Airtags, selar etc

[Asko]

Det märkliga är att hon inte verkar gilla att vara högt upp, i min lägenhet när hon är ute på balkongen vill hon absolut inte upp på möblerna så hon kan se ut över räcket istället gillar hon att ligga på golvet och spana ned i springan mellan balkongräcke och golv.

Men visst kan jag bygga något någonstans , det hade bara varit kul att ha henne med ut när jag är ute (vilket jag ju är nästan hela dagarna, snarare än att hon ska sitta uppe vid huset som liksom ligger i ena hörnet på tomten. Det betyder också att jag måste bygga färdigt massa andra saker först eftersom utburen hamnar på ställen som ska renoveras.

Min Alice gillar inte heller höga höjder! De låter verkligen lika
Alice gillar att sitta i trädgårdslandet som ligger strax utanför dörren som innehåller buskar. Jag tror att hon känner sig tryggare när hon är lite gömd och inte så blottad. Hon spenderar mycket tid där! Så det är ett tips till dig om du inte redan har det, skaffa buskar där du brukar mest vara så att hon kan känna sig tryggare. Öppna gräsmattor är lite läskigt enligt Alice och mera en transportsträcka.

 

[Asko]

Jo det är lite så jag skulle vilja ha det. Jag vill bara komma dit på ett säkert sätt.

Det tog några år. De första två-tre åren hade jag henne i långlina som sagt (med sina nackdelar, som att behöva hålla reda på linan), och först när jag kände att jag hade lärt känna hennes tecken och hur hon betedde sig i trädgården (dvs hon verkade inte intresserad av att gå ifrån den) så började jag låta henne gå själv med ett noga öga på henne. Det var väl när hon var 6-7 år som jag kände att jag kunde slappna av i trädgården, och då har jag haft henne sen hon var kattunge.

Vår trädgård ligger så pass lägligt att vi befinner oss oftast nära husen så det är aldrig många meter ifrån dörren. Numera hänger hon med på lite längre promenader längre ned i trädgården och lyssnar fint när jag tycker att hon går för långt, ibland kutar hon fort hemåt när det känns lite väl läskigt, bara att gå runt huset räcker gott som promenad för henne ibland
Jag läste att det är lite annorlunda för dig, jag tror att jag skulle göra så att åtminstone tills både hon och jag kände oss tryggare att hon får vara med ut i lina när jag är nära huset. Typ sitta i solen (min Alice gillar att ligga i sin stol och mysa tillsammans) medan hon får gå lite runt och undersöka. Om hon börjar gå lite för långt för att vara inom en trygg sträcka från dörren så kroppsvallar jag henne närmare, om hon rusar in så får det vara så, hon tittar nog snart ut igen.
Men om jag vet att jag ska pyssla i andra sidan av trädgården så får hon vara inne under tiden. Så sköter jag det som jag vill göra och kan då fokusera på det arbetet. Medan när jag är ute nära huset så kan jag fokusera mest på henne, för det kräver nog lite sin fokus med linan så att den inte fastnar runt grejer och hon känner sig fasthållen. För det var något som jag aldrig använde linan för, jag höll inte fast i henne med linan utan det var bara för säkerhetens skull - för som sagt gick hon lite för långt så kroppsvallade jag henne istället för att hålla emot i linan.

 

[Asko]

Som exempel på avstånd, du ser huset i bakgrunden. Så nära spenderar vi och hon mest sin tid. Lilla trädgårdslandet är till vänster om mig i fotot som innehåller bl.a. en rejäl blomsterbuske som hon gillar att sitta och ligga bakom, inte många meter att sprinta till eller från för att komma in i säkerheten igen.
Men läget är lantligt som synes, så hon skräms inte av främlingar så ofta.

 

[GoLightly]

Så jag har ett fritidshus på landsbygden och en katt som inte är så väl anpassad till livet i utomhus. Men hon är ändå väldigt nyfiken på utomhuset även om det mest verkar skrämma henne (hon tycker det är obehagligt när jag skramlar med kastruller i köket dvs tar ut dom ur skåpet och det låter lite). Vi har försökt gå ut lite i koppel och då är hon väldigt nyfiken och går ut för att sedan bli livrädd för något (tex grannens barn som stilar på sin cykel så bromsarna skriker) får panik och springer tills kopplet tar slut och då istället få panik över att hon sitter fast. Det hela brukar sluta med att hon förskansar sig under soffan inomhus och jag får åla in och plocka av henne selen. Nu är kopplet alldeles för kort, hon behöver tillräckligt med längd för att kunna "sätta sig i säkerhet och andas ut" och inte liksom begränsas av sin klumpiga matte som inte fattar något. Ett problem är att när hon väl blivit rädd så är allt läskigt, jag, kopplet allt. Senast vi försökte gå ut lite fick hon panik över att kopplet släpade mot dörrmattan och det skapade ett skrapande ljud. En tanke var att i stället för koppel sätta en airtag på halsbandet och sedan så klart vara ute med henne, men då finns ju risken att hon försvinner helt om hon får panik (hon vet vart hon bor och springer helst dit men om det inte går fortsätter hon bara), risken för panik minskas ju dock om man inte har en klumpig matte och ett skitläskigt koppel hängande efter.

Man kan ju då undra varför jag ska utsätta stackars kisse för utomhus, men själva utomhus gillar hon det är bara omständigheterna kring det som inte är så uppskattade.

Hon gillar allmänhet inte att bli fasthållen, upplyft etc.

När jag hämtade hem min katt från katthemmet rekommenderade de att inte använda sele just för att de kan bli mer skrämda om de inte kommer undan. Jag har tränat inkallning på min katt vilket faktiskt har funkat klockrent. Han låter lite som din katt, inte så modig men älskar att vara ute.