Ditt jobb

[miumiu]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag tycker inte att alla mina kollegor eller personer jag möter är jobbet har de kvalitéer jag söker i en person jag vill ha i mitt liv på min fritid, men de gör ändå min tillvaro som social människa mycket rikare! Just den biten med att slippa ta hänsyn till dem som privata människor och bara träffa dem som professionella hade jag nog saknat enormt. I mitt tidigare arbetsliv när jag hade mycket mindre kollegenätverk var det istället föreningslivet som var min kanal ut. Är det lösningen för andra också eller hur fixar man det?

Jag får ingen social stimulans på mitt jobb öht då jag är ensam anställd, så för mig skulle det enbart finnas förbättringspotential här. Har inte så stort socialt behov heller, det räcker att småprata lite med någon i stallet och sen umgås med min familj. Har dock dagliga konversationer med en av mina bästa vänner på Messenger och det känns väldigt tomt och konstigt om vi inte hörts på typ två dagar.

 

[lil-sis]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag tycker inte att alla mina kollegor eller personer jag möter är jobbet har de kvalitéer jag söker i en person jag vill ha i mitt liv på min fritid, men de gör ändå min tillvaro som social människa mycket rikare! Just den biten med att slippa ta hänsyn till dem som privata människor och bara träffa dem som professionella hade jag nog saknat enormt. I mitt tidigare arbetsliv när jag hade mycket mindre kollegenätverk var det istället föreningslivet som var min kanal ut. Är det lösningen för andra också eller hur fixar man det?

Jag hade tagit upp hästarna och träningen med häst igen.

 

[Sassy]

Jag får ingen social stimulans på mitt jobb öht då jag är ensam anställd, så för mig skulle det enbart finnas förbättringspotential här. Har inte så stort socialt behov heller, det räcker att småprata lite med någon i stallet och sen umgås med min familj. Har dock dagliga konversationer med en av mina bästa vänner på Messenger och det känns väldigt tomt och konstigt om vi inte hörts på typ två dagar.

Jag skulle absolut inte trivas utan kollegor på det sättet! (Behöver inte vara på samma arbetsplats, men ett nätverk där man bidrar till gemensamma mål och har andra människor som har andra specialiseringar och ser saker ur ett annat perspektiv.)

Vänner och familj privat ersätter inte den sociala aspekten på jobbet för mig. Privat umgås jag mer på ett sätt som är "bekvämt", jobbet är det som får mig att sträcka mig utanför min komfortzon och fortsätta utvecklas. Privat utsätter jag mig rätt sällan för större utmaningar.

 

[Lilla]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag tycker inte att alla mina kollegor eller personer jag möter är jobbet har de kvalitéer jag söker i en person jag vill ha i mitt liv på min fritid, men de gör ändå min tillvaro som social människa mycket rikare! Just den biten med att slippa ta hänsyn till dem som privata människor och bara träffa dem som professionella hade jag nog saknat enormt. I mitt tidigare arbetsliv när jag hade mycket mindre kollegenätverk var det istället föreningslivet som var min kanal ut. Är det lösningen för andra också eller hur fixar man det?

Dels har jag inte behov för att det ska hända massa saker och dels är man ju fri att göra det man vill. Man kan resa, skaffa djuren man inte har haft möjlighet att ha när man jobbar, testa ngt man inte tagit sig för osv.

 

[nullo-modo]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag tycker inte att alla mina kollegor eller personer jag möter är jobbet har de kvalitéer jag söker i en person jag vill ha i mitt liv på min fritid, men de gör ändå min tillvaro som social människa mycket rikare! Just den biten med att slippa ta hänsyn till dem som privata människor och bara träffa dem som professionella hade jag nog saknat enormt. I mitt tidigare arbetsliv när jag hade mycket mindre kollegenätverk var det istället föreningslivet som var min kanal ut. Är det lösningen för andra också eller hur fixar man det?

Har ingen ork idag till att ha ett socialt liv på fritiden eller ja ingen ork till mycket av liv öht när jag jobbar.
Skulle ju iallafall kunna få en möjlighet till att försöka skaffa ett socialt liv om jag inte jobbade och till och med ha möjlighet att arrangera mig någon av föreningarna jag är med i och kanske orka med att leta efter en sambo eller särbo vore trevligt.

 

[Jadzia]

Har ni det jobb ni vill ha eller hade ni önskat ett annat?

Vad är det bästa med ert jobb?

Hade ni fortsatt att jobba om ni varit ekonomiskt oberoende?

Jag trivs bra med mitt arbete (mer viss dagar och mindre andra dagar ), men jag kan tänka mig något annat också. Problemet är bara att jag inte vet vad jag vill göra istället. Tills jag vet det så är jag nöjd och glad där jag är.

Det bästa med mitt jobb är att jag får vara en jack of all trades. Omväxlande med andra ord. IT, personal, juridik, planering, arbetsledning, utveckling och hands on felsökning - allt är mitt område. Skitkul!

Jag hade dock inte fortsatta på mitt nuvarande arbete om jag var ekonomiskt oberoende. Då hade jag skaffat lämplig utbildning/kunskap och åkt iväg med läkare utan gränser eller liknande.

 

[miumiu]

Jag skulle absolut inte trivas utan kollegor på det sättet! (Behöver inte vara på samma arbetsplats, men ett nätverk där man bidrar till gemensamma mål och har andra människor som har andra specialiseringar och ser saker ur ett annat perspektiv.)

Vänner och familj privat ersätter inte den sociala aspekten på jobbet för mig. Privat umgås jag mer på ett sätt som är "bekvämt", jobbet är det som får mig att sträcka mig utanför min komfortzon och fortsätta utvecklas. Privat utsätter jag mig rätt sällan för större utmaningar.

Ja, jag trivs iofs helt ok med att jobba själv, eller det är iaf bättre än att ha knepiga kollegor Men jag har som sagt inte jättestort socialt behov. Skulle kunna sitta i en krubb och arkivera och lyssna på poddar och musik och trivas rätt bra med det liksom.

Men har varit på arbetsplatser tidigare där jag såklart haft underbara kollegor och många av dom är mina vänner privat nu. Jag gör nog ingen sån distinkt skillnad mellan kollegor och random människor i mitt liv tror jag, jag är ungefär lika uppsträckt i alla sammanhang

 

[Ainon]

Jag hade önskat mig ett annat jobb/yrke optimalt. Skulle vilja känna att jag gör något mer viktigt.

Bästa med nuvarande är yrke är varierande, intressant ämne i grunden, ok lön. Med själva jobbet är kollegor och nästan obefintlig pendlingstid stort +.

Hade inte fortsatt på jobbet utan haft ett hobbylantbruk/skogsbruk med får och kor på heltid och snickrat lite på sidan om på gamla byggnader om jag varit ekonomiskt oberoende

 

[Human]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag tycker inte att alla mina kollegor eller personer jag möter är jobbet har de kvalitéer jag söker i en person jag vill ha i mitt liv på min fritid, men de gör ändå min tillvaro som social människa mycket rikare! Just den biten med att slippa ta hänsyn till dem som privata människor och bara träffa dem som professionella hade jag nog saknat enormt. I mitt tidigare arbetsliv när jag hade mycket mindre kollegenätverk var det istället föreningslivet som var min kanal ut. Är det lösningen för andra också eller hur fixar man det?

Jag har inte så stort socialt behov, men uppskattar absolut mina kollegor och hade behövt ersätta dem med någon annan form av socialt sammanhang. Troligen hade jag lagt betydligt mer tid på häst- och hundengagemang och hade nog satsat på att det skulle räcka.

 

[Tarnin]

Mitt sociala liv hade förbättrats otroligt mycket om/när jag slutar.

 

[PathOfClovers]

Har ni det jobb ni vill ha eller hade ni önskat ett annat?

- Som det känns nu trivs jag väldigt bra och vill inte byta.

Vad är det bästa med ert jobb?

- Friheten och variationen.

Hade ni fortsatt att jobba om ni varit ekonomiskt oberoende?

Absolut! Men då på timmar, kunna styra själv när, vilka pass osv. Många pensionärer som fortsätter jobba så i branschen.

 

[Ramona]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag har ett bra socialt nätverk utanför min arbetsplats. Kanske mer så utanför än pga min arbetsplats. Jag har också vänner som jobbar en massa olika tider så det är inte så att jag kommer att få luncha själv varje dag eller resa själv, utan det kommer att ordna sig.

Sen är det väl lite så att har man en massa miljoner på banken (ifall man vinner Eurojackpot) så kommer man träffa andra människor som också har det likadant. Det innebär att du kommer att få en massa nya vänner att hitta på saker med.

Men jag tänker att man ju inte är sysslolös annars. Hade jag haft bättre ekonomi hade jag tex kunnat träna för instruktör mer med hästarna, då träffar man ju folk. Jag hade nog gått fler kurser med hunden och kanske tävlat mer. Jag hade spelat mer golf. Jag hade spelat mer tennis, för det har jag inte gjort på 20 år då det är bortprioriterat. Jag hade tagit med mig mina pensionerade päron och min moster på grejer. Jag hade bjudit med min timanställda granne så hade vi åkt på en massa roliga tävlingar i USA - just nu sitter jag och suktar över att jag borde vara på Congress istället för på jobbet. Vi hade kunnat åka till Irland och rida rävjakt flera gånger i veckan under ett par veckors tid etc, etc, etc. Finns det bara ekonomi finns det ju inga hinder för hur mycket roligt man kan hitta på.

 

[Ramona]

Privat umgås jag mer på ett sätt som är "bekvämt", jobbet är det som får mig att sträcka mig utanför min komfortzon och fortsätta utvecklas. Privat utsätter jag mig rätt sällan för större utmaningar.

Men hade du inte satsat på någon hobby? Lärt dig nya grejer? Kanske pluggat någonting bara för skoj skull?

Har man bara pengarna kan man ju utveckla precis vad som helst. Typ köpa skog och lära sig en massa om skogsbruk. Eller plugga på universitetet bara för skoj skull. Lära sig dreja, spela golf, rida western vad som helst liksom.

 

[sjoberga]

Finns det bara ekonomi finns det ju inga hinder för hur mycket roligt man kan hitta på.

Fast då räcker det inte riktigt med ekonomiskt oberoende som individ, då skulle behövas mångfalt mer. Så att man har råd att finansiera de där 30 kollegorna och maskinerna och infrastrukturen för tiotals miljoner man behöver för att få och kunna göra roliga saker och kunna utvecklas inom yrket man satsat så mycket på att bli bra inom. Och så skulle man ändå behöva först ge bort pengarna till någon som tycker det är roligt att äga och driva företag, för det vill inte jag.

Jag tänker att det beror mycket på vad man betraktar som ”roliga” element som man vill ha i sitt liv.

För min del är förvärvsarbete det enda rimliga (inom räckhåll) sättet att nå det där roliga. Som jag känner till.

 

[Bison]

Ni som hade valt att sluta jobba helt, hur hade ni fått utlopp för de sociala behoven? Har ni ett väldigt rikt socialt liv på fritiden idag, eller har ni inte behov av det?

Jag tycker inte att alla mina kollegor eller personer jag möter är jobbet har de kvalitéer jag söker i en person jag vill ha i mitt liv på min fritid, men de gör ändå min tillvaro som social människa mycket rikare! Just den biten med att slippa ta hänsyn till dem som privata människor och bara träffa dem som professionella hade jag nog saknat enormt. I mitt tidigare arbetsliv när jag hade mycket mindre kollegenätverk var det istället föreningslivet som var min kanal ut. Är det lösningen för andra också eller hur fixar man det?

Jag har ett väldigt litet socialt behov. Sitter helst själv på raster, äter gärna ensam på kontoret osv.
Valt stallplats där jag inte behöver träffa någon annan. Går jag på kurs gör jag det för att lära mig saker, säger hej och hejdå.
Hjälper till på ridklubbens tävlingar för att det känns viktigt, att behöva umgås med andra människor är det negativa. Tävlar jag själv sitter jag helst i bilen den tiden jag inte rider.
Trivs allra bäst med att vara själv hemma med mina djur.

Jag skulle vilja jobba lite, inte för att jag har något socialt behov utan eftersom jag inte vill bli totalt isolerad från omvärlden.

 

[Happimess]

Har ni det jobb ni vill ha eller hade ni önskat ett annat?
Jag har det jobb jag vill ha just nu. Jag ser inte mig själv vara kvar om 10 år, men det är rätt i stunden. Jag vet dock inte riktigt vad jag vill göra heller - jag har ju en utbildning till ett väldigt specifikt yrke men arbetar nu i en annan roll (där jag nyttjar mina specifika kompetenser, men är inte anställd som yrkesrollen). Vet inte om jag på sikt vill gå tillbaka till yrkesrollen (psykolog) eller fortsätta på banan jag är på nu (i chefs/ledarroller).

Vad är det bästa med ert jobb?
Att jag får utvecklas och lära mig nytt hela tiden. Jag lär mig mycket om mig själv och hur jag hanterar olika situationer, vem jag är i mötet med andra. Den sociala biten är bra men jag har haft det bättre socialt på andra jobb.

Hade ni fortsatt att jobba om ni varit ekonomiskt oberoende?
Ja - men i väldigt liten utsträckning. Jag gillar den mentala stimulansen, jag tycker det känns meningsfullt. Men hade aldrig fortsatt heltid utan försökt hitta andra saker som kan stimulera mentalt på samma sätt och som känns meningsfullt och sedan fasat ut jobbet helt.

 

[zarmino]

Är inte alls nöjd med mina två jobb, de togs för att jag skulle ha en inkomst under förra vintern när jag inte kunde jobba på mitt ordinarie jobb. Sen sa jag upp mig i februari, och har sökt jobb sedan dess, men det är tusan omöjligt att få något jobb... Så jag får väl släpa på på de här jobben ett tag till helt enkelt, för inkomst måste jag ju ha.

 

[Flixon]

Jag både har och inte har det jobb jag vill ha. Har en tjänst i grunden samt två "sidouppdrag", sidouppdragen är det jag absolut helst vill jobba med. Min ordinarie tjänst hinns mest bara med under jul och sommar, när sidouppdragen är vilande pga semestrar.

Det bästa med mitt jobb är omväxlingen, i det ordinarie jobbet gör jag väldigt stor skillnad men det är rätt långtråkigt ibland. Mina sidouppdrag är väldigt fria i viss mån, men då jag är instruktör är jag väldigt bunden tidsmässigt när jag har deltagare. Det vägs med råge upp av hur roligt det är att se deltagare utvecklas och växa. Planering och utveckling av verksamheten är dock väldigt fritt och otroligt kul. Sen har jag fantastiska kollegor som jag har otroligt roligt med!

Om jag var ekonomiskt oberoende hade jag bara jobbat med det ena sidouppdraget, det jag brinner för mest och har störst möjlighet att påverka. Inte full tid, men minst 50%.

 

[Ramona]

Fast då räcker det inte riktigt med ekonomiskt oberoende som individ, då skulle behövas mångfalt mer. Så att man har råd att finansiera de där 30 kollegorna och maskinerna och infrastrukturen för tiotals miljoner man behöver för att få och kunna göra roliga saker och kunna utvecklas inom yrket man satsat så mycket på att bli bra inom.

Hur definierar du ekonomiskt oberoende?
Ekonomiskt oberoende är enligt mig när man inte behöver lön eller annan förvärvsinkomst för att betala för sitt uppehälle.

Jag förstår dock inte alls tankegången i att finansiera 30 kollegor inkl ett företag.

 

[sjoberga]

Hur definierar du ekonomiskt oberoende?
Ekonomiskt oberoende är enligt mig när man inte behöver lön eller annan förvärvsinkomst för att betala för sitt uppehälle.

Jag förstår dock inte alls tankegången i att finansiera 30 kollegor inkl ett företag.

Det är just det som är grejen, för att komma åt att göra de där roliga grejerna där man kan utnyttja sin kapacitet skulle jag behöva 30 kollegor och maskiner för miljontals kronor. Och någon annan som tar allt ansvar för ägandet och det praktiska, så jag istället kan ha det roliga. Det som jag kan få i mitt förvärvsarbete idag.

Att själv ha kontroll över vad jag kan göra utan behov av att få in pengar till att leva, det som jag tror de flesta menar med ekonomiskt oberoende, skulle inte ge mig möjlighet att göra det.

Om jag själv fritt får förfoga över min tid utan krav på att tjäna pengar kanske jag i bästa fall kan uppnå 2,5 procent av potentialen och det är lite meningslöst. Själva lagarbetet och det där med att 1+1+1+1+1+1 = 100 istället för 6 utgör det riktigt roliga.

Det är inte billigt att experimentera med fusion eller att driva igenom ny diagnostik och behandlingar för olika cancerformer och ögonsjukdomar. Som två konkreta exempel.