En hund till i familjen

[Velovice]

Ja, jag har använt sökmotorn!
Jag är bara så vedervärdigt kass på att begripa hur det funkar. Datorer och sån är inte mitt språk. Nog med ursäkter och till min fråga.

Jag funderar på att skaffa hund,schäfer eller malle. Jag kan tänka mig, eller har till och med allvarlig planer på en omplaceringshund.
Men nu är det så att min fru har en hanhund på 6 månader, jag är givetvis till viss del delaktig i den hunden. Men nu är det dags för mig att skaffa en egen hund (igen).
Vad är er åsikt om detta, ska jag ha en tik,valp, omplacering, hanhund eller ska jag vänta tills hennes hund är äldre, och i så fall hur länge ska jag vänta?

Jag är mycket tacksam för seriösa svar.

 

[Duvan]

Sv: En hund till i familjen

En bra omplaceringshund kan vara ypperligt. Med bra menar jag en som inte har problem med sin omvärld - rädslor och aggresioner. Skaffar du en valp så beror det mest på hur ni fungerar som flockledare, och hur hundarna är som individer. Ett halvår i åldersskillnad gör att rangordningen med största sannolikhet inte kommer att vara glasklar hundarna emellan. Då behöver ni vara starka flockledare som stöttar den som bäst klarar av att vara högsta hönset av hundarna.

Hos oss har vi en tik som skulle ta över om hon fick chansen, MEN hon passar inte i toppen. Dels är hon alldeles för hård, dels stressar hon lätt. Sammantaget skulle hon själv inte må bra och ingen av hundarna runt henne heller. Följaktligen stöttar vi en äldre tik som gör att det råder lugn och ro i flocken, och denna tik får komma som nummer 2 - så länge hon sköter sig. Det går alltså att ha hundar som är nära varandra i ålder och rang utan ständiga strider, men det kräver mer av matte och husse.

Vad det gäller tik eller hane är min filosofi att ett kön under samma tak är bäst, alternativt att en är kastrerad. Klart att det går att ha en av varje, men jag tycker att de tre veckorna 2 ggr per år är jobbiga & tråkiga för både hund och människa. Antingen stänga in eller ut, lämna bort eller ständig passning. Eventuellt även med "skönsång" och demolerad inredning. Så i ditt fall skulle jag välja en hane alternativt kastrerad tik eller kastrera den existerande hanen.

Vill du vänta på att en naturlig rangordning ska funka bra så bör du vänta till din frus hund har nått sin psykiska mognad vid ca. 2 års ålder. Det är dock ingen garanti att det fungerar som smort. Om den äldre hunden är vek och den yngre hård kommer den yngre att ta över i alla fall.

Hoppas att du fick ut något av mitt svar. Det jag egentligen menar är att det finns för- och nackdelar med det mesta och till stor del beror det på er som husse och matte vad som passar bäst. Mig hade det passat bäst med en hane, antingen valp eller omplacering, om jag hade varit i din sits. Jag hade inte väntat på den existerande hundens psykiska mognad, men det beror på att jag vet hur jag skall hantera ev. rangordningsproblem och känner mig trygg i det.

Lycka till,
Duvan

 

[Velovice]

Sv: En hund till i familjen

En bra omplaceringshund kan vara ypperligt. Med bra menar jag en som inte har problem med sin omvärld - rädslor och aggresioner. Skaffar du en valp så beror det mest på hur ni fungerar som flockledare, och hur hundarna är som individer. Ett halvår i åldersskillnad gör att rangordningen med största sannolikhet inte kommer att vara glasklar hundarna emellan. Då behöver ni vara starka flockledare som stöttar den som bäst klarar av att vara högsta hönset av hundarna.

Hos oss har vi en tik som skulle ta över om hon fick chansen, MEN hon passar inte i toppen. Dels är hon alldeles för hård, dels stressar hon lätt. Sammantaget skulle hon själv inte må bra och ingen av hundarna runt henne heller. Följaktligen stöttar vi en äldre tik som gör att det råder lugn och ro i flocken, och denna tik får komma som nummer 2 - så länge hon sköter sig. Det går alltså att ha hundar som är nära varandra i ålder och rang utan ständiga strider, men det kräver mer av matte och husse.

Vad det gäller tik eller hane är min filosofi att ett kön under samma tak är bäst, alternativt att en är kastrerad. Klart att det går att ha en av varje, men jag tycker att de tre veckorna 2 ggr per år är jobbiga & tråkiga för både hund och människa. Antingen stänga in eller ut, lämna bort eller ständig passning. Eventuellt även med "skönsång" och demolerad inredning. Så i ditt fall skulle jag välja en hane alternativt kastrerad tik eller kastrera den existerande hanen.

Vill du vänta på att en naturlig rangordning ska funka bra så bör du vänta till din frus hund har nått sin psykiska mognad vid ca. 2 års ålder. Det är dock ingen garanti att det fungerar som smort. Om den äldre hunden är vek och den yngre hård kommer den yngre att ta över i alla fall.

Hoppas att du fick ut något av mitt svar. Det jag egentligen menar är att det finns för- och nackdelar med det mesta och till stor del beror det på er som husse och matte vad som passar bäst. Mig hade det passat bäst med en hane, antingen valp eller omplacering, om jag hade varit i din sits. Jag hade inte väntat på den existerande hundens psykiska mognad, men det beror på att jag vet hur jag skall hantera ev. rangordningsproblem och känner mig trygg i det.

Lycka till,
Duvan

Tack! Bra svar!

 

[Hermelin]

Sv: En hund till i familjen

Jag håller med föregående talare. Skaffa du en hund till - det är inga problem. Men som sagt av samma kön. Det kan vara struligt med löpperioderna annars. Och det är ju sex veckor om året, minst!

Fast jag tycker som så att om man inte ska ägna sig åt avel är det ett smart drag att kastrera/sterilisera.