Dottern har pälsdjursallergi!

[Lill76]

Det fick vi svar på igår och det känns fruktansvärt Allergitesterna visade mycket allergi mot häst och timotej och lindrig allergi mot hund och katt. Att hon dessutom har lindrig astma gör ju inte saken roligare precis. (Hon är 6 år)
Hästarna klarar vi ju att hålla henne ifrån genom att hon inte ska vara i stallet och byter redan alltid kläder efter stallbesök, alltså aldrig några hästkläder inne i huset, men sen har vi en innekatt också. Katten är 13 år och jag har haft henne sen hon var kattunge, alltså längre än jag "haft" både min man och barnen och det känns så himla tufft om vi ska behöva avliva henne. Det är klart att dottern kommer i första hand, men jag har ännu inte hunnit smälta att jag nog måste göra av med min älskade katt
Katten är en mycket speciell dam så att försöka omplacera henne är inte att tänka på
Men visst är det så om man har lindrig allergi och utsätts mycket för det man är allergisk mot, så kan allergin förvärras? Någon som har lite erfarenheter och dela med sig av?

 

[tgd]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Beklagar!! Vet precis hur det känns!! Fick samma besked för två år sen. Hur har ni märkt att dottern har allergiproblem? Reagerar hon på just eran katt? Det är knepigt med de befintliga husdjuren, nyanskaffningar behöver man ju inte göra men det är inte så bara med det redan befintliga.

I vårt fall sade barnläkaren vid sjukhuset rakt på att hon inte kan säga att det är rätt att ta bort katten. Det här med allergier är ingen svart-vit vetenskap och man kan vara rejält allergisk och astmatisk mot andra katter medan man utan problem kan klara t.ex. sin egen som man är van vid. Olika katter är också olika allergiframkallande.

 

[Sar]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

I det här fallet hade jag inte tvekat om att göra mig av med katten.
Finns det ingen bekant som kan tänka sig ta katten?

Jag klippte in lite info från en länk som belyser problemet.
http://www.uppsalabarnlakare.se/6fced6e5-3af7-41d3-af66-5cab81ff03f0-29.html

"Finns det djur i bostaden och barnet har utvecklat en allergi mot dem bör man göra sig av med djuren. Pälsdjursallergi växer i princip aldrig bort. Däremot finns det olika mekanismer som gör att man i perioder har mindre symtom av sin allergi. Även om barnet inte verkar ha så mycket symtom så ligger djurallergenet i luftvägarna och driver en kronisk inflammation vilket har mycket negativa följder och i värsta fall orsakar livslånga problem. Att ha djuren på olika våningar etc. räcker inte utan tyvärr är det snällaste man kan göra på sikt för sitt barn att hitta ett nytt hem för djuret. Här måste man som förälder vara stark!"

 

[Freyja_bus]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Vad tråkigt!

Nu vet jag inte hur jag skulle resonera om det var mitt barn det gällde, men min man är iaf allergisk mot pälsdjur och har varit det i stort sett hela livet. Han är framförallt allegrisk mot hästar och hundar, men även mot katter och mot damm. Han har också astmatiska drag, i a f när det gäller hästar.

Vi har två katter (som är hans från början) och det fungerar jättebra. Det är utekatter, men de har kattlucka och går in och ut som de behagar. På vintern är de mest inomhus, och de sover till och med i sängen. Ibland blir min man lite snuvig, men det brukar gå över och han tycker inte att det är något större problem (då skulle han ju inte locka upp katterna i sängen!). I hans föräldrahem har de alltid haft katter. När jag träffade honom hade de sex katter! Det fungerade jättebra. Nu när vi hälsar på dem kan min man bli lite snuvig eftersom han inte längre är van vid de katterna. Likadant om vi varit bortresta och kommer hem. Men i vardagen fungerar det faktiskt över förväntan.

När det gäller hästarna får jag byta om i stallet och alltid hoppa rätt in i duschen. Det fungerar bra. Om jag väntar med att duscha känner han av det direkt.

Lycka till med era beslut och hoppas att det löser sig till det bästa!

//Julia

 

[Lill76]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Dottern fick någon gång lite ansträngd andning vid förkylning och busande så vi kollade upp både astma och allergi då. I stallet har hon visat tydliga allergisymptom, som hosta och rinnande ögon, men inne med katten har vi inte märkt något, möjligtvis om hon suttit med näsan nere i pälsen på katten, men inget påtagligt precis. Men jag är ju ändå rädd att kattallergin kan bli värre med tiden.

 

[cirkus]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Det finns väl olika rön om allergier och allergener.
Vissa skolor säger att det är bättre att utsättas i liten skala medan andra säger att det är sämre.

Hade jag ett barn med lindrig allergi hade jag nog inte gjort mig av med husdjuret. Om det går att medicinera eller om det är så lindrigt att barnet inte mår särskilt dåligt.

 

[cirkus]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Är det så lindrigt hade jag inte tagit bort katten.

 

[Ajda]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Min mamma har astma och är allergisk emot pälsdjur. Vi har haft 6 kaniner, 3 katter, 3 hundar, hästar, hamstrar mm. inte alla djur samtidigt, men under min uppväxt.

Hon tar dagligen mediciner och går på kortison. Men resonerar så att hon tycker att djur är såpass stor del av hennes liv att hon hellre tar mycket mediciner och har dem än inga mediciner och lever utan dem.

Kan du inte ha din innekatt som utekatt istället?

 

[taccotad]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Min kusins två barn är båda allergiska mot en himla massa djur, pollen mm. Även hennes man har samma allergi.
Dom bor ute i skogen, har hästar och katter. Men hästkläderna har hon i källaren och duschar varje gång hon varit i stallet. Katterna bor ute i stallet eller liknande. Det verkar funka bra, dom har haft det så i många år.

Måste vara fruktansvärt att få ett sånt besked

 

[Lill76]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Kan du inte ha din innekatt som utekatt istället?

(skrattar lite...) nja hade du känt min katt hade du aldrig frågat....Det är som sagt en 13-årig "gammal dam" som aldrig varit utekatt någonsin. Bara tanken på att hon skulle behöva smutsa ner sina vita tassar och vita vackra päls......nä, det går inte. Att vi sen bor alldeles intill en stor riksväg gör saken bara ännu mer omöjlig, det är en av anledningarna till att vi inte har våra katter ute. Vägen skördar i snitt 2 katter/år för grannen

 

[mino]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Det är en sak att ta beslutet att alltid gå på mediciner när man är vuxen men det är inte schysst att låta sina barn ta mediciner jämt bara för att man inte kan tänka sig att leva utan djur.

Till TS: finns det verkligen inga alternativ för katten? Kan den inte bo i en uppvärmd sadelkammare tex?

 

[Lill76]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Jag håller absolut med dig när det gäller barnen, som vuxen kan man ju själv bestämma, men jag vill ju inte att min dotter ska vara sjuk eller bli sämre.
Ang katten, jag vet att jag låter omöjlig, men jag känner min katt. Det känns det inte riktigt rätt för henne att inte få vara med oss i huset. Tänk för henne att träffa mig bara några få strunder om dagen (vem har tid att sitta och kela med katten i timmar ute i sadelkammaren när man har jobb, hästar och barn att hinna med?) Hon hade inte trivts med det. Hon klarar sig utmärkt själv, det är inte det, men hon talar väldigt högljutt om för mig när hon tycker hon varit ensam för mycket, när vi tex varit borta över natten. Det är inte så att hon kräver uppmärksamhet hela tiden men att få ligga i samma rum som vi när vi tex tittar på TV det vill hon gärna!!

 

[chrysler]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Jag är själv allergiker & jag tycker inte du ska försöka provocera allergin genom att utsätta din dotter för sånt hon är allergisk mot.

Om du har eget stall kan du ju ha katten ute i stallet, men absolut inte ens testa att ha den inomhus.Barn klagar inte så mkt & hon kommer inte förstå varför hon alltid är snuvig utan skulle vänja sig vid det, självklart vill hon inte ha bort katten men det är ett måste.

Sedan måste jag tillägga att detta är en fördel!att bli allergisk som barn!för chansen finns att det faktiskt kan växa bort om allergin inte provoceras eller din dotter inte utsätts.
Som vuxen däremot, får man stå ut med sin allergi, det växer inte bort.
Men vissa påstår ju att de provocerar sin allergi så att den försvinner, det är jag däremot väldigt skeptisk mot & det är inget man bör utsätta barn för.
Astma är dessutom ngt otroligt jobbigt.

Min lillebror var allergisk & hade astma när han var liten, nu är allt helt borta, han tål allt!
Jag fick allergi som vuxen & kommer få stå ut med den, sedan fick jag astma för pälsdjur & pollen osv, numera har jag även utvecklat ansträngningsastma (& jag är inte ens överviktig).
Jag har hästar men de bor ju i stallet, är noga med att tvätta händerna & duscha när jag sysslat med hästarna, funderar även på ngn slags mask jag kan ha för ansiktet när jag är i stallet, kände en tjej som hade det & hon blev bättre)

Så det finns hopp, annars kanske pälslösa djur är en lösning om man vill ha djur inne?sköldpaddor är väldigt mysiga

 

[Lill76]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Tack för ditt svar! Ta inte illa upp, men att ha katten i stallet har jag redan förklarat att det inte går och det är inte så att jag tvunget vill ha ett husdjur inne, det gäller min katt som jag haft som innekatt i 13 år!!
Nja, vi får väl smälta detta nu ett tag, sen blir det nog att avliva katten tyvärr.

 

[Nussikan]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Min pappa hade både grov astma och var super allergisk mot pälsdjur när han träffade mamma, han kunde inte ens sitta brevid folk som hade djur, även om dom var nyduschade med nytvättade kläder. Men ju mer djur han utsatt sig för dessto bättre har han blivit, när jga var liten hade dom flera innekatter och hästuppfödning, och pappa var lika mycket i stallet som mamma. Nu när dom inte har kvar några djur och jag kommer dit med min hund eller om han kommer hem till oss och till katterna blir han dålig igen, tack vare att han inte utsätts för det dagligen. Han har pratat med sin läkare om detta och denne bekräftar att det i många fall fungerar så, att man till slut blir immun men att det kommer tillbaka om man slutar utsätta sig för det. Det är ju inte så i ALLA fall så man ska nog vara lite försiktig, men det finns hopp iaf

 

[cowgirl81]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Min bror har både astma och allergi. Han tål mina och mammas katt. Men korthåriga går inte, han tål inte hundar heller, hästar har han inte kännt av., Ändå har han borstat en isläning me vinterpälsfällning, däremot tålde han inte gödslen i boxen när den skulle ut, då fick han vänta utanför stallet. Under dom 8 år mamma haft sin katt har han haft ett anfall och de berodde inte ens på katten. Så de kan gå. Ger en stärkande kram oavsett vad du/ni bestämmer er för.

 

[cherie]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Vad tråkig och hemsk nyhet! Jättesynd med din katt också.

Jag fick själv pälsdjursallergi när jag var 5 år gammal (är idag 19). Jag var också mycket allergisk mot häst (och katt, tror jag) och lindrig allergi när det kom till hundar. Mamma hade en hund under den tiden jag blev allergisk, men den hade jag aldrig reagerat mot. Det var inte förrän vi skaffade marsvin som min allergi "tog fart". Just för att jag aldrig reagerat mot hunden beslöt mamma att göra sig av med marsvinen, men hon ville pröva att ha kvar hunden. Vi prövade - och det gick bra. Jag fick aldrig några symtom från VÅR hund, men så fort jag var i närheten av hästar, möss, kaniner, katter eller t.o.m. vissa andra hundar fick jag allergisymtom.

Vi undvek alla pälsdjur under 2 år, tills vi började märka att jag inte längre fick några symtom när jag var i närheten av djur. Min stora dröm var att få börja rida - så efter att jag följt med mamma några gånger till stallet utan symtom, fick jag börja rida lite smått själv. Jag var jättenoga med att tvätta händerna, aldrig ta in smutsiga kläder i huset osv. I vilket fall som helst - det gick jättebra. Till slut blev jag som vilken annan stalltjej som helst - jag hängde i stallet varje dag och hade egen sköthäst. Vi skaffade så småningom en råtta som vi hade hemma, jag kunde gosa hur mkt som helst med stallkatterna osv. Jag har även spenderat varje sommar på ridläger flera veckor i sträck med både hästar, hundar, getter, katter och kaniner. Jag har inte känt av min allergi en endaste gång sen jag var 5-6 år gammal.

Så i mitt fall växte allergin bort! Ville bara ge dig en liten solskenshistoria, trots att det såklart inte förbättrar situationen med katten - men det kanske i alla fall kan bli bättre i framtiden.

 

[cirkus]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

Lite så tänker jag också.

Man måste inte ta bort djuren i första hand, man kan se över mycket andra rutiner istället.
Sen beror det ju fortfarande på hur mycket symtom flickan har. Och hon verkar ju inte få några symtom alls av katten, så jag begriper inte varför den skall bort.

Jag tycker att man även skall tänka på aspekten att flickan verkligen älskar katten och skall den tas bort för att hon mår dåligt gäller det ju att presentera det på ett väldigt klokt sätt så att flickan inte blir überledsen och får ångest över att ha orsakat kattens frånfälle.

 

[Sar]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

En man på mitt jobb har alltid varit lite allergisk mot katter, inte mkt men någon gång känt av det. I 50-års åldern skaffade de en kattunge som han var noga med att inte gosa med. Efter 3 dagar fick han åka till akuten med uppsvällt ansikte och andningssvårigheter. Han har blivit hysteriskt allergisk mot alla katter och kan nu inte göra hembesök i sitt jobb hos de som har katt.

Jag tror (tvärtemot alla andra) att ni gör rätt beslut. När barnet dessutom har astma så skulle jag vara extra försiktig. Men jag förstår att det är svårt.

 

[chrysler]

Sv: Dottern har pälsdjursallergi!

På så vis, missade nog det

Förstår att detta måste smältas, inget roligt besked.