Hur beter han sig när ni lämnar huset i 5 minuter? Är han lugn då så skulle jag fokusera på att faktiskt gå ut ur huset och gradvis öka ensamtiden, och inte i första hand lämna honom i ett annat rum medan ni är hemma - en del hundar hetsar upp sig mer om de hör familjen men inte får vara med, och då kan det vara enklare att ta den träningen när ni redan vet att hunden är trygg med att vara helt själv i huset.

 

[Fibusen]

Jag tog över min när hon var 4 år, då var hon inte tränar alls att vara helt ensam (lämnad i en lägenhet innan med flera hundar i ett par dagar åt gången……) så hon fick panik. Jag började med att bara gå ut att hämta posten, sen gick jag ut lite längre, och längre. När hon klarade 20 minuter så var det liksom plötsligt inga problem att lämna en timme eller tre, för hon visste att jag skulle komma. Däremot så kan jag fortfarande inte stänga in henne i ett rum när jag är hemma, då skriker hon ihjäl sig och välter grinden, men så länge hon har tillgång till hela huset och blir ensam så är det inga problem alls.

Vi hade aldrig problem med tuggande, och ben och annat ignorerade hon jämt, utan hon skreeeeek och kissade på golvet. Hon kunde ha varit på promenad, jag stängde in henne och gick ut och hämtade posten (3 minuter?) och kommer in och det var en pöl på golvet…

Hon var ju inte rumsren heller eftersom dom inte alls fick komma ut vissa dagar där hon bodde innan, men det fixade hon på mindre än en vecka. Ensamhetsträningen tog kanske 6,7 veckor?

 

[WildWilma]

Jag tror det är mycket svårare att ensamhetsträna en 7 månaders valp än en 9-10 veckors valp. Vid den åldern har de ju inte alls samma behov av att sova och en mycket större uthållighet i sina beteenden, särskilt om det har lönat sig vid tidigare tillfällen.

Hade det varit min hund hade jag tränat den ett ordentligt träningspass med mycket nosarbete samt rastat och sen när hunden varvat ner inne hade jag gett gett sysselsättning, exempelvis en kong fyllt med fryst mat och sen gått ut i minst en timme. Förhoppningsvis orkar hunden inte hålla sig vaken då och lär sig att somna även om den är ensam. Kommer jag tillbaka och hör hunden låta sätter jag mig och väntar tills den är tyst innan jag öppnar dörren, även om det tar en timme. Sen när jag väl kommer in låtsas jag inte om den. Hunden får kanske en lugn klapp när den själv valt att gå och lägga sig igen.

Jag vill att mina hundar ska tycka att det är avkopplande att vara själva och att inget kul händer när jag kommer tillbaka. De ska inte heller tro att de kan "kalla" på mig genom att låta när de är ensamma.

 

[ako]

Tack snälla för era svar ! Kanske får vi ta och ändra taktik och gå helt hemifrån i stället.
Det är ju så svårt att veta om man verkligen ska hålla ut och lämna hunden tills den lugnat sig eller om man ska backa bandet när det inte funkar. Jag tänker att om jag, som @WildWilma föreslår, lämnar honom i uppåt 2 h för att han ska lugna sig spelar ett högt spel? Om det funkar och han lugnar sig och blir lugnare för var gång är det ju toppen, men jag tänker att så lång tid också om man har otur kan ge motsatt effekt och att hunden blir ännu mer otrygg i att vara ensam? Svåra beslut, vilken linje man ska välja…

Tack, tack allihop! Om någon mer har input tas den gärna emot !

 

[farin]

Har ni möjlighet att se eller höra honom på distans när ni lämnar huset? Jag har gjort så att jag ringer upp en telefon som får ligga kvar hemma, med högtalare på. Den telefon jag har med mig har jag ljudet avstängt på, så att hunden inte hör mig/bakgrundsljud. Med det kan jag avgöra om hon låter för att hon är stressad eller för att hon bara inte vill bli lämnad. Eller inte låter alls såklart.
Kan vid något tillfälle behöva säga att hon ska gå och lägga sig när jag har åkt, och då tystnar hon och jag antar att hon lägger sig Är också skönt att veta om hon låtit någon enstaka gång när jag varit borta eller om hon faktiskt låtit mer och längre.

Med den här hunden har det funkat att vänta ut, och eventuellt påminna via telefon, men det funkar ju inte med alla. Dock var hon äldre när hon blev ensam hund kvar och med annan hund som sällskap brydde hon sig aldrig. Så det är en sak jag behöver bli bättre på att träna/göra med nästa valp, ensamhetsträna helt ensam...

 

[ako]

Har ni möjlighet att se eller höra honom på distans när ni lämnar huset? Jag har gjort så att jag ringer upp en telefon som får ligga kvar hemma, med högtalare på. Den telefon jag har med mig har jag ljudet avstängt på, så att hunden inte hör mig/bakgrundsljud. Med det kan jag avgöra om hon låter för att hon är stressad eller för att hon bara inte vill bli lämnad. Eller inte låter alls såklart.
Kan vid något tillfälle behöva säga att hon ska gå och lägga sig när jag har åkt, och då tystnar hon och jag antar att hon lägger sig Är också skönt att veta om hon låtit någon enstaka gång när jag varit borta eller om hon faktiskt låtit mer och längre.

Med den här hunden har det funkat att vänta ut, och eventuellt påminna via telefon, men det funkar ju inte med alla. Dock var hon äldre när hon blev ensam hund kvar och med annan hund som sällskap brydde hon sig aldrig. Så det är en sak jag behöver bli bättre på att träna/göra med nästa valp, ensamhetsträna helt ensam...

Tack för tips !!
Nej vi hade samma som du med gamla hunden - när hon var valp hade vi en vuxen oxå (som redan var vuxen och trygg med att vara ensam när han kom till oss) och när han gick bort var hon fyra år och det var ö h t ingen issue att fortsätta lämna henne i samma omfattning som tidigare när hon blev ensam.

 

[snorp]

Har ni möjlighet att se eller höra honom på distans när ni lämnar huset? Jag har gjort så att jag ringer upp en telefon som får ligga kvar hemma, med högtalare på. Den telefon jag har med mig har jag ljudet avstängt på, så att hunden inte hör mig/bakgrundsljud. Med det kan jag avgöra om hon låter för att hon är stressad eller för att hon bara inte vill bli lämnad. Eller inte låter alls såklart.
Kan vid något tillfälle behöva säga att hon ska gå och lägga sig när jag har åkt, och då tystnar hon och jag antar att hon lägger sig Är också skönt att veta om hon låtit någon enstaka gång när jag varit borta eller om hon faktiskt låtit mer och längre.

Med den här hunden har det funkat att vänta ut, och eventuellt påminna via telefon, men det funkar ju inte med alla. Dock var hon äldre när hon blev ensam hund kvar och med annan hund som sällskap brydde hon sig aldrig. Så det är en sak jag behöver bli bättre på att träna/göra med nästa valp, ensamhetsträna helt ensam...

Om du ändå använder 2 telefoner så tipsar jag om appen Alfred Home security, den är gratis. Då kan du även se hunden och prata med den om det behövs. Använde den när Viktor var valp.

 

[farin]

Om du ändå använder 2 telefoner så tipsar jag om appen Alfred Home security, den är gratis. Då kan du även se hunden och prata med den om det behövs. Använde den när Viktor var valp.

Toppentips, tack! Tar med mig det till den valp som förhoppningsvis kommer senare i år

 

[WildWilma]

Tack snälla för era svar ! Kanske får vi ta och ändra taktik och gå helt hemifrån i stället.
Det är ju så svårt att veta om man verkligen ska hålla ut och lämna hunden tills den lugnat sig eller om man ska backa bandet när det inte funkar. Jag tänker att om jag, som @WildWilma föreslår, lämnar honom i uppåt 2 h för att han ska lugna sig spelar ett högt spel? Om det funkar och han lugnar sig och blir lugnare för var gång är det ju toppen, men jag tänker att så lång tid också om man har otur kan ge motsatt effekt och att hunden blir ännu mer otrygg i att vara ensam? Svåra beslut, vilken linje man ska välja…

Tack, tack allihop! Om någon mer har input tas den gärna emot !

Jag förutsatte nog att hunden inte var otrygg utan bara ville "vara med". En hund som är trygg i sig själv och sin miljö men som fått ovanan att "kalla på" sina ägare genom att låta så tycker jag inte att det bör skada. Om hunden är stressad och nervös av att vara ensam (separationsångest?) så tänker jag att man nog får jobba på ett annat sätt. Hur vet jag inte för jag har tack och lov sluppit att få en sådan hund.

Mitt liv hade inte heller varit kompatibelt med en hund med separationsångest. Så hade det visat sig vara omöjligt för hunden att vara ensam så hade den mest troligt fått flytta tillbaka till uppfödaren. Nu har ni nog en lång väg innan ni är där såklart. Men tyvärr har jag träffat flera med springer- och cockerraser som har hundar som inte klarar av att vara ensamma trots många års träning så separationsångest är kanske inte ovanligt i dessa raser.

 

[ako]

Jag förutsatte nog att hunden inte var otrygg utan bara ville "vara med". En hund som är trygg i sig själv och sin miljö men som fått ovanan att "kalla på" sina ägare genom att låta så tycker jag inte att det bör skada. Om hunden är stressad och nervös av att vara ensam (separationsångest?) så tänker jag att man nog får jobba på ett annat sätt. Hur vet jag inte för jag har tack och lov sluppit att få en sådan hund.

Mitt liv hade inte heller varit kompatibelt med en hund med separationsångest. Så hade det visat sig vara omöjligt för hunden att vara ensam så hade den mest troligt fått flytta tillbaka till uppfödaren. Nu har ni nog en lång väg innan ni är där såklart. Men tyvärr har jag träffat flera med springer- och cockerraser som har hundar som inte klarar av att vara ensamma trots många års träning så separationsångest är kanske inte ovanligt i dessa raser.

Nej jag tror tyvärr inte att han bara är ”tjatig” utan verkligen tycker det är jobbigt att bli lämnad ensam. I kväll var vi på 50- års- firande och lämnade honom i buren i bilen i vad vi hade tänkt 5 min bara för att gå in och hälsa och kolla om vi kunde ta in honom eller vara kvar ute med honom. Tyvärr hann han börja skälla och jag tänkte jag skulle vänta ut honom. Vet inte om det var en dum idé. Efter typ 35-40 min prutade jag med mig själv och nöjde mig med att han var tyst i en halvminut innan jag gick och tog ut honom. Då hade han hunnit bajsa i buren av stress dessutom. När vi åker bil som vanligt är han kolugn så buren borde ju ändå vara en trygg plats. Kändes ju som ett misslyckande delux tyvärr.

Att inte ha honom kvar känns helt omöjligt. Vi älskar ju denna lilla vovve till månen och tillbaka och på alla andra sätt är han helt perfekt i vår familj. Snäll mot både folk och fä, go, glad, funkar att ha med sig överallt etc etc. Men visst känns det som att detta kan bli ett problem för lång tid framöver. Har också hört om cockers som inte kan vara själva men bara på forum etc, inte IRL, och har ju haft både cocker och springer tidigare och aldrig haft de problemen.
Konstigt att det alltid är något annat än det man oroar sig för som sedan blir problemet… Jag var inte något orolig för att han inte skulle kunna vara ensam någon timme eller ett par i höst, men däremot oroade jag mig för att katterna skulle dra sig undan och att han inte skulle gå i hop med dem. Det löste sig på mindre än två dagar och nu ligger de gärna i soffan tillsammans.
Har under kvällen funderat på lösningar inför jobb- och skolstart (om knappt två veckor) och har en A-plan med ev hundpassare som jag dock ej fått klart med än och en B- plan som innebär omlagda arbetstider för mannen och betydligt mindre hästtid för mig. Det får helt enkelt bli så och så får vi fortsätta träna och hoppas, hoppas, hoppas att det löser sig med mer tid. Trots allt är han ju fortfarande ny i familjen och förhoppningsvis kan vi få till en enklare vardag längre fram…

 

[ako]

Om du ändå använder 2 telefoner så tipsar jag om appen Alfred Home security, den är gratis. Då kan du även se hunden och prata med den om det behövs. Använde den när Viktor var valp.

Tack för tips !

 

[WildWilma]

Nej jag tror tyvärr inte att han bara är ”tjatig” utan verkligen tycker det är jobbigt att bli lämnad ensam. I kväll var vi på 50- års- firande och lämnade honom i buren i bilen i vad vi hade tänkt 5 min bara för att gå in och hälsa och kolla om vi kunde ta in honom eller vara kvar ute med honom. Tyvärr hann han börja skälla och jag tänkte jag skulle vänta ut honom. Vet inte om det var en dum idé. Efter typ 35-40 min prutade jag med mig själv och nöjde mig med att han var tyst i en halvminut innan jag gick och tog ut honom. Då hade han hunnit bajsa i buren av stress dessutom. När vi åker bil som vanligt är han kolugn så buren borde ju ändå vara en trygg plats. Kändes ju som ett misslyckande delux tyvärr.

Att inte ha honom kvar känns helt omöjligt. Vi älskar ju denna lilla vovve till månen och tillbaka och på alla andra sätt är han helt perfekt i vår familj. Snäll mot både folk och fä, go, glad, funkar att ha med sig överallt etc etc. Men visst känns det som att detta kan bli ett problem för lång tid framöver. Har också hört om cockers som inte kan vara själva men bara på forum etc, inte IRL, och har ju haft både cocker och springer tidigare och aldrig haft de problemen.
Konstigt att det alltid är något annat än det man oroar sig för som sedan blir problemet… Jag var inte något orolig för att han inte skulle kunna vara ensam någon timme eller ett par i höst, men däremot oroade jag mig för att katterna skulle dra sig undan och att han inte skulle gå i hop med dem. Det löste sig på mindre än två dagar och nu ligger de gärna i soffan tillsammans.
Har under kvällen funderat på lösningar inför jobb- och skolstart (om knappt två veckor) och har en A-plan med ev hundpassare som jag dock ej fått klart med än och en B- plan som innebär omlagda arbetstider för mannen och betydligt mindre hästtid för mig. Det får helt enkelt bli så och så får vi fortsätta träna och hoppas, hoppas, hoppas att det löser sig med mer tid. Trots allt är han ju fortfarande ny i familjen och förhoppningsvis kan vi få till en enklare vardag längre fram…

Så trist Hade inte uppfödaren ha informerat er om detta? Jag hade blivit väldigt besviken om jag inte hade fått veta detta om jag köpt en ändå såpass gammal hund. Hunden måste ju någon gång under 7 månader ha varit själv en liten stund hemma eller i bil kan jag tycka.

Att inte ens kunna lämna hunden i bilen känns ju oerhört knepigt.

Jag tror tyvärr att sådant beteende sitter rätt hårt genetiskt programmerat eftersom det verkar relativt rasbundet. Det förekommer extremt sällan om ens någonsin i min ras.

 

[ako]

Så trist Hade inte uppfödaren ha informerat er om detta? Jag hade blivit väldigt besviken om jag inte hade fått veta detta om jag köpt en ändå såpass gammal hund. Hunden måste ju någon gång under 7 månader ha varit själv en liten stund hemma eller i bil kan jag tycka.

Att inte ens kunna lämna hunden i bilen känns ju oerhört knepigt.

Jag tror tyvärr att sådant beteende sitter rätt hårt genetiskt programmerat eftersom det verkar relativt rasbundet. Det förekommer extremt sällan om ens någonsin i min ras.

Han var köpt från en kennel till en annan som valp för att bli avelshane men visade sig vara krypt och omplacerades därför. Jag tror verkligen inte att säljaren har undanhållit något, de var väldigt måna om att det skulle bli bra och tyckte vår plan och vårt upplägg verkade bra. Jag tror knappt att han har varit ensam eftersom de har en liten hundflock om ca 5 hundar, så ingen skugga över dem. Han har ju däremot funkat fint utan mänskligt sällskap när han bodde på kenneln med hundkompisar.
Det är väl snarare jag som tänkte fel när jag trodde att en 7- månaders hund var så pass stor att det borde funka att börja endamträna efter ett par veckor i sitt nya hem och att det skulle funka någorlunda enkelt. My mistake. Nu är han ju här och på något sätt måste vi lösa det, och på precis ALLA andra sätt är han supertrevlig, och jag uppfattar honom som cool och trygg i alla andra situationer, och han är redan mycket älskad av hela familjen.

 

[ako]

Alltså en fråga till till er alla. Man ”ska” ju inte gå in till en hund som fortfarande skäller / gnäller, men samtidigt i ett fall som vårt - är det verkligen helt fel att göra det?
Tänker om man gör korta ärenden ut och kör helt avdramatiserad både lämning och återkomst även om han gnäller. Jag känner efter kvällens misslyckande att detta med att vänta ut tystnad inte är rätt just nu med tanke på resultatet men att ändå forsätta gå ifrån och komma tillbaka efter en kort, kort stund och bara låtsas som ingenting. Tänker att det tillslut blir vardag att man går och kommer tillbaka ändå. Eller är jag helt fel ute?

 

[inverterad]

Han var köpt från en kennel till en annan som valp för att bli avelshane men visade sig vara krypt och omplacerades därför. Jag tror verkligen inte att säljaren har undanhållit något, de var väldigt måna om att det skulle bli bra och tyckte vår plan och vårt upplägg verkade bra. Jag tror knappt att han har varit ensam eftersom de har en liten hundflock om ca 5 hundar, så ingen skugga över dem. Han har ju däremot funkat fint utan mänskligt sällskap när han bodde på kenneln med hundkompisar.
Det är väl snarare jag som tänkte fel när jag trodde att en 7- månaders hund var så pass stor att det borde funka att börja endamträna efter ett par veckor i sitt nya hem och att det skulle funka någorlunda enkelt. My mistake. Nu är han ju här och på något sätt måste vi lösa det, och på precis ALLA andra sätt är han supertrevlig, och jag uppfattar honom som cool och trygg i alla andra situationer, och han är redan mycket älskad av hela familjen.

Ja, en 7-månadersvalp som aldrig varit helt ensam (utan hundsällskap) skulle jag se som betydligt svårare att ensamträna än en valp, just för att som @WildWilma skrev, de är mycket mer uthålliga och sover mindre. I praktiken har din hund aldrig varit ensam (utan andra hundar) så det är ju verkligen att börja på noll. Inget fel att ni började träna tidigt, men kanske att ni underskattade risken att få problem med det här som dessutom verkar lite rasbundet.

Riktigt trött valp, korta korta pass, aldrig gå in när han låter utan vänta till den millisekunden det blir tyst (även om han bara hämtar andan för mer skällande ) och så nåt att sysselsätta sig med som tar lång tid att bli klar med, och inte göra nån affär av honom när ni kommer hem, och så håller vi tummarna att ni får ordning på detta. Jag tror inte det är omöjligt men det kommer kanske bli mer av en utmaning än vad du räknat med. På vissa hundar kan det funka att säga till lite bestämt typ "tyst, gå och lägg dig!" genom dörren (utan att visa er) så det kan ni ju pröva (om inte annat kanske ni då får den där lilla millisekunden tystnad som gör att ni kan gå in). Och så får ni nog bereda er på att ta små små steg och låta det ta tid. Om han bajsar i buren är han som du säger verkligen stressad, tyvärr.

 

[farin]

Alltså en fråga till till er alla. Man ”ska” ju inte gå in till en hund som fortfarande skäller / gnäller, men samtidigt i ett fall som vårt - är det verkligen helt fel att göra det?
Tänker om man gör korta ärenden ut och kör helt avdramatiserad både lämning och återkomst även om han gnäller. Jag känner efter kvällens misslyckande att detta med att vänta ut tystnad inte är rätt just nu med tanke på resultatet men att ändå forsätta gå ifrån och komma tillbaka efter en kort, kort stund och bara låtsas som ingenting. Tänker att det tillslut blir vardag att man går och kommer tillbaka ändå. Eller är jag helt fel ute?

Jag är absolut inte så erfaren med att ensamhetsträna, men jag tänker att det borde vara ok som du tänker. Alltså att gå ut och in utan att göra en sak av det, oavsett om han låter eller inte. Inte heller berömma på något sätt när han är tyst, så att han inte tar det som en uppgift, att ligga tyst men kanske spänd och vänta. Du vill ju att det ska vara helt avdramatiserat i stället.
Men jag tänker också att för en hund med separationsproblem så kan det bygga stress att bli lämnad flera gånger i rad. Så det är något att vara uppmärksam på, så han inte eskalerar pga det.

 

[Myrten]

Alltså en fråga till till er alla. Man ”ska” ju inte gå in till en hund som fortfarande skäller / gnäller, men samtidigt i ett fall som vårt - är det verkligen helt fel att göra det?
Tänker om man gör korta ärenden ut och kör helt avdramatiserad både lämning och återkomst även om han gnäller. Jag känner efter kvällens misslyckande att detta med att vänta ut tystnad inte är rätt just nu med tanke på resultatet men att ändå forsätta gå ifrån och komma tillbaka efter en kort, kort stund och bara låtsas som ingenting. Tänker att det tillslut blir vardag att man går och kommer tillbaka ändå. Eller är jag helt fel ute?

Nej, jag tror inte att du är fel ute. Som det verkar nu sätter nog bara vänta ut mer stress i hunden.

Jag har ju en ettårig cocker där ensamhetsträningen fortfarande pågår. Med bilen har jag noterat att i alla fall mitt exemplar verkar inte alltid se buren/bilen som en och samma miljö. När jag nyss var hästvakt i tio dagar skällde hon en del i bilen, men när jag ställde den på parkeringsplatsen (vilket bara går att göra på kvällstid pga solen, därav runtflyttandet) var hunden tyst. Sista dagen var hon även tyst och nöjd i bilen när den stod utanför stallet. Då hade hon vant sig vid den parkeringen. Vi var på ringträning i söndags. Nu har vi varit på detta ställe flera gånger och efter träningen satte jag henne i buren, låste den och gick till toa. Hunden sa inte ett knäpp, trots öppen baklucka och en massa folk runt omkring. Jag tolkar det som att hon ännu inte uppfattar bilen/buren i sig som en plats där det är helt ok att vara själv (bilen kom för två månader sedan). Men allt eftersom fler och fler platser runt bilen/buren blir välkända så kommer det att glida över i det. Sen blir det säkert enklare när det blir kallare och man inte måste ha luckan öppen heller. Hon är extremt intresserad av ALLT som händer runt och vill kolla det.

För er del tänker jag att det kanske kan vara en träning att ha hunden i bilen på hemmaplan och först med luckan öppen och någon av er utanför bilen. Han kan få något typ en kong med fruset färskfoder i. Nästa steg är att vara på hemmaplan i buren med kong och ni rör er utanför. Så kan det trappas upp. Inomhus kan man kanske börja med ett godissök och så komma in, helt odramatiskt, när hunden sökt klart. Så kan det bli längre och längre tid till ni kommer in.

För många år sedan sålde jag en sjumånaders cockerhane som jag tänkte att behålla, men han fick underbett. Han var van att vara själv hemma, men med sin mamma och min andra tik. Han var också helt trygg att vara själv i bilen, för det tränade vi på från det att jag bestämde mig att han skulle stanna. Jag var tydlig med den nya ägaren att ensamhetsträningen måste tas från början, men att bilen kunde vara back up. Hon råkade dock glömma det där med bilen så hon handlade allt på NK (där man får ta med hund) ett halvår framåt. Hur som helst blev hunden helt trygg hemma. Hon löste det med hundvakt första halvåret eller så. Sen var det lugnt att vara hemma ett par timmar.

 

[Snurrfian]

Alltså en fråga till till er alla. Man ”ska” ju inte gå in till en hund som fortfarande skäller / gnäller, men samtidigt i ett fall som vårt - är det verkligen helt fel att göra det?
Tänker om man gör korta ärenden ut och kör helt avdramatiserad både lämning och återkomst även om han gnäller. Jag känner efter kvällens misslyckande att detta med att vänta ut tystnad inte är rätt just nu med tanke på resultatet men att ändå forsätta gå ifrån och komma tillbaka efter en kort, kort stund och bara låtsas som ingenting. Tänker att det tillslut blir vardag att man går och kommer tillbaka ändå. Eller är jag helt fel ute?

Jag har haft en springer med seperationsångest och nej vänta ut fungerade aldrig. Det som gjorde att vi mot slutet kunde lämna korta stunder vara mycket ut och in, till en början bara ut, stänga dörren och öppna direkt. Då hann han liksom inte gå upp i varv, vi var helt neutrala, inte ignorerade men heller inte inbjudande. Mer som om jag hade varit på toa, inget händer här liksom. Men vi hade bilen där allt funkade. Men det handlade inte om buren, vi testade att ta in buren för att se om det kunde lugna men det hjälpte inte alls. Vi kunde även lämna i hundgården, vilket också var en räddning. Inte så att han egentligen var glad där men han var inte hysterisk.
Kika lite på filtträning, det är egentligen för att skapa en trygg punkt på okända platser men kan även fungera hemma. Det är ett jobbigt liv med en hund med seperationsångest, jag tror inte att jag hade orkat det en gång till.

 

[inverterad]

Alltså en fråga till till er alla. Man ”ska” ju inte gå in till en hund som fortfarande skäller / gnäller, men samtidigt i ett fall som vårt - är det verkligen helt fel att göra det?
Tänker om man gör korta ärenden ut och kör helt avdramatiserad både lämning och återkomst även om han gnäller. Jag känner efter kvällens misslyckande att detta med att vänta ut tystnad inte är rätt just nu med tanke på resultatet men att ändå forsätta gå ifrån och komma tillbaka efter en kort, kort stund och bara låtsas som ingenting. Tänker att det tillslut blir vardag att man går och kommer tillbaka ändå. Eller är jag helt fel ute?

Det kan nog gå åt båda hållen, antingen så funkar det eller så blir det ännu mer jobbigt med många separationer på kort tid som någon skrev.

Finns det någon trygg hund i familjekretsen som ni skulle kunna låna ett tag medan ni ensamhetstränar, så att ni kan varva att lämna honom helt själv eller med hundsällskap?