Din barndoms julklappar - hur minns du dem?

[Billy]

Sitter hör och packar in barnbarnens julklappar och börjar minnas mina klappar när jag var barn och kom fram till att julklappar är behäftade med många trauman och jobbigheter.

Jag fick alltid de där "nästan-rätt-grejorna". På den tiden var det viktigt att vara precis som alla andra. Som hästtokig redan då så önskade jag bara hästgrejor av olika slag även om jag inte hade egen ponny. Det kom en ny modell av ridhjälm som "alla" skulle ha. Den stod överst på listan med stora bokstäver - svart skulle den vara vilket tydligt stod skrivet + var man kunde köpa den etc. Julafton kommer och visst får jag en hjälm - men inte av den modellen och inte en svart utan en BLÅ!!! Hur kunde de köpa fel hjälm och dessutom en BLÅ?? Jag skrev ju klart och tydligt SVART. Jag minns än klumpen av besvikelse i magen.

Ridstövlar var också en het önskan. På den tiden fanns i princip bara gummi. Men vad fick jag - inte ridstövlar utan ett par andra gummistövlar som liknade ridstövlar köpta i en vanlig skoaffär. Alla kunde ju se att det inte var "riktiga" ridstövlar.

Nu låter jag som en otacksam snorunge men som barn har man inte förståelsen alltid.

Vad har ni för minnen kring julklappar när ni var barn?

 

[Mia_R]

Sitter hör och packar in barnbarnens julklappar och börjar minnas mina klappar när jag var barn och kom fram till att julklappar är behäftade med många trauman och jobbigheter.

Jag fick alltid de där "nästan-rätt-grejorna". På den tiden var det viktigt att vara precis som alla andra. Som hästtokig redan då så önskade jag bara hästgrejor av olika slag även om jag inte hade egen ponny. Det kom en ny modell av ridhjälm som "alla" skulle ha. Den stod överst på listan med stora bokstäver - svart skulle den vara vilket tydligt stod skrivet + var man kunde köpa den etc. Julafton kommer och visst får jag en hjälm - men inte av den modellen och inte en svart utan en BLÅ!!! Hur kunde de köpa fel hjälm och dessutom en BLÅ?? Jag skrev ju klart och tydligt SVART. Jag minns än klumpen av besvikelse i magen.

Ridstövlar var också en het önskan. På den tiden fanns i princip bara gummi. Men vad fick jag - inte ridstövlar utan ett par andra gummistövlar som liknade ridstövlar köpta i en vanlig skoaffär. Alla kunde ju se att det inte var "riktiga" ridstövlar.

Nu låter jag som en otacksam snorunge men som barn har man inte förståelsen alltid.

Vad har ni för minnen kring julklappar när ni var barn?

Jag minns nog bäst när jag och brorsan fick en bilbana och en tågbana, tågbanan finns kvar och nörden i mig skulle vilja sätta upp en stor tågbana i huset, men jag befarar att den inte skulle bli särskilt långlivad med en malle, en oriental och tre siameser.

 

[Amha]

Varje år skrev jag högst upp på listan att jag ville ha en häst. Varje år fick jag en leksakshäst. Efter en tid kom jag på att jag tydligen behövde skriva riktig häst. Jag fick då en riktig leksakshäst. Att det var så svårt att fatta... dock var vi överlag glada för paketen, förutom det med hästen alltså.

 

[purity_666]

Jag har bara fina minnen från julklapparna. Fast morföräldrarnas praktiska julklappar tyckte man förstås då var skittråkiga, men nu uppskattar man sängkläderna, stickade sockorna osv.
Jag kommer ihåg när jag fick en brun barbiehäst med kontroll till så den kunde gå själv. Jag blev så glad så jag började gråta.
Jag kommer också ihåg min och syrrans ständiga jakt på att hitta julklappsgömman innan jul. Till slut var vi uppe på vinden och i förråden och letade.

 

[Gnist]

Julminnen för mig är trevligt, glatt, varmt och hjärtligt umgänge med hela tjocka släkten, där alla hjälpte till med maten, morfar som satt framför vedspisen och skar potatis till jansson, lek glädje och stoj

Klappar minns jag inga, för de har aldrig varit det viktiga med julen, men visst har jag klappar under uppväxten fått av tomten jag med

 

[purity_666]

Jag kommer också ihåg alla fina chokladdekorationer vi fick på paketen. Morföräldrarna är från Tyskland och de var lite före med alla småtomtar, klockor och sånt.

Alltid spelades förstås Edelweiss på LP.

 

[GoLightly]

Jag minns inte direkt några specifika julklappar, varken som jag uppskattat lite extra eller som jag blivit besviken över. Det jag minns från julklappsutdelningarna från när jag var barn är magiken, värmen och hur fantastiskt spännande det var. Kan sakna den känslan lite nu som vuxen.

 

[Barret]

Jag minns att jag började ta finskalektioner eftersom jag var så nyfiken på att höra vad mina (byfinsketalande) släktingar sa om mina julklappar. Minns också när jag fick den där Barbie-hästen (fuxskäck med lila westernutrustning och låååång man) som jag hade suktat efter så länge...

Haha, fast bästa minnet var nog julen när mamma hade köpt julklappar i alldeles för god tid. Hon var så nyfiken på våra reaktioner att hon tjatade på oss om att öppna dem i förväg. Slutade med att hon fick som hon ville och sedan gick hon ut och köpte nya (kanske inte lika kostsamma, dock) julklappar som vi fick på julafton.

 

[Tora]

Jag minns inte direkt några specifika julklappar, varken som jag uppskattat lite extra eller som jag blivit besviken över. Det jag minns från julklappsutdelningarna från när jag var barn är magiken, värmen och hur fantastiskt spännande det var. Kan sakna den känslan lite nu som vuxen.

Samma här.

Bortsett från en jul. Jag var nog 8-10 år gammal och hade länge önskat mig en egen kanin. Skrivit hur många önskelistor som helst där det bara stod en sak: Kanin. Lånat alla kaninböcker som fanns på biblioteket och läst dom hundratals gånger.

När jag rusade till granen på julafton så mins jag besvikelsen över att det inte fanns någon kanin där. Minns än idag hur det kändes. Det var som om hjärtat skulle gå sönder.

Men så tittade jag lite åt sidan och där stod en kaninburen med en levande kanin i (fick inte plats under granen därför stod den lite vid sidan av). Jag fullkomligt struntade i dom andra julklapparna. Det var bara kaninen som räknades

 

[Monstermom]

Jag tror inte jag minns några julklappar faktiskt... Den enda present jag kan komma på från hela barndomen var en blå cykel - crescent tror jag - som jag fick till en födelsedag kring 6-7 år nån gång.

Om julklappar minns jag ångesten över att någon missade tomten, tomten kom alltid när pappa/farfar/farbror/kusin/någon gått på toaletten, gått och hämtat ved, osv. Visst, komiskt nu i efterhand men jag var jätteledsen då!

Jag minns också känslan av att komma hem, sätta mig för mig själv med vad jag fått, och få ro att uppskatta dem. För mig var nog folksamlingen på julafton ganska jobbigt och stressigt, så mycket känslor och förväntningar och saker jag inte förstod. Jag kunde nog inte ta in vad det var jag öppnat förrän jag fick lugn och ro... Men även om jag inte minns specifika klappar så minns jag just känslan att få dra mig undan med en bok, ett pyssel, eller liknande "mys"-klapp. Det var helt klart vad jag uppskattade mest.

Edit: Nej, Monark tror jag var märket på cykeln! Kan det stämma?

 

[JosefineLi]

Jag minns en julklapp som jag fick när jag var kring fem kanske, ett dockhus som mamma och pappa snickrat ihop själva, tapetserat och fixat. Jättefint och det lekte jag med så länge jag lekte. Så himla gulligt och med tapetsnuttar och samma sorts golv vi hade själva osv.

Sen minns jag en jul när jag hade sagt till mormor att just deeen barbien önskar jag mig, den var så fin. Och så kom julen, och min syster fick just den barbien jag önskat mig, och jag fick något annat. Fy vad hemskt det var. Hon hade väl glömt att det var jag som önskade mig den. Lite sniket kan tyckas nu i efterhand, men då tyckte jag att det var hemskt.

Nu är jag rätt petig med julklappar. Vet precis vad jag vill ha, typ. Är alltid väluppfostrad när jag får dem men ibland kan jag bli trött på att få hudprodukter jag aldrig kommer använda eller liknande i den stilen. Eller porslin som är fult, eller fula pyntgrejer. Har därför alltid en suuupernogrann önskelista inför varje jul.

 

[FeatherCloud]

Jag har ett minne från en jul när jag blev grymt besviken. Jag kanske var omkring 5-6 år och vi firade med mormor, morfar och mina två kusiner med familj.

Min bror och två (pojk)kusiner fick varsin knallröd, radiostyrd sportbil av mormor som de lekte ihop med över hela huset... Jag däremot fick en grå liten bil med sladd mellan bil och kontroll, så att jag var tvungen att springa efter för att kunna köra. Jag minns fortfarande hur enormt orättvist jag tyckte att det var, mormor trodde nog inte att jag som tjej skulle vilja ha en sån bil som pojkarna fick...

Annars har jag mest ljusa och glada minnen av julklappar och jul. Vi fick julklappar i överflöd, fast inte för några enorma summor. (Tror aldrig jag önskade mig stora eller dyra paket, jag visste nog att det inte fanns pengar till alltför dyra saker.)

 

[fred]

Inga minnen av att ha blivit väldigt besviken bortsett från att jag fyller år veckan innan jul och ofta fick något kombinerat jul/födelsedag . Visserligen lite dyrare men änså så var det tråkigt att fylla år innan jul

 

[ancan]

Jag har inga särskilda minnen av andra paket, än att jag fick massa hästgrejer(som jag givetvis önskade mig). Och så minns jag alla Wahlströms hästböcker

 

[Sonic76]

Jag och min lillasyster fick ofta samma saker och visst lyckades mamma och pappa köpa sånt vi önskade oss ibland
men värsta traumat är ändå när jag var 7-8 år och de glömde bort min födelsedag.

 

[nickan1]

Jag minns alla underbara hästböcker jag fick, det var nåt speciellt när man på julaftonskvällen fick ligga vaken längre än andra kvällar och läsa så länge man ville det var helt underbart. Då kunde jag fly in i den underbara världen där det alltid gick bra med misskötta hästar eller bångstyriga bråkiga hästar som tjejer i min ålder alltid fick bukt med och det blev deras bästa vän för livet. Och så minns jag böckerna i Lotta-serien, den var en favorit ett tag. Sen hästsaker såklart även om jag aldrig hade egen häst så fick jag en del ryktborstar till sköthästen i stallet, ridbyxor och hjälmar och sånt. Så minns jag pappas goda mat också.

 

[chio]

Förutom att det var jobbigt att fylla år på annandagen (blev alltid så ledsen när julhelgen var över, för då var ju allt över liksom. Och få vänta ett helt år är lååååång tid för ett barn), så är det en julklapp jag minns väl.

Mina föräldrar var sparsamma så de gjorde nästan alla leksaker själva. Far snickrade t.ex stall och dockteater och mor virkade/stickade barbie och dockkläder. Jättesnällt och duktigt men i längden så blev man ju avundsjuk på kompisarnas (köpta) leksaker.
Så en jul....fick jag ett paket innehållandes en riktig barbie, en "Superbarbie" med röd paljettklänning, svallande hår och örhängen.
Jag blev så glad och lycklig så att jag grät, det glömmer jag aldrig!! :-D
Och ja, jag har den kvar än idag. ;-)

 

[Grazing]

Jag minns bar positiva saker från mina julklappar faktiskt, var nog lite bortskämd, fick det mesta jag ville ha.

 

[Gabbi]

Jag minns en jul när min lillasyster fick ett hårt, fyrkantigt och hyfst stort paket. Bakom pappret doldesig en kastrullkartong och alla var så nyfikna på vad mormor hade gömt i kastrullkartongen, och när hon öppnar den visar det sig vara ... En kastrull? Syrran var fem år och fick en kastrull? Hon blev hyfsat besviken.

 

[MM]

Inga besvikna minnen över julklappar.

Min uppväxt var skit men vid jul och födelsedag så blev vi alla bortskämda och fick allt vi ville ha.
Har aldrig saknat en pryl.

Kanske att jag hade velat ha en Disneyfilm någon gång som var till mig själv, men min lillasyster fick alltid den senaste av sin pappa så fick nöja mig med det.
Jag hade ändå Snövit och Skönheten och odjuret Vem behöver lejonkungen då.