- Svar: 5
- Visningar: 980
Jag var till läkaren idag igen. FK hade ju begärt in en komplettering av läkarintyget. Måndagens besök blev ju inte heller riktigt avslutad.
Läkaren räckte fram en bunt papper med frågeformulär. Jag började fylla i (hoppade över de två första för jag kunde inte svara direkt) men insåg efter en stund att jag snurrat till det rejält och svarat helt galet. Man skulle skatta lite olika saker i formuläret, t.ex. hur pigg man känt sig eller hur trött man känt sig. Eftersom svaren blivit helt uppåt väggarna bad jag om att få ett nytt papper och börja om. Ett nytt exemplar fanns under det första exemplaret. Det var först när jag kom hem som jag insåg att testet var riggat för att skapa ett dum-i-huvudet-ögonblick. I och med motsatserna i frågorna så var det som upplagt för att snurra till det om hissen inte går ända upp. Smart fint. Jag gick på det utan bedövning. Läkaren fick därmed också ett "objektivt fynd" att skriva in i läkarintyget.
Nästa test var madrs-testet. Vid fråga fyra fastnade jag och fick en lucka i huvudet. Jag begrep inte vad jag läste. Det tog en stund innan kuggarna började gå igen.
Lite språkliga bekymmer har jag ju också haft, vilket jag noterade första gången i våras. Jag hoppar helt enkelt över ord ibland när jag skriver. Oftast så märker jag det när jag korrekturläser vad jag skrivit, men det har hänt mer än en gång att jag skickat texten utan något ord som skulle ha varit med. För en tid sedan hade jag också svårt att skriva en del ord och jag fick det inte rätt med mindre än att jag skrev ordet bokstav för bokstav. Nu tycker jag dock att det blivit bättre och det är mest vanliga skrivfel som inträffar och som man rättar i ett nafs.
Läkarens slutsats var att jag har ingen ren depression utan en utmattningsdepression.
Jag måste bara säga att jag gillar den här läkaren skarpt. Det är jättesynd att han egentligen inte jobbar längre utan är pensionerad. Han känns synnerligen sympatisk och kompetent. Det märks att han har koll på saker.
Vi pratade lite om mina arbetsuppgifter. Jag har ju fortfarande hand om supporten, vilket innebär att en del frågor handlar om problem med inloggningen på sajterna trots att det finns tydliga kortfattade hjälptexter bredvid inloggningsformuläret. Den allra vanligaste orsaken till problemen är "skit bakom spakarna". Det är ett uttryck jag lärt mig av min chef. Läkaren log och sa att han själv hade lärt sig en förkortning av sin son när han hade problem med vissa datorrelaterade grejer. Förkortningen var RTFM. Vad betyder det, undrade jag. Svaret var "Read The Fucking Manual"
. För så är det ju ofta. Svaret finns påfallande ofta mitt framför näsan om man bara orkar ta sig tiden att se efter.
Jag undrar lite hur farao det gick till att få den här diagnosen. Jag tog ju några rejäla kliv bakåt från väggen förra vintern då jag märkte att det var på väg åt fel håll. Sen har jag ju försökt justera livet och få det att fungera. Men lik förbaskat hamnade jag på den här stationen.
Jag vill ha tillbaka min hjärna.
Läkaren räckte fram en bunt papper med frågeformulär. Jag började fylla i (hoppade över de två första för jag kunde inte svara direkt) men insåg efter en stund att jag snurrat till det rejält och svarat helt galet. Man skulle skatta lite olika saker i formuläret, t.ex. hur pigg man känt sig eller hur trött man känt sig. Eftersom svaren blivit helt uppåt väggarna bad jag om att få ett nytt papper och börja om. Ett nytt exemplar fanns under det första exemplaret. Det var först när jag kom hem som jag insåg att testet var riggat för att skapa ett dum-i-huvudet-ögonblick. I och med motsatserna i frågorna så var det som upplagt för att snurra till det om hissen inte går ända upp. Smart fint. Jag gick på det utan bedövning. Läkaren fick därmed också ett "objektivt fynd" att skriva in i läkarintyget.
Nästa test var madrs-testet. Vid fråga fyra fastnade jag och fick en lucka i huvudet. Jag begrep inte vad jag läste. Det tog en stund innan kuggarna började gå igen.
Lite språkliga bekymmer har jag ju också haft, vilket jag noterade första gången i våras. Jag hoppar helt enkelt över ord ibland när jag skriver. Oftast så märker jag det när jag korrekturläser vad jag skrivit, men det har hänt mer än en gång att jag skickat texten utan något ord som skulle ha varit med. För en tid sedan hade jag också svårt att skriva en del ord och jag fick det inte rätt med mindre än att jag skrev ordet bokstav för bokstav. Nu tycker jag dock att det blivit bättre och det är mest vanliga skrivfel som inträffar och som man rättar i ett nafs.
Läkarens slutsats var att jag har ingen ren depression utan en utmattningsdepression.
Jag måste bara säga att jag gillar den här läkaren skarpt. Det är jättesynd att han egentligen inte jobbar längre utan är pensionerad. Han känns synnerligen sympatisk och kompetent. Det märks att han har koll på saker.
Vi pratade lite om mina arbetsuppgifter. Jag har ju fortfarande hand om supporten, vilket innebär att en del frågor handlar om problem med inloggningen på sajterna trots att det finns tydliga kortfattade hjälptexter bredvid inloggningsformuläret. Den allra vanligaste orsaken till problemen är "skit bakom spakarna". Det är ett uttryck jag lärt mig av min chef. Läkaren log och sa att han själv hade lärt sig en förkortning av sin son när han hade problem med vissa datorrelaterade grejer. Förkortningen var RTFM. Vad betyder det, undrade jag. Svaret var "Read The Fucking Manual"
. För så är det ju ofta. Svaret finns påfallande ofta mitt framför näsan om man bara orkar ta sig tiden att se efter. Jag undrar lite hur farao det gick till att få den här diagnosen. Jag tog ju några rejäla kliv bakåt från väggen förra vintern då jag märkte att det var på väg åt fel håll. Sen har jag ju försökt justera livet och få det att fungera. Men lik förbaskat hamnade jag på den här stationen.
Jag vill ha tillbaka min hjärna.
