En jobbig kväll

I hela mitt liv har jag lidit av prestationsångest och en känsla av att aldrig prestera tillräckligt bra. Inte ens när jag innerst inne vet att jag har gjort något riktigt bra kan jag bli nöjd, för jag kunde alltid ha gjort det lite bättre.

Varje gång jag försöker att bryta mig loss från alla krav på prestationer och hur jag ”förväntas vara” så har jag människor omkring mig som kritiserar mig och med sitt sätt att vara tvingar mig in i prestationsångesten igen.

Har haft några oerhört tuffa år och råkat ut för många otrevligheter. Nu när jag äntligen försökt att ta ett beslut för att underlätta mitt liv och för att kunna må bättre, så är genast människor i min omgivning där och kritiserar och ger mig dåligt samvete över att jag ”bara tänker på mig själv” och att ”så kan man ju inte göra”. Så nu sitter jag här, ännu en gång och känner mig både ledsen och förtvivlad. Mest för att jag är ”inlåst” i ett liv där jag vantrivs och att kravbilden på mig gör att jag kommer att tvingas ha det så här under många år framöver och jag blir ju inte direkt yngre.

Det jobbigaste är att jag har en förälder som ideligen ger mig dåligt samvete och får mig att känna mig värdelös. Jag måste alltid göra denna förälder nöjd och det har hängt i sedan barnsben. Jag har sedan tidig ålder blivit typen som vill göra alla andra nöjda på bekostnad av mitt eget mående och så länge inte alla andra är nöjda så mår jag dåligt och jag är så extremt trött på allt. Snart klappar jag ihop totalt, för jag orkar inte med att ha det så här.

Inte nog med känslan av att vara otillräcklig, så har jag precis jobbat mig igenom en ångestattack. Jag är ensam hemma och jag stod i duschen när någon ringde på min dörr. Det är en av mina värsta rädslor numera, så först stod jag kvar i duschen och vågade knappt andas under en lång stund och sedan bröt jag ihop och sprang och gömde mig i mitt nedsläckta rum och hoppas på att ingen ska veta att jag är här. Det är ett sjukt beteende, jag vet, men jag har ingen kontroll över det. Jag är rädd för att någon ska tvinga sig på mig. Jag är rädd för att bli slagen. Jag är rädd för att någon ska bli arg på mig igen.

Jag är så extremt trött på att ha det så här. Jag vill inte mer.

 

[athena_arabians]

Så hemskt att höra att du har det så jobbigt

Har du någon vårdkontakt angående ditt psykiska mående? Om inte tror jag att det kan nog vara dags för det

Sedan förstår jag att det är komplicerat med släkten men det finns faktiskt ingen anledning att ha kontakt med folk som får en att må dåligt, oavsett om en har blodsband till dem eller ej.

 

[Cosinus]

Så hemskt att höra att du har det så jobbigt

Har du någon vårdkontakt angående ditt psykiska mående? Om inte tror jag att det kan nog vara dags för det

Sedan förstår jag att det är komplicerat med släkten men det finns faktiskt ingen anledning att ha kontakt med folk som får en att må dåligt, oavsett om en har blodsband till dem eller ej.

Jag försökte med VC men det samtalet föll kort sagt inte väl ut så jag lyckades inte boka in något samtal.

Jag har kontaktuppgifter till en annan person som jobbar med sådant som mitt trauma handlar om, men nu kanske det är för sent, jag vet inte. Jag känner mig dum som så här långt i efterhand skulle ”besvära” denna person som säkert har fullt upp med annat som är viktigare.

Jag klarar mig hyfsat under perioder då livet inte är allt för besvärligt mot mig och då jag kan gräva ner mig i jobb så att jag slipper tänka, men sedan kommer tunga perioder då jag hela tiden får kämpa i motvind och det är då jag verkligen skulle behöva någon vårdkontakt.

Idag känns det ”tomt” men ok. Känns som att jag får finna mig i att livet är så här och att det inte finns något jag kan göra åt det. Bara att uthärda. Varje dag som går, gör att det åtminstone är en dag mindre av det här kvar.

 

[athena_arabians]

Jag förstår att det är jobbigt att försöka få hjälp igen när det inte fungerade första gången (been there, done that... tills det var så akut att jag bara var tvungen att söka hjälp igen). Kan du försöka med antingen kontaktpersonen du fick tidigare eller VC igen men säga att du vill prata med någon annan den här gången eftersom det blev fel med tidigare person?

 

[Cosinus]

Jag förstår att det är jobbigt att försöka få hjälp igen när det inte fungerade första gången (been there, done that... tills det var så akut att jag bara var tvungen att söka hjälp igen). Kan du försöka med antingen kontaktpersonen du fick tidigare eller VC igen men säga att du vill prata med någon annan den här gången eftersom det blev fel med tidigare person?

Möjligtvis kontaktpersonen.