Sv: Det här med socker till fånghästar...
Hur pass känsligt är fånghästarna för socker?
Jag har, som några vet, ett sto med fång. Vi vet dock inte varför hon har fått fång, Stoet har testats för cushings, vilket hon inte har och hon är inte IR. Hennes blodprov är absolut helt perfekta.
Men hur försiktig måste man vara med socker till en häst som den här?
Jag har köpt in ett grovfoder med ungefär 6% socker per kg TS, så jag har ett grovfoder med lågt socker. Men jag tänkte på i framtiden, om min häst nu blir bra, om man inte lyckas få tag på ett grovfoder med så lågt socker.
Om man hittar ett med 11-12% socker per kg TS, skulle det vara OK att ge det till en häst som är som min? Eller är det helt galet?
Jag kommer inte ihåg alla turer med din häst. Det enda jag minns är att jag tyckte att det verkade som om hon var IR den dagen hon fick fång. IR ökar hos dräktiga ston och man kan naturligtvis tänka sig att din häst blev mer IR pga dräktigheten än vad hon skulle ha blivit utan att vara dräktig.
Hur ska man tänka i fortsättningen? Ja den som det visste.
Om din häst nu mår bra, hovbensförändringarna går tillbaka och det inte händer ngt mer så kan man
kanske anta att fånganfallet utlöstes pga dräktigheten. Det finns vad jag vet, ingen som riktigt vet och då har jag läst ett antal studier om fång hos hästar.
Om det hade varit mitt sto så hade jag:
1. aldrig någonsin betäckt henne igen
om hon nu är "frisk"
2. behandlat henne som en fånghäst i vinter och nästa sommar dvs begränsat bete, aldrig gräs en frusen dag, så lite socker som möjligt osv
3. sedan hade jag kanske "utmanat ödet lite" dvs gett henne lite mer frihet men samtidigt verkligen försökt att ha stenkoll på läget
Min egen fångponny, ej varit dräktig, var ute i en liten vinterhage med lite gräs med munkorg några timmar första sommaren efter det otäcka anfallet. Idag, fyra år senare går hon ute i en jättestor hage med massor av gräs och annat farligt, med munkorg 8-10 timmar varje dag. Vi släpper helst inte ut henne om det är ner mot 0 grader och är det minusgrader nu med allt det gröna gräset i hagen kommer hon att få stå inne tills ngn är hemma och kan släppa ut henne. Senare i vinter får hon gå ut ändå. Jag har alltså saaaakta men säkert ökat riskerna så länge hon klarar det utan problem.
Men det är upp till varje fånghästägare. Jag har inte en grushage och vill nog egentligen inte att hon alltid ska vara i den. Men jag förstår de som inte tar risken.
Det är just detta som är såååå jobbigt, att fatta beslut om sin häst, min häst är definitivt hästen i mitt liv. Jag vill att hon ska överleva. Men ju mer man lär sig om denna fruktansvärda sjukdom desto tryggare känner man sig i alla dessa beslut. Om du inte har gjort det och om du läser engelska, läs gärna de artiklar som finns på safergrass, skrivna av D Walsh. Jag tycker att de är jättebra.
Lycka till med din fina häst! Hon är så fin!
