Distans..?

[jmim]

Jag är uppväxt med hoppning, dressyr, hoppning, dressyr, hoppning, ja ni fattar.. Men jag har funderat på det här med distans så när jag ändå var har inne tänkte jag att jag lika gärna kunde fråga.
För mig som inte fattar någonting, vad går det hela ut på? (Jag är för lat för att söka grundligt på google och det jag har hittat har mest förvirrat mig)
Och sen varför valde just DU att hålla på med distans? Varför håller du på helt enkelt..
Tack på förhand för svaren!

 

[SiZo]

Sv: Distans..?

man rider långt på tid, först i mål vinner, kort förklarat.

Det är veterinärgrindar på vägen, hästen ska där gå igenom samt ha en puls under 60 slag/minut på lokal nivå. tiden innan man har fått ner pulsen räknas som tävlingstid, så man måste även få ner den så snabbt som möjligt.
Sträckan varierar från 5-16 mil.

Jag valde distans för att jag blev kär i araben, jag red min arab ett tag utan att ha en susning om distans, när jag trillade av rätt illa (landar alltid på huvudet) vid en hoppträning och läkaren helst rekomenderade att jag slutade rida (hade fått några rejäla hjärnskakningar) så letade min mamma fram en ny gren åt mig, distans! Första ritten, en Prova på, gick så illa som det kan gå tror jag, halvvägs hade en senil gammal gubbe tagit bort alla skyltar, höll på att köra på oss för att sedan kliva ur bilen och hota oss med nåt som liknar skidstavar... jag som litade grymt mkt på min häst höll mig närmast honom så de andra kunde komma förbi utan fara...

Han gick emot mig, jag står kvar för jag tänker liksom, ingen vettig människa drämmer ju till en oskyldig häst med en skidstav Nu var han nog ingen vettig människa, för han drämde till min stackars häst... just i det läget önskae jag att jag hade min andra, för då hade han inte levt idag... polisanmälan blev det iaf, men det hände inget mer med det, men gubben ( då 88 år) blev vad jag hörde tvångsflyttad till hem efter det iaf, vilket ju var bra iaf.

Men jag fortsatte lustigt nog ändå. Och alla som var där sa att de aldrig hade varit med om nåt liknande och de hade tävlat många år några av dem.

 

[Wiszca]

Sv: Distans..?

Jag håller på för att för mej är det den ultimata ridningen. Den innefattar allt. Om jag ska skriva allt blir det väldigt långt så jag tar en kortvariant.
Jag har nog tränat distans i hela mitt ridliv utan att veta om det. Blev ju helt överlycklig när jag fick reda på att denna gren fanns. Nu har jag inte alls tävlat mycket men hållit på bakom kulisserna i många år. Jag har tävlat hoppning i min ungdom....det är länge sen.

Det bästa är upplevelsen med din häst. Allting måste fungera. Det måste det i alla andra grenar också men där hinner många saker inte bli så märkbart under tävling som det blir inom distansen. T ex hinner man inte få vätskebrist och blodsockerfall under ett dressyrprogram.
Man kan tävla distans med väldigt många olika mål så det passar de flesta ekipage.
Man träffar och pratar med en massa trevligt folk både på tävlingsplatsen och efter banan. Ofta hittar man nån man rider bra med efter banan och då spelar klubbtillhörigheten ingen roll.

Som en klok kompis till mej sa: Även om det inte går som man har tänkt sej så har man fått en hel dag tillsammams med sin häst. Och när får man det annars?

 

[Gelicca]

Sv: Distans..?

Jag tänkte förklara varför jag valde att börja med distans

Förra sommaren satt jag och funderade. Jag och min d-ponny hade precis fått två vägringar på en lokaltävling i hoppning på 80 cm höjd och jag började fundera om det här med hoppning verkligen var vår sport. Ingen av oss tyckte att det var roligt och vi i stort sett tvingade oss igenom träningar som tävlingar av alla slag. Av någon anledning satt jag och tittade i någon gammal hästtidning och slog upp en artikel om distansridning. Jag blev genast intresserad och sökte runt lite på internet. Efter någon vecka var jag övertygad om att detta var vår sport men eftersom min ponny har haft kotledsinflammation så var jag först osäker men efter några samtal till vetrinären, som rådde mig att prova, så var jag övertygad.

Eftersom hästen hade blivit tjockis av allt grönt gräs så fick det ta ett halvår av träning och förberedelser innan vi genomförde vår första prova på ritt. (en ritt som brukar ligga runt 20-30 km och inte är på så stort allvar utan något man kan genomföra för att se om ryttaren och hästen passar för sporten) Vi blev godkända med fyra timmar till godo och i Maj ställde vi upp i vår första CR (Clear round, du får pris om du går runt banan utan anmärkningar och inom min och max tiden, ligger runt 5 mil) och även den blev godkänd.

Jag tycker att du ska ge sporten en chans, även jag är uppfödd i denna hoppning/dressyr värld och jag hade aldrig haft en tanke på att gå ur den om det inte hade varit för bristen på framgångar.

Stämningen och människorna är helt annorlunda och istället för att ge gärnet i 2 minuter för att sedan komma ut helt darrig i knäna och med blodsmak i munnen så får du en heldag med din häst i naturen.

 

[Maddeengstrom]

Sv: Distans..?

Jag får väl säga tvärtom och berätta att jag absolut inte är uppväxt med dressyr och hoppning.
Jag är uppväxt med distansen och med araber. Min moster som lärt mig nästan allt jag kan med hästar är distansryttare, min första arab som jag tog på foder var distanshäst och hästens ägare är än idag en mycket framgångsrik distansryttare. Och det var när jag var med och hinkade åt denna dam som jag verkligen fastnade för sporten ! Stämningen på tävlingsplatsen går verkligen inte att beskriva. Det är helt otroligt, alla är glada, trevliga och enormt hjälpsamma.

Distans för mig är sporten som ger mig det jag vill få ut av min ridning - samspelet med min häst. Att få umgås ute i naturen med hästen och åka iväg på tävlingar och se nya platser och vackra ridvägar. Att gå igenom detta kraftprov och veta att man gjort det tillsammans med häst och groomteam. Ja herregud, det är helt underbart. Det går bara inte att prova på sporten utan att förälska sig i den helt enkelt.