Sv: Dilemma, input, tankar osv mottages tacksamt
Du får ursäkta mej, jag kan ha HELT fel här, men...
Det känns som att "ni" har väldigt bråttom med sprutan!?
Vilken spruta? Avlivning om inte bra menar du? Bråttom är ju ett värdeord, och bråttom för en är inte bråttom för en annan. Men om vi omformulerar frågan, så ja, jag avser inte att hon ska behöva ha det så här någon längre period. Hon mår pest, varken mer eller mindre. Och jag sätter alltid och ovillkorligen livskvalitet först för mina djur, både på kort och lång sikt.
Ja katten har visat upp en del "onormala" beteenden den senaste månaden (?), ja katten har en gammal ligamentskada som eventuellt påverkar henne - även om hon som jag förstått det i dagsläget inte är särskilt halt eller "allmänpåverkad, nej katten har inte svarat på kortison behandlingen som sattes in för någon dag sedan...
Du glömmer att hon har smärta. Det är inget eventuellt i det. Även tungt sederad höll hon emot i hasleden, och hon har smärta när leden sträcks. Sen är det ju en öppen fråga om övriga beteenden hänger ihop med det eller något annat, av naturliga skäl ligger det ju dock närmast till hands att anta att det är smärtan. Är det inte det är det en gåta för både mig och vet vad som ger beteendeförändringen, men hon mår ju lika o-bra oavsett.
Hon har tidigare svarat blixtsnabbt på kortison, men ingen har talat om att avliva för att hon inte svarat på 1½ dygn, jag bara redogjorde för att än har det inte synts minsta effekt, men att hon nu fått högre dos, och att vi ska utvärdera ev effekt eller ej om en vecka. Jag tycker du tolkar väl snävt?
Som jag redan skrivit så verkar det denna vinter finnas en "trend" att även de mest normala och sunda katter börjar "löpa amok" och kissa på fel ställen, bråka med varandra inom sedan lääänge fungerande kattgrupper osv osv.
Kanske, jag vet iofs inte riktigt vad som skiljer denna vinter från andra? Men, kanske är det vintern. Men det spelar ingen roll - kan vi inte på något vis hjälpa henne att bli bättre inom rimlig tid så är det inte försvarbart att hon ska må såhär, oavsett om det skulle bero på att solvindarna på mars blåser åt fel håll eller liknande helt oberoende.
Som jag förstått dina beskrivningar så verkar denna katt inte lida i dagsläget!
Hon äter, dricker, kelar osv MEN kissar på fel ställe och stör sej på sina kattkompisar?!
Ser man det så, visst. Om man utgår från hennes normala beteende däremot, så mår hon pest.
Det är en katt som normalt är utmärkt sams med alla andra i huset, och som nu inte tål att se de andra katterna utan att fräsa, och som flyger på dem och spöar dem (de andra katterna skriker och får sår, ffa honan är rätt fult åtgången och har bla ett söndertrasat öra) om de är i samma rum. Som istället för att som normalt vara aktiv ligger och sover undanskymt utom när hon äter/kelar. Som kissar på golvet i direkt anslut till att ha velat gå ut men 'ångrat sig'. Osv. Hon mår mentalt skit helt enkelt, och kan vi inte hjälpa henne att må bättre är det för mig inte någonstans försvarbart för varken henne eller de andra katterna att låta det fortgå.
Varför inte prova "rasta" henne i stallet några timmar var dag?
Eller släppa henne på höskullen varje eftermiddag medan du fixar med hästarna?
Eller skaffa Feliway och se om det kan dämpa hennes "stress"?
Feliway fungerar inte, provade jag när hon var tvungen att vara inne-konvalescent i 3 v förra svängen. Rasta i stallet har jag svarat på, jag har iofs ingen höskulle men det gör ju ingen skillnad med skulle eller i stallet. Men svarat på varför jag inte 'tvingar ut'.
Jag förstår att det är ohållbart att ha en vuxen katt som kissar på mattor i "fel" rum och går omkring och skriker och verkar allmänt missnöjd med livet...
Men...
Kisseriet rent så är skitsamma för mig, det finns golvmoppar och rengöringsmedel och så länge hon låter bli sängar/soffor/annat som inte går att sanera och blir permanent förstört så. Har man siameser är man ganska immun mot skrik med
Även om T har ett enerverat gällt jamande. Men att se henne må så är en helt annan femma. Hänger du med hur jag menar? Om hon fick 'en knäpp' och började anse att badrummet var en toalett, skulle jag kunna leva med det om hon mådde bra i övrigt. Men hela katten mår pest. Det kanske är svårt att förstå av texten, men känner man katten så är det tydligt. Och det är för mig helt oacceptabelt och emot alla mina värderingar och normer att låta henne må såhär en månad till.
Om vi tar ett helt annat exempel, men lite samma sak. Hade en gång en fd förvildad katt, kom som omplacering. Kastrerad, lådvan och van att vara inne. Här gick han in och ut som han ville, var som Tekla helst ute och kom in och sov, kelade och åt. Tyvärr drog han inte jämnt med en av grannkatterna, som tidigare terroriserat byn i många år, men Theo (min) tog över tronen. Grannkatten vägrade släppa, och kom hem strimlad var och varannan dag. Grannen var mycket selektiv i sin värdering, och när det var hans katt som kom hem strimlad var det oacceptabelt. (Under alla år som hans katt strimlat andra hette det att 'katter är ju katter'..)
Hursom, så misslyckades alla jämkningsförsök och jag såg ingen annan råd än att försöka göra innekatt av Theo. Det gick åt helsike på ren svenska. Så jag försökte omplacera honom. Vilket misslyckades, mitt i kattungesäsongen och alla ville ha en söt kattunge. Medan jag försökte omplacera höll jag honom inne, han mådde skit av det. Hårade kopiöst, hade diarre, sket överallt utom i lådan, och skrek oupphörligen. Jag 'gav' honom sommarstugan så han skulle få större som sitt och där det fanns en stor inglasad veranda att sitta och spana på osv. Till ingen nytta. Efter 3 v avlivade jag honom med tungt hjärta, han mådde så fruktansvärt dåligt mentalt av att vara instängd.
Men tar man det och bara tittar på symptom som du gjorde ovan. Så han åt, drack, kelade, var inte allmänpåverkad/halt/hade ont etc, men 'missade' lådan och hade diarre. Ser man på det så så ingen större fara med katten. Förutom då att han mådde verkligen inte bra.
Tekla mår inte så dåligt, men hon mår pest och långt ifrån bra. Och att låta det fortgå en månad är för mig inte ett alternativ. Sen om man anser det vara att ha bråttom att avliva, det är ju upp till var och en att bedöma. Mycket möjligt jag om jag varit utomstående och bara läst skulle tyckt att 'men vänta och se om det vänder', och antagligen mycket möjligt att du t ex om du skulle ha känt henne skulle tyckt att 'det är inte acceptabelt att låta henne må så en månad till'. Är ju omöjligt att veta och baksidan med text.