Do's and don'ts på facebook

  • Skickar ni alltid PM när ni addar någon lite mer perifer person?
Nej, har faktiskt aldrig ens reflekterat över att jag borde det
  • När någon ni addat godkänner, skriver ni alltid på hens tidslinje då?
Nej, aldrig gjort. Vill jag något tar jag det via PM.
  • Gratulerar ni alla era vänner på födelsedagen?
Nej, i stort sett ingen. Mina nära bekanta träffar jag eller skickar sms till. FB-gratulerandet känns så falskt och slött. Jag dolde min födelsedag på FB, och gick från väldigt många "grattis" där förra året, till ett sms från EN vän och några nära och kära som kom på besök. Det känns mer äkta och därför sprider jag inte "falska grattis" heller.
  • Kommenterar ni allt ni skulle kunna kommentera av era vänner?
Nej, kommenterar bara om jag har något vettigt att säga eller t.ex. tycker en bild är väldigt vacker/söt/häftig.
  • Hur gör ni med en vänförfrågan som ni inte vill ha, låter ni den bara ligga eller väljer Inte nu?
Vet jag inte alls vem personen är struntar jag nog bara i det :o Annars brukar jag acceptera de flesta vänförfrågningar.
  • Hur resonerar ni mer?
Jag använder FB som ett enkelt sätt att ha koll på vad som händer i min bekantskapskrets, typ om det är något på gång i stallet, om någon smått avlägsen vän ska ha barn, annonserar ibland i vissa grupper och sånt. Gör några lättsamma uppdateringar ibland.
Överlag undviker jag att "leva" genom FB och blir ganska trött på folk som gör det och uppdaterar precis ALLT de gör, vad de äter till frukost, vilka affärer de besöker med vilket sällskap, och när de sätter sig och bajsar...
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner?
Aldrig gjort.
 
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner? (Jag gör det inte, gillar inte att få sådana förslag själv. Det räcker med vad fb föreslår) Nej. Utgår ifrån att om man vill vara vän med någon, så hittar man den vännen själv :)

Fast det är inte så lätt alltid. Heter någon något vanligt namn är det ett rent detektivarbete att hitta vederbörande. Och ibland har man ju tappat kontakten några år med vänner som kanske gift sig och heter något helt annat. Jag har genom tips från andra i alla fall hittat två sådana vänner och vi är alla jätteglada över att vi igen har kontakt. Men själv hade jag nog inte hittat dom.
 
  • Hur resonerar ni mer? Jag försöker avstå från att skicka spelförfrågningar, har gjort alla "uppdateringar" från t.ex. Candy Crush enbart synliga för mig, så otroligt irriterande när ens "feed" bombarderas av andras "framgångar" i spelen, så då vill jag inte vara en av dem.

Så bra! Jag spelar inte själv och stänger av förfrågningar från olika spel i samma takt som jag får dem, det är übertjatigt.
 
Så bra! Jag spelar inte själv och stänger av förfrågningar från olika spel i samma takt som jag får dem, det är übertjatigt.
Ja precis så..
Fast det är inte så lätt alltid. Heter någon något vanligt namn är det ett rent detektivarbete att hitta vederbörande. Och ibland har man ju tappat kontakten några år med vänner som kanske gift sig och heter något helt annat. Jag har genom tips från andra i alla fall hittat två sådana vänner och vi är alla jätteglada över att vi igen har kontakt. Men själv hade jag nog inte hittat dom.
Jag har inte mitt riktiga namn på facebook, men folk hittar mig i alla fall :D Och ofta kan man ju hitta genom "gemensamma vänner"-funktionen, eller liknande. Och självklart. Är man ett gäng som hållt ihop en längre tid och sedan splittrats av flytt, karriärer eller vad som helst så är det ju superbra att man kan hjälpa varandra att hitta tillbaka. Typ :)
 
  • Skickar ni alltid PM när ni addar någon lite mer perifer person? Nej
  • När någon ni addat godkänner, skriver ni alltid på hens tidslinje då? Hah nej, skulle nog fundera vad de var för konstig typ som gjorde detsamma på min, vad ska man skriva liksom?
  • Gratulerar ni alla era vänner på födelsedagen? (Jag gör det inte med mer perifera) Nepp
  • Kommenterar ni allt ni skulle kunna kommentera av era vänner? (Jag gör det inte med mer perifera) Nej, kommenterar om jag känner för det, trycker gilla något oftare.
  • Hur gör ni med en vänförfrågan som ni inte vill ha, låter ni den bara ligga eller väljer Inte nu? (Eller vad nu det alternativet är.) Olika, är det en person som jag tidigare tagit bort och som är fullt medveten om att jag inte vill ha den på fb så trycker jag bort, annars låter vara.
  • Hur resonerar ni mer? Inget onödigt gnällande typ såna som praktiskt taget berättar om sin dag i detalj, spelar inget, bjuder inte in folk i grejer, om jag inte vet att dom vill bli inbjuden!
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner? (Jag gör det inte, gillar inte att få sådana förslag själv. Det räcker med vad fb föreslår) Beror på, mormor skaffade fb och då föreslog jag de närmaste släkten.
 
Hur gör ni egentligen? Det har slagit mig att jag bara gör, jag har inte tagit reda på hur jag borde göra.

Det är ingen länk med tips jag är ute efter, utan hur just ni resonerar.

Det enda jag har förstått är jag inte förväntas uppdatera för ofta, i synnerhet inte dela. (En av mina vänner uppdaterade 21 gånger häromdagen, nästan bara delningar. Hon bor på facebook.)

Men i övrigt:

  • Skickar ni alltid PM när ni addar någon lite mer perifer person?
  • När någon ni addat godkänner, skriver ni alltid på hens tidslinje då?
  • Gratulerar ni alla era vänner på födelsedagen? (Jag gör det inte med mer perifera)
  • Kommenterar ni allt ni skulle kunna kommentera av era vänner? (Jag gör det inte med mer perifera)
  • Hur gör ni med en vänförfrågan som ni inte vill ha, låter ni den bara ligga eller väljer Inte nu? (Eller vad nu det alternativet är.)
  • Hur resonerar ni mer?
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner? (Jag gör det inte, gillar inte att få sådana förslag själv. Det räcker med vad fb föreslår)

Mitt förhållande till FB är tämligen odramatiskt. :D

Jag är mig själv på Facebook, men en väldigt liten del av mig själv. Jag uppdaterar när jag känner för det, när någonting känns roligt/viktigt/relevant. Ibland flera gånger på en vecka, ibland någon gång i månaden. Kommenterar/gillar det jag känner för - oavsett om det är nära vänner eller mer ytligt bekanta - och skickar PM när jag vill någon någonting. Gratulerar inte alla på födelsedagen, utan främst de jag skulle sagt grattis till IRL om vi sprang på varandra.

Jag accepterar inte alla vänförfrågningar, men resonerar ändå som så att jag vill kunna vara vän med vem som helst (kollegor, har ett par kompisars föräldrar osv). Så jag håller mig till ganska neutrala känsloyttringar själv. Delar politiskt material med någon kommentar utan dubier, men skriver aldrig om mina privata förhållanden till vänner och familj, till exempel.
 
Mitt förhållande till FB är tämligen odramatiskt. :D

Jag är mig själv på Facebook, men en väldigt liten del av mig själv. Jag uppdaterar när jag känner för det, när någonting känns roligt/viktigt/relevant. Ibland flera gånger på en vecka, ibland någon gång i månaden. Kommenterar/gillar det jag känner för - oavsett om det är nära vänner eller mer ytligt bekanta - och skickar PM när jag vill någon någonting. Gratulerar inte alla på födelsedagen, utan främst de jag skulle sagt grattis till IRL om vi sprang på varandra.

Jag accepterar inte alla vänförfrågningar, men resonerar ändå som så att jag vill kunna vara vän med vem som helst (kollegor, har ett par kompisars föräldrar osv). Så jag håller mig till ganska neutrala känsloyttringar själv. Delar politiskt material med någon kommentar utan dubier, men skriver aldrig om mina privata förhållanden till vänner och familj, till exempel.
Intressant. Just det där hur stor del av en själv som är på FB - där känner jag mer att jag ÄR hela mig, dock utan att vara direkt självutlämnande.

Men när jag tvekade inför FB var det just för att det kändes skräckinjagande att OLIKA delar av min bekantskapskrets skulle få se HELA det jag som agerar på FB. Att t ex både mina arbetskamrater, min svåger och någon kompis till en kompis skulle se precis var jag står politiskt, t ex.

Fast när jag kom på att det var det jag var rädd för - eller rättare sagt, @Petruska talade om för mig att det var det jag var rädd för - då kändes det vettigast att kasta sig ut, om inte annat så för att göra sig av med ännu en rädsla.
 
  • Skickar ni alltid PM när ni addar någon lite mer perifer person? Nej
  • När någon ni addat godkänner, skriver ni alltid på hens tidslinje då? Nej
  • Gratulerar ni alla era vänner på födelsedagen? (Jag gör det inte med mer perifera)Ja, om födelsedagen finns med i kalendern.
  • Kommenterar ni allt ni skulle kunna kommentera av era vänner? (Jag gör det inte med mer perifera) Nej
  • Hur gör ni med en vänförfrågan som ni inte vill ha, låter ni den bara ligga eller väljer Inte nu? (Eller vad nu det alternativet är.)Väljer Inte nu.
  • Hur resonerar ni mer? Jag försöker vara en bra vän.
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner? (Jag gör det inte, gillar inte att få sådana förslag själv. Det räcker med vad fb föreslår) Nej
 
Jäklar! Jag uppdaterar max 2-3 gånger i månaden. Funderar dock på att börja göra det mer frekvent.
  • Skickar ni alltid PM när ni addar någon lite mer perifer person?
    Nej, i princip aldrig
  • När någon ni addat godkänner, skriver ni alltid på hens tidslinje då?
    Nej, aldrig
  • Gratulerar ni alla era vänner på födelsedagen? (Jag gör det inte med mer perifera)
    Nej, ingen. Det är en principsak eftersom jag avskyr hela Facebook-grattandet som fenomen. (De vänner jag väldigt gärna vill gratta kör jag via SMS eller privatmeddelande.) Visar inte heller min födelsedag på Facebook och slipper därmed oftast bli gratulerad själv.
  • Kommenterar ni allt ni skulle kunna kommentera av era vänner? (Jag gör det inte med mer perifera) Nej, oftast står jag över
  • Hur gör ni med en vänförfrågan som ni inte vill ha, låter ni den bara ligga eller väljer Inte nu? (Eller vad nu det alternativet är.)
    Om jag "vet" att den aldrig kommer att bli intressant så väljer jag "Inte nu"
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner? (Jag gör det inte, gillar inte att få sådana förslag själv. Det räcker med vad fb föreslår)
    Ibland! Om jag och en av mina vänner tillsammans träffat en tredje person på t ex en fest och jag själv addar den här tredje så är det inte omöjligt att jag sedan föreslår att de också ska adda varandra.
 
Jag skickar alltid ett meddelande när jag skickar en vänförfrågan till någon jag inte känner så väl.

Jag godkänner inga vänförfrågningar från personer jag inte känner och som inte har skickat ett meddelande. Jag låter dem bara ligga. Har säkert 30-40 obesvarade förfrågningar.

Jag delar sånt jag tycker är intressant, jag kommenterar inte allt, jag frågar inte varför när någon vaguebookar, jag skriver väldigt sällan grattis på födelsedagen till mina vänner (ringer dem i stället!). Jag är jäkligt snabb på att avbryta aviseringar på i princip allt.

Jag ser till att dölja/avfölja personer som är "jobbiga", döljer allt från alla spel och rensar bland kontakterna emellanåt.

Eftersom jag jobbar en hel del med Facebook har jag väldigt bra koll på funktioner och inställningar, så jag kan verkligen ha Facebook på "mitt sätt". Det är skönt. Till exempel väljer jag ofta sekretessnivå på mina egna inlägg, har en synlig profil och vet om att jag kan dölja en viss uppdatering för en viss person. I got the power ;)
 
Jag skickar alltid ett meddelande när jag skickar en vänförfrågan till någon jag inte känner så väl.

Jag godkänner inga vänförfrågningar från personer jag inte känner och som inte har skickat ett meddelande. Jag låter dem bara ligga. Har säkert 30-40 obesvarade förfrågningar.

Jag delar sånt jag tycker är intressant, jag kommenterar inte allt, jag frågar inte varför när någon vaguebookar, jag skriver väldigt sällan grattis på födelsedagen till mina vänner (ringer dem i stället!). Jag är jäkligt snabb på att avbryta aviseringar på i princip allt.

Jag ser till att dölja/avfölja personer som är "jobbiga", döljer allt från alla spel och rensar bland kontakterna emellanåt.

Eftersom jag jobbar en hel del med Facebook har jag väldigt bra koll på funktioner och inställningar, så jag kan verkligen ha Facebook på "mitt sätt". Det är skönt. Till exempel väljer jag ofta sekretessnivå på mina egna inlägg, har en synlig profil och vet om att jag kan dölja en viss uppdatering för en viss person. I got the power ;)
Det där med att välja sekretessnivå har jag gjort någon enstaka gång, orkar oftast inte engagera mig i det. Men visst är det ett praktiskt verktyg.

Vaguebooking - är det alltså typ ÅH! JAG ÄR SÅ BESVIKEN! och inget mer? Som väl är har jag bara en enda vän som skriver sånt. Och efter ett tag förstod jag vilken del av hennes liv det där rör så jag skulle önska att hon kunde skriva det där till en lista av bara de som finns i samma del av livet.
 
Kom förresten på att jag har några övriga resonemang att tillägga ändå!

Jag har delat in mina vänner/bekanta enligt följande regel:
  • Vänner är personer som jag, om jag råkade på dem på stan, skulle stanna och småprata lite med om det verkade lägligt både för mig och dem.
  • Bekanta är personer som inte uppnår vänstatus enligt ovan, men som jag skulle hälsa på.
  • Personer som jag känner igen, men där jag inte föreställer mig att ömsesidigt hälsande skulle ske, får inte vara med på någon form av vänlista.
I princip alla statusuppdateringar gör jag för "friends except acquaintances". Ibland händer det dock att jag gör skolrelaterade uppdateringar och då får medstudenter - både vänner och bekanta - se det och ingen annan.

Jag har aldrig fyllt i "relationship status", för det tycker jag inte att Facebook har med att göra.
 
Kom förresten på att jag har några övriga resonemang att tillägga ändå!

Jag har delat in mina vänner/bekanta enligt följande regel:
  • Vänner är personer som jag, om jag råkade på dem på stan, skulle stanna och småprata lite med om det verkade lägligt både för mig och dem.
  • Bekanta är personer som inte uppnår vänstatus enligt ovan, men som jag skulle hälsa på.
  • Personer som jag känner igen, men där jag inte föreställer mig att ömsesidigt hälsande skulle ske, får inte vara med på någon form av vänlista.
I princip alla statusuppdateringar gör jag för "friends except acquaintances". Ibland händer det dock att jag gör skolrelaterade uppdateringar och då får medstudenter - både vänner och bekanta - se det och ingen annan.

Jag har aldrig fyllt i "relationship status", för det tycker jag inte att Facebook har med att göra.
Smarta uppdelningar!
 
Intressant. Just det där hur stor del av en själv som är på FB - där känner jag mer att jag ÄR hela mig, dock utan att vara direkt självutlämnande.

Men när jag tvekade inför FB var det just för att det kändes skräckinjagande att OLIKA delar av min bekantskapskrets skulle få se HELA det jag som agerar på FB. Att t ex både mina arbetskamrater, min svåger och någon kompis till en kompis skulle se precis var jag står politiskt, t ex.

Fast när jag kom på att det var det jag var rädd för - eller rättare sagt, @Petruska talade om för mig att det var det jag var rädd för - då kändes det vettigast att kasta sig ut, om inte annat så för att göra sig av med ännu en rädsla.
Ja, det är väl en avvägning man gör. Hur mycket man kan tänka sig att dela med sig av till alla kontra vilka man vill kunna vara vän med. Eller så bryr man sig inte alls om vilka som vet vad, det är ju helt olika. :)

Själv tillhör jag ju generationen som är mer eller mindre uppvuxen med FB, har väl haft min sedan 15-16 års ålder eller så. Det är kanske en förklaring till att det aldrig känts onaturligt för mig. När jag var yngre var jag väldigt ängslig för hur allt skulle uppfattas; var väldigt noga med vilken bild jag gav av mig själv. Vilka sidor jag gillade, vilka grupper jag var med i, vilka bilder som kom upp. Då censurerade jag nog min personlighet mer än jag gör idag, nu struntar jag högaktningsfullt i hur jag uppfattas ur det perspektivet - däremot vill jag inte att mina mer avlägsna bekanta kan hålla koll på precis allt jag gör, hur jag mår, vilka dilemman jag står inför. Det är ju ett val jag har gjort; jag är kompis med människor jag inte träffat IRL eller inte träffat på många år därför att jag tycker att det är roligt helt enkelt, men då väljer jag bort att skriva om vissa saker. Hade jag haft en mer privat FB med bara familj och nära vänner hade jag kanske tänkt annorlunda.
 
Ja, det är väl en avvägning man gör. Hur mycket man kan tänka sig att dela med sig av till alla kontra vilka man vill kunna vara vän med. Eller så bryr man sig inte alls om vilka som vet vad, det är ju helt olika. :)

Själv tillhör jag ju generationen som är mer eller mindre uppvuxen med FB, har väl haft min sedan 15-16 års ålder eller så. Det är kanske en förklaring till att det aldrig känts onaturligt för mig. När jag var yngre var jag väldigt ängslig för hur allt skulle uppfattas; var väldigt noga med vilken bild jag gav av mig själv. Vilka sidor jag gillade, vilka grupper jag var med i, vilka bilder som kom upp. Då censurerade jag nog min personlighet mer än jag gör idag, nu struntar jag högaktningsfullt i hur jag uppfattas ur det perspektivet - däremot vill jag inte att mina mer avlägsna bekanta kan hålla koll på precis allt jag gör, hur jag mår, vilka dilemman jag står inför. Det är ju ett val jag har gjort; jag är kompis med människor jag inte träffat IRL eller inte träffat på många år därför att jag tycker att det är roligt helt enkelt, men då väljer jag bort att skriva om vissa saker. Hade jag haft en mer privat FB med bara familj och nära vänner hade jag kanske tänkt annorlunda.
Ja, jag väljer också helt klart bort att skriva om vissa saker. Inte så att jag direkt censurerar mig själv men för att jag tycker att rätt mycket i mitt liv helt enkelt inte har på facebook att göra.

Det är ju egentligen rätt lite i världen kring min navel som är intressant för någon annan än mig.
 
Ja, jag väljer också helt klart bort att skriva om vissa saker. Inte så att jag direkt censurerar mig själv men för att jag tycker att rätt mycket i mitt liv helt enkelt inte har på facebook att göra.

Det är ju egentligen rätt lite i världen kring min navel som är intressant för någon annan än mig.

Å - vad jag känner igen mig! På sitt sätt är det jag inte skriver på Fejjan som är det viktiga: jag skriver inte om politik, religion eller om en viss TV-kanal (som jag ogillar - men som jag då och då frilansar åt). Skulle man försöka få sig en bild om vem tifo är mha min feed är det troligt att jag framstår som en galen kattägare (30%) som antingen klättrar (30%) eller närvarar på något sportevenemang (40%).

Dessutom finns det vänskaper som jag väljer att inte fejsbokifiera.
 
Fast @mandalaki är det inte så du är då? :p Jag är nog ungefär samma på fb som annars. Skulle jag inte ställa mig på ett tak med megafon och skrika ut det lägger jag inte upp det på fb.
 
Precis! :)

Jag framstår nog som en vänstervriden typ som aldrig får nog av katter, Grekland och att driva med Sverigedemokraterna. Öööh ...? :o
:confused: Ja? ;)
Men visst är det så att det är en bild man visar upp av sig själv, på mig är det mycket hund och så en hel del bilder från utflykter och resor. För mig är FB ett sätt att hålla kontakt med släkt och vänner som bor långt bort och jag uppskattar när de delar med sig av sin vardag för då känns de lite närmare. Vilket tydligt märktes när vi äntligen träffades på min pappas sida för ett par år sedan, alla i hopa, på nästan 10 år, men tack vare FB så hade vi rätt bra koll på vad som hade hänt i våra liv och kunde prata utifrån det. Innan hade vi fått börja med barn som hade fötts, flyttar, jobb osv
 
  • Skickar ni alltid PM när ni addar någon lite mer perifer person? Nej, oftast så addar jag folk som söker nya vänner på spel och då brukar jag bara gilla människans status så denne kan få något hum.
  • När någon ni addat godkänner, skriver ni alltid på hens tidslinje då? Nej.
  • Gratulerar ni alla era vänner på födelsedagen? Japps, kända som okända.
  • Kommenterar ni allt ni skulle kunna kommentera av era vänner? Jag kommenterar det jag jag vill kommentera/har något att säga till om, okända som kända men håller mig mest till de kända.
  • Hur gör ni med en vänförfrågan som ni inte vill ha, låter ni den bara ligga eller väljer Inte nu? Vet jag med mig om att jag inte har skrivit någon "add me" på ett tag, inte vet vem det är så nekar jag.
  • Föreslår ni nya vänner för era vänner? Nej.
Jag har även olika sekretessinställningar på min fb så brukar oftast även dölja det mer privata för okända.
 

Liknande trådar

Relationer Vi har en man i vår släkt som blivit totalt genomelak på äldre dar. Han är 91 år. Han blev änkling för 6-7 år sen och därefter har det...
2
Svar
23
· Visningar
4 403
Senast: pimy
·
Äldre På min facebook finns det vänner och kompisar, lite släktingar, nya och gamla arbetskamrater, "gamla" skolkamrater, någon mer lite ytlig...
Svar
16
· Visningar
3 558
Senast: Ozarc
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp