Septicemia
Trådstartare
Jag antar att finporslinet har dött ut nu. Eller?
Under hela min uppväxt (sen 80-talist) har jag fått dras med födelsedagspresenter och julklappar i form av delar av en servis och bestick till denna. Som lite yngre var jag tjurig över att jag inte fick ridbyxorna eller tränset som jag egentligen önskat mig, men fick alltid till svar "Jamen det här kommer du ha stor nytta av som vuxen!"
Nu har åren gått lite och jag har hunnit bo i egna lägenheter ett bra tag och alldeles nyss hittade jag en kartong längst in i städskåpet.
Allt detta porslin, och silverbestick låg säkert förpackat i silkepapper och smålådor!
ALDRIG att jag skulle vilja använda det . Jag känner mig ganska hemsk som ens skriver ner det här, eftersom jag vet att mina mor och farföräldrar bara menat väl, men pengarna de lagt ner på allt finporslin känns kastade i sjön.
Dels är verkligen servisen så långt ifrån mig man kan komma. Vitt, guldkant, sirligt och kaffekoppar passande Nils Karlsson Pyssling. Utsmyckningar på besticken och jag blir nästan mörkrädd när jag ser allting samlat.
Finns det något värde i sådant idag eller är det bara att skänka bort? På broschyren till servisen står det Sanssouci, Rosenthal classic.
Är jag ensam om att näst intill ha blivit påtvingad porslin jag inte ens fått välja själv?
Under hela min uppväxt (sen 80-talist) har jag fått dras med födelsedagspresenter och julklappar i form av delar av en servis och bestick till denna. Som lite yngre var jag tjurig över att jag inte fick ridbyxorna eller tränset som jag egentligen önskat mig, men fick alltid till svar "Jamen det här kommer du ha stor nytta av som vuxen!"
Nu har åren gått lite och jag har hunnit bo i egna lägenheter ett bra tag och alldeles nyss hittade jag en kartong längst in i städskåpet.
Allt detta porslin, och silverbestick låg säkert förpackat i silkepapper och smålådor!
ALDRIG att jag skulle vilja använda det . Jag känner mig ganska hemsk som ens skriver ner det här, eftersom jag vet att mina mor och farföräldrar bara menat väl, men pengarna de lagt ner på allt finporslin känns kastade i sjön.
Dels är verkligen servisen så långt ifrån mig man kan komma. Vitt, guldkant, sirligt och kaffekoppar passande Nils Karlsson Pyssling. Utsmyckningar på besticken och jag blir nästan mörkrädd när jag ser allting samlat.
Finns det något värde i sådant idag eller är det bara att skänka bort? På broschyren till servisen står det Sanssouci, Rosenthal classic.
Är jag ensam om att näst intill ha blivit påtvingad porslin jag inte ens fått välja själv?