kl
Herregud vad vissa människor är rent av elaka. Det är ett barn vi pratar om. Jag är inte en speciellt barnförtjust person. Jag är inte ens intresserad av att ha egna barn. Jag minns däremot hur jag var när jag var barn. Frågvis, ville veta allt samtidigt som jag var ganska blyg. Ville vara med hela tiden, lära och hjälpa de duktiga lite äldre tjejerna i stallet. Jag såg upp till dom något fruktansvärt mycket. Hade någon totalt ignorerat mig, kallt bett mig att gå någon annanstans hade jag nog haft ett totalt fördärvat självförtroende.
I alla stall jag stått har jag haft ungarna efter mig, det bekommer mig inte alls. Då jag älskar deras vetgiriga anda och stora kärlek för hästar. Jag älskar att få lära ut, hjälpa till eller bara umgås. Jag kan dock säga till i de fall jag faktiskt inte orkar, hinner eller vill prata. Då säger man helt enkelt det. "Idag hinner jag inte prata så mycket då jag har lite bråttom, men vi kan umgås i morgon istället om vi är här samtidigt", eller vill du hjälpa mig att borsta hästen medan jag mockar? Sätt i arbete eller helt enkelt vara ärlig men snäll. Det fungerade på mig och jag vet att det fungerar på de flesta.
Jag hoppas att alla här inne var helt kunnig som barn, helst stod i ett eget hörn och inte behövde hjälp, hade det svårt hemma eller var frågvisa. Att ni alltid hade det bra och inte var i behov av att prata med någon. Glöm inte bort hur det är att vara barn. Jag vill ta vara på duktiga, frågvisa barn som vill lära sig saker. Det kommer igen vid ett senare tillfälle, 100 gånger om.
Jag förstår att alla inte vill prata när de är i stallet men om man är helt osocial och aldrig vill umgås med någon och stör sig på alla som öppnar munnen kanske man skall fundera på att ha sitt eget stall eller flytta till ett stall utan barn och andra osociala människor!
I just ditt fall ts, så undrar jag dock hur hon har det hemma. Visst att man kan vara i stallet så många timmar men samtidigt har hon väl läxor och bör vara i säng innan mitt i natten. Jag hade faktiskt varit orolig för hennes skull. Om du inte vill prata så säg till henne snällt men ärligt, barn kan ta ärlighet så länge den kommer med en varm ton och möjlighet till att vid ett senare tillfälle få fråga vad det nu var man undrade.