Jag avskydde julen som barn men jag hoppades och drömde alltid om en bullerbyjul. Oavsett vad jag önskade mig så fick jag aldrig det. Det var alltid bråk, skrik, stress, slagen haglade och en evig väntan på julklapparna som ändå var en besvikelse när de väl delades ut sent på kvällen. Någon tomte hade vi inte för min pappa hade blivit skrämd av tomten en gång som liten så något sådant skulle vi inte ha vilket jag tyckte var jättesorgligt. Sedan skulle alltid pappa jobba på natten (han är präst eller var nu är han pensionär) och ofta skulle mamma jobba natt och vi tvingades oftast med på midnattsmässa fast vi var dödströtta och sen upp på julotta dagen efter och man var så trött så man ville spy.
Jag insåg faktiskt först som vuxen när min sambo frågade mig varför jag hade sagt till min mamma att jag önskade mig ett fotbad i julklapp varför jag hade sagt det till henne om jag nu verkligen ville ha ett för det visste jag ju att om jag önskade mig något av henne så skulle jag absolut inte få det. Jag protesterade först men sedan insåg jag att han hade rätt. Jag har aldrig fått något som jag har önskat mig av mina föräldrar. Jag fick självklart inte fotbadet i julklapp av mamma då heller men min älskade sambo mindes det och gav mig exakt det fotbadet jag önskade mig ett halvår senare när jag fyllde år trots att jag inte hade nämnt det mer.
Det kan låta bortskämt att skriva att jag aldrig fick vad jag ville ha och då får det låta så för bortskämd var det minsta jag var men jag var en drömmare och jag hoppades. Jag hade förmodligen inte reagerat så mycket på det om det hade varit lika för alla oss syskon men så var det inte. När någon i efterhand frågade mina syskon vad de hade fått så kunde de läsa innantill på sina önskelistor + en heldel saker till medans jag inte hade fått något alls som stod på min önskelista. Jag minns såväl en jul när jag som trettonåring önskade mig en kassettbandspelare. Det var det enda jag hade önskat mig. När julafton kom så fick min tre år yngre bror den bandspelare jag hade önskat mig och han lyssnade inte ens på musik. När jag rakt ut i min besvikelse frågade varför så fick jag som svar att jag hade ju redan en. Sanningen var den att jag hade hittat en gammal trasig bandspelare i ett uthus som jag hade lyckats laga såpass att den gick att lyssna på hjälpligt. Det gick inte att spola bandet för då hoppade en grej av på baksidan så att jag fick skruva isär den och laga den igen och högtalaren var sprucken på den så det lät inte särskilt bra men de tyckte att den dög åt mig
Min bror ville inte ens ha bandspelaren som han fick utan den blev stående i flera år oanvänd.
Jag slutade fira jul med min födslofamilj när mina barn var små för jag ville inte att de skulle behöva uppleva samma hemska jular som jag hade fått göra. Vi tre skapade istället en egen jul som vi kunde älska och längta till med en tomte som kom med klappar som de önskade och ville ha. Jag har alltid varit enormt noga med att ge mina barn vad de vill ha inom rimliga gränser. Har det varit något de har önskat som varit fullkomligt omöjligt för mig att uppfylla så har jag sagt det till dem genast och noga förklarat varför deras önskan varit omöjlig för mig att uppfylla så att de har sluppit bli besvikna på julafton.
Min sambo är enormt noga med att jag ska få exakt det jag önskar mig för ännu sitter det kvar i mig att jag får sitta där och titta på de andra när de lyckligt öppnar och ser att det var det de önskade sig medans jag sitter där med någon duk, ett par handdukar och en bok som jag inte ville ha fast jag hade önskat mig en annan. Han är så noga att han idag ringde hem innan han åkte ifrån jobbet och skamset berättade att min julklapp inte hade kommit som den skulle. Företaget hade schabblat till det och först skickat fel färg och sedan hade det blivit något strul så den som de hade lovat skulle kommit i torsdags hade inte kommit än. Han undrade vad jag önskade mig istället och jag sa att den kommer ju sen, jag får den ju bara lite senare och att han inte behövde köpa något istället men han framhärdade så jag fick snabbt komma på något. Behöver jag säga att min sambo är så bäst
Likaså är mina barn enormt noga med att jag ska få det jag önskar och jag uppskattar det något så enormt. Det brukar sluta med att jag sitter där på julafton och lipar av glädje över mina underbara barn och sambo som ger mig exakt det jag önskar och behöver ha
Lika mycket som jag avskydde julen förr älskar jag den nu