En lite ny tanke om att ensamhets trana hundar

[hastflicka]

Jag moter sa manga hundar som har "separation anxiety" att jag nu delar den har videon till alla mina klienter och alla andra som haller pa med hundar. Jag tankte att det kan vara manga har ocksa som gillar att se den.

https://www.facebook.com/Home2K9/videos Tydligen maste man leta efter sjalva videon Den heter "Separation Anxiety" is Togetherness Addiction, and YOU are the dealer.

 

[hastflicka]

Okay ... Jag tankte nog inte riktigt ratt dar ... Har ar videon.

 

[Monstermom]

Vilket nonsens. Beroende, langare, fixar... Verkligen?
NILIF? Det verkar vara hennes inställning? Vilket jag inte heller håller med om.

Jag gillar verkligen inte hennes (överdramatiska) framställning av ensamhetsproblem. Inte heller hennes inställning till relationen överlag. "I watch these dogs struggle so much through that detox process, only to get back together with the owner and in minutes there's that anxiety present again" ger mig en väldigt dålig bild både av hur hennes träning går till och hur den "hjälper" hundarna...

 

[Monstermom]

Här har vi Dunbar som säger delvis samma saker (betydligt effektivare...), med den minst sagt viktiga skillnaden att det sker på hundens villkor. Inget om någon våldsam ångestpeak som hundarna "måste" igenom, utan fokus på att hunden mår bra genom processen.

Och det här är en film som jag inte har sett(!) men som jag tror kan vara väldigt intressant för den som har en ångesthund eller jobbar med dem.

(Den är riktad mot tränare men finns mycket annat i den med.)

 

[lambero]

Usch vilken otrevligt video. Redan i de första minuterna gillar jag inte vad hon säger om att man låter barn lära sig att somna genom "self-soothing". Sysslar man ens med sådant numera? Vem låter ett gråtande barn vara tills den lugnar sig igen?
Detta med detox, coping osv. kanske låter bra eller inte, jag tycker detta med beroende låter som skitsnack. Men jag tycker det låter som att skicka en hund med separationsångest till en tränare där hunden ska sitta i kennel bara kommer att lära hunden inlärd hjälplöshet.

 

[Sezziyanen]

Usch vilken otrevligt video. Redan i de första minuterna gillar jag inte vad hon säger om att man låter barn lära sig att somna genom "self-soothing". Sysslar man ens med sådant numera? Vem låter ett gråtande barn vara tills den lugnar sig igen?
Detta med detox, coping osv. kanske låter bra eller inte, jag tycker detta med beroende låter som skitsnack. Men jag tycker det låter som att skicka en hund med separationsångest till en tränare där hunden ska sitta i kennel bara kommer att lära hunden inlärd hjälplöshet.

Själv slutar jag lyssna när jag hör "detox" från en person med en valley girl-dialekt. Så jag vet inte riktigt hur vettigt eller ej det hon sa faktiskt var sen

 

[Kibani]

Några bra saker inlindat i väldigt mycket flum och onödigt/förvirrande prat.
Medberoende kan man absolut vara, det är jag och min hund. "Navelsträngen är kort" brukade en instruktör säga/beskriva det som. Att det skulle vara samma sorts beroende som att knarka eller röka kan jag inte hålla med om alls. Videon som monstermom postade är betydligt mer pedagogisk och tydligare. Varför gör hunden det den gör? Vad kan vi som ägare/tränare göra åt det? Två frågor som appliceras på väldigt många fler områden än separationsångest.

 

[Christensen1]

Det finns ingen vettig som låter sitt barn gråta sig till sömns längre. Det var Anna Wahlgren som körde den metoden i sin Barnbok som kom på 80-talet.
Dessutom vänder jag mig mot att begrepp som beroende och medberoende används i detta sammanhang (jag är yrkesverksam inom missbruksvård).
Och vem tror att man "detoxa" ångest?

 

[Monstermom]

Det finns ingen vettig som låter sitt barn gråta sig till sömns längre. Det var Anna Wahlgren som körde den metoden i sin Barnbok som kom på 80-talet.
Dessutom vänder jag mig mot att begrepp som beroende och medberoende används i detta sammanhang (jag är yrkesverksam inom missbruksvård).
Och vem tror att man "detoxa" ångest?

Det funkar kanske ihop med påståendet att det inte är hunden som har problemet, utan ägaren. Om man låter hunden gå in i ångesttopp efter ångesttopp tills den helt stänger av och inte längre agerar utåt så har ju ägaren inte något problem längre...

 

[Christensen1]

Det funkar kanske ihop med påståendet att det inte är hunden som har problemet, utan ägaren. Om man låter hunden gå in i ångesttopp efter ångesttopp tills den helt stänger av och inte längre agerar utåt så har ju ägaren inte något problem längre...

När det gäller separationsångest så utsätts hunden för det periodvis, inte hela tiden.
Om du utsätts för konstant ångest kanske du skulle få en effekten. Men inte när du kommer och går, som är fallet avseende separationsångest.
En del habitueras av sådan träning (förutsatt att det finns en vettig träningsplan utifrån hundens förutsättningar). Andra sensitiseras.

 

[Monstermom]

När det gäller separationsångest så utsätts hunden för det periodvis, inte hela tiden.
Om du utsätts för konstant ångest kanske du skulle få en effekten. Men inte när du kommer och går, som är fallet avseende separationsångest.
En del habitueras av sådan träning (förutsatt att det finns en vettig träningsplan utifrån hundens förutsättningar). Andra sensitiseras.

Jo, men det intryck jag får av videon (hon beskriver inte sina metoder i detalj) är att hundarna pressas genom att avsiktligt utsättas för det som orsakar ångesten (separation i det här fallet då) långt över humana nivåer.