Det svåra beslutet

[Novelette]

Nu hänger det över mig...min älskade hund mår inte bra och veterinären råder mig att avliva. Jag var där imorse och fick beskedet.
Jag vill inte...men imorgon måste jag ringa och boka tid...
Hon bor normalt hos mina föräldrar 5km bort men igår tog jag med henne hem till studentkorridoren och hon verkar må mkt bättre men det är för att hon är mkt mera avslappnad med mig...

Men jag vill så gärna tro att hon kan bli bättre men det kan hon inte...veterinären sa några dagar men jag kan inte...jag tänker mig måndag...då får jag ha henne hos mig en vecka och skämma bort henne...

Jag vet inte vart jag ska ta vägen...jag har aldrig upplevt döden på nära håll...jag har haft min älskade Ronja i nästan 12 år...
Hur vet jag att jag gör det rätta??

 

[HumleMumlan]

Sv: Det svåra beslutet

Det är ju iaf bättre att ta bort henne när hon mår skapligt, istället för om hon skulle bli sämre och sämre... Bättre då att hon får må skapligt in i slutet än att hon lider den sista tiden...

En eloge till dig iaf som tänker på hennes bästa!

 

[Novelette]

Sv: Det svåra beslutet

Ja det är rätt...egentligen är det inget snack om saken...jag kommer att göra det för jag känner henne så väl att jag vet när hon inte mår bra...men hoppet finns ju där och...tänk om det kunde hända ett mirakel...

Det är bara så jobbigt...jag vill hålla henne i famnen när det sker men kommer jag att klara det? Idag när jag körde till stallet så tänkte jag att det nästan vore bättre o bara köra av vägen så slapp man ha så ont...

 

[spunken]

Sv: Det svåra beslutet

du klarar det!
har råkat ut för samma sak fast med min pålle...men tänk på alla fina och roliga minnen ni haft tillsammans och att hon är värd att sluta sina dagar på ett fint sätt....tänk vad trygg hon kommer att känna sig om hon somnar i din famn...det är inte lätt men kämpa!... inte för att det är ngn tröst men jag tror att du kommer att känna dig lättad både inombords och för hennes skull efteråt..ja..tänk om det kunde ske mirakel...

 

[nermal]

Sv: Det svåra beslutet

sorgligt! men se det som att du låter din hund få ett värdigt slut och inte behöva lida mer.
Tror absolut att du klarar vara med din hund in i det sista. (Man kan mer än vad man tror)

Fick själv åka akut för att avliva min gentleman då han fick tarmomvridning mitt inatten för ca 1år sen.
Var hos honom hela tiden och klappade, berömde honom, kramade, grät floder.
Det hela gick över på 5 min. sen sov han gott. inga smärtor mer..

visst, jag slapp ta beslutet för när han skulle gå vidare, men det var skönt (efteråt) att jag hade varit med honom in i det sisa. (jag vill inte svika min vän.)

 

[jemaha]

Sv: Det svåra beslutet

Fy vad tråkigt. Vi avlivade våran valp i fredags, pga av ett medfött fel, han blev bara 10 v. Det var skitjobbigt innan, jag grät floder och tom veterinären grät en skvätt, men nu efteråt känns det bra. Jag vet att det var rätt att ta bort honom, han hade bara blivit sämre.
Jag var med min vovve hela tiden, kunde inte låta honom dö ensam.

 

[Biturbo]

Sv: Det svåra beslutet

Aldrig roligt att behöva göra något dylikt men tyvärr nödvändigt ibland.

Håll henne du.. Det kommer göra ont för dig men för hennes del tryggt och lugnt.. När det värsta lagt sig kommer det kännas bra för dig också att du kunde finnas där för henne!

Ronja kan vandra vidare i vetskapen att hon hade en bra och kärleksfull Matte som tog väl hand om henne när hon som mest behövde det.

 

[Bebben]

Sv: Det svåra beslutet

Det är riktigt tufft att ta bort sina älskade vän, men man vet när man gör det rätta.

Jag fick ta bort min allra mest älskade hund i våras, endast 18 mån gammal. Hon var mitt allt, och jag var hennes allt. Jag har nog heller aldrig varit så stolt över henne som den dagen, då hon uppförde sig perfekt och var lugn. Hon fick den lugnande sprutan, och jag satte mig på golvet. Genast kom hon och lade sig i mitt knä, som alltid, och vi myste i ett par minuter. Sen sov hon djupt och veterinären kom in igen för att ge henne dom sista sprutorna, och hon tog sitt sista andetag med huvudet i mitt knä.

Det var extremt jobbigt att se och vara med om, men jag skulle aldrig klara av att svika min älskade hund genom att INTE följa henne ända in i döden, det finns bara inte för mig. Och jag har aldrig ångrat mig.

Du kommer att klara det absolut! Var där för din hund, och tillbringa en sista bra tid ihop. Du kommer att vara nöjd senare, med att du valde att följa henne hela vägen.

 

[Novelette]

Sv: Det svåra beslutet

Tack allihop för ert stöd!

Jag tvingades tyvärr att ta beslutet tidigare än väntat.

Kl 13 idag fick min älskling somna in...jag är tom men ändå inte...hon finns hos mig, i mitt hjärta..
Min älskade lilla Ronja...jag hoppas du kände hur mycket du betyder för mig när jag höll dig i mina armar då du tog dina sista andetag...det finns ingen som du...och även om det skulle behövas just nu så önskar jag inte det...du är unik...jag ska försöka koncentrera mig på de lyckliga stunderna och din sista tid här hos mig då du verkligen ansträngde dig för att visa att det var hos mig du ville vara...jag älskar dig för evigt...

Det gör så otroligt ont...jag vill så gärna hålla henne nära och klappa henne...
Igår tog min kompis kort på henne och så fort jag fått dem ska jag lägga ut dem så att ni alla får se för jag är så stolt över henne...hon är det vackraste...så renhjärtad och så go...min envisa lilla tax...min lilla tusse som älskade att krypa upp i min famn...

Så ont det gör så ont att vara utan dig men jag vet att du finns i mitt hjärta och att du väntar på mig vart du än är...

 

[Mammadutt]

Sv: Det svåra beslutet

beklagar din förlust

 

[Novelette]

Sv: Det svåra beslutet

Gud så jag saknar min lilla älskling.

Men det har dykt upp en grej som gör mig så förvirrad...Ronja var en korthårig tigerfärgad dvärgtax...jag har skrivit tråd om det för längesedan att jag sökte efter valp men hittade ingen som motsvarade min önskan...och det skulle inte planeras nån kull med sådana på år...så i onsdags när jag kollade på måfå så hittade jag två tikar!!! Födda i mitten på oktober...
Då fanns min älskling med mig fortfarande och jag tänkte inte nåt på det mer än att jag skrev upp uppfödarens telefonnummer för framtida bruk...

Men nu slits jag...var det en ödets nyck att det helt plötsligt dyker upp sådana valpar som ju är så omöjliga att få tag på annars? Jag vet att jag vill ha en sån hund i framtiden men är jag redo? Ibland undrar jag om jag sviker Ronja? Är jag dum...? Jag kanske jämför den lille med min älskade Ronja och försöker göra en ny Ronja?


Hur har det funkat för er som har köpt en ny vovve direkt efter?

 

[Novelette]

Sv: Det svåra beslutet

Jag ringde...

De valparna är eventuellt släkt med min Ronja!!!!

Det måste väl ändå vara ett tecken! Eller är det bara jag som verkligen vill och inbillar mig det...

Jag ska dit på lördag o kika...men jag berättade att jag inte visste om jag kände mig redo...

Vad spännande...de är 7veckor gamla...ojoj...

 

[Matiz]

Sv: Det svåra beslutet

Jag ringde...

De valparna är eventuellt släkt med min Ronja!!!!

Det måste väl ändå vara ett tecken! Eller är det bara jag som verkligen vill och inbillar mig det...

Jag ska dit på lördag o kika...men jag berättade att jag inte visste om jag kände mig redo...

Vad spännande...de är 7veckor gamla...ojoj...

Men vad spännande...
Det måste ju va ett tecken tycker jag

 

[Malin_L]

Sv: Det svåra beslutet

Det måste ju vara ett tecken!!!
ÅK dit och titta, så vet du om du är redo eller inte!
En ny valp kommer aldrig ta Ronjas plats, det vet du!

 

[Novelette]

Sv: Det svåra beslutet

Nä det är sant!

Ronja kommer alltid att vara Ronja...hon är underbar... Jag saknar min lille tusse men jag sov med hennes filt inatt som fortfarande doftade Ronja och då drömde jag något om henne...kommer inte ihåg men när jag vaknade så kändes det jättebra...

Jag ska dit o kolla på lördag...alltså jag har just insett hur lite jag kan om valpar...det var ju evigheter sen...visst kan man ta hem dem när de är 8v?
Brukar uppfödarna vaccinera klart eller bara påbörja vaccinering? När kan man börja träna osv....jisses...

 

[vitsvans]

Sv: Det svåra beslutet

Jag vet hur det känns ska själv avliva min hästpå måndag

 

[Novelette]

Sv: Det svåra beslutet

Det är förjävligt...nåt annat går inte o säga...

Men...trots att jag inte trodde på folk när de sa det så...känns det bra nu när jag vet att hon inte lider längre och att jag var med där och delade hennes sista stund..

Många kramar till dig!

 

[Mynta2]

Sv: Det svåra beslutet

Jag vet presis vad du går igenom. Min älskade hund Varga..min första egna hund slutade sina dagar i år i mars. Jag TRODDE det enbart var urinvägs infektion för hon kissade oftare än förut..Hon har alltid under sina nästan 12 år betett sig som en hanhund...Markerat jämt...Sen när hon började sitta och kissa längre och längre på samma fläck anade man ju något. På djursjukhuset kunde man inte hitta något, dom ville söva samt kolla grundligare..Jag skulle få hämta henne dagen efter. Dom ringher 3 timmar senare och säger hon har en cansersvulst i urinröret villket gör hon INTE kan kan kissa. Dom säger: Vi vill att du tar beslut i kväll om avlivning...hon kan inte leva vidare med detta...Men för faan gapade jag: Ta och operera då..Men dom sa att: Tyvärr måste vi avlägsna så mycket av hennes urinrör så då kan hon inte kissa ändå...

Det var HEMSKT...hon dog i min famn. Jag var ett vrak länge. Jag och Varga hade varit ett team i nästan 12 år...

 

[Miaaa]

Sv: Det svåra beslutet

usch vad lessen jag blir nu, fick ta bort min tax helt plötsligt i våras och det känns som om det var igår. Tårarna rinner när jag läser om din. Jag har också tittat lite på internet efter valpar, men kommer hela tiden på mig att försöka hitta en som liknar Mimmi så mycket som möjligt. Har insett att jag inte alls vill ha en ny hund, utan bara få tillbaka Mimmi.

Men hur gick det med valptittandet då? Kändes det bra? stor kram till dig

 

[titi]

Sv: Det svåra beslutet

Vet precis hur du känner!
Jag måste ta bort min schäfer tik.Fick en tid imorgon kl 9...
Det värsta är nog att hon är så pigg och glad,busar och leker mellan varven.Det får mig att tvivla på om jag gör rätt även om jag innerst innan vet att det är det.