Det går inte, du kan inte, du har gjort fel

Alltså, hur göra man för att bemöta negativa människor? Jag tar åt mig så fruktansvärt.

För många år sedan gick jag på öppen trädgård och där träffade jag en kvinna som jag började prata med. Jag berättade om trädgården som jag höll på med och fick då veta vad jag hade gjort fel med trädgården. Ormöga skulle jag inte ha planterat för den tar över och man kan inte odla något annat där. Ormögat växte i en cirkel med en grusgång runt den. I mitten av cirkeln hade jag en kornell. Sen var mitt val att plantera kantnepeta i min sandjord också fel. Den skulle dra till sig myror som skulle förstöra.

Snacka om glädjedödare. Jag var stolt över min trädgård.

Och så var de dem som sa att jag inte kunde bygga en liten bod. Det var alldeles för svårt för en som har en autismdiagnos. Jag byggde den i alla fall och den blev jättefin.

Och så är det den stora högen med människor som vill att jag ska flytta till stan. Det skulle tydligen bli lättare för mig då. Jag slipper förvisso klippa gräs, skotta snö och hantera ved, men till vilket pris? Och jag kan heller inte påstå att jag ogillar de sysslorna. Ibland är de bra t.o.m. Gräset är jag inte så noga med i och för sig. Priset jag skulle få betala genom att flytta till stan vore att mitt liv skulle bli tomt på innehåll. Kvar skulle bara tråkiga måsten vara och glädjeämnena skulle vara borta.

Alltså, kan inte folk bara hålla käften och låta mig köra mitt race?

 

[parellikusken]

Är det inte bättre att försöka släppa det folk har sagt till dig och gå vidare ifrån det?
Skaka av dig det och se din egna väg framåt istället.

 

[Fjordfrälst]

Du, varför inte skaffa dig en gnutta "jag skiter I vad ni tycker-attityd" ? Skulle nog gynna dig rätt mycket framförallt i din ålder skiter man väl alltmer i vad folk tycker å tänker...Eh såklart du inte ska flytta till stan och lämna ditt underbart mysiga boende , de kanske i själva verket är avundsjuka på vad du äger?

 

[Wille]

Du, varför inte skaffa dig en gnutta "jag skiter I vad ni tycker-attityd" ? Skulle nog gynna dig rätt mycket framförallt i din ålder skiter man väl alltmer i vad folk tycker å tänker...Eh såklart du inte ska flytta till stan och lämna ditt underbart mysiga boende , de kanske i själva verket är avundsjuka på vad du äger?

Jag är tyvärr helt hudlös när det gäller sånt här. Jag är liksom lite av en people-pleaser och vill göra "rätt" och det krockar med min egen vilja.

 

[Wille]

Är det inte bättre att försöka släppa det folk har sagt till dig och gå vidare ifrån det?
Skaka av dig det och se din egna väg framåt istället.

Jag är sämst på att bara släppa saker. Och i de här fallen så tar jag väldigt illa vid mig.

Jag står inte det minsta stadigt i mig själv. Inte så att jag tvekar på mina värderingar eller vad jag vill, men jag vill göra "rätt".

 

[Fjordfrälst]

Jag är tyvärr helt hudlös när det gäller sånt här. Jag är liksom lite av en people-pleaser och vill göra "rätt" och det krockar med min egen vilja.

Åh försök sätta dig och ditt liv först istället!

 

[Hippocampus]

Du kan aldrig styra vad folk säger, det enda du kan göra är att styra hur du agerar på det. Det är en övningssak och som vanligt är det ju mer du övar desto bättre blir du.

 

[Wille]

Du kan aldrig styra vad folk säger, det enda du kan göra är att styra hur du agerar på det. Det är en övningssak och som vanligt är det ju mer du övar desto bättre blir du.

Jo, jag vet. Men det är jättesvårt. Jag blir liksom bara ledsen och arg.

 

[Gnist]

Jo, jag vet. Men det är jättesvårt. Jag blir liksom bara ledsen och arg.

Det får man bli där och då, men att älta över nån annans åsikt i flera år bör man lära sig att låta bli om man inte per automatik kan släppa det.

 

[Otherside]

Jag förstår dig! (Fast jag blivit bättre på att strunta i sånt, med åren...). Jag vill också gärna visa min trädgård, men skulle nog få SÅ mycket kritik över kirskål, mossa, trassel och usel planering (jag planerar knappt alls, hittar växter jag vill ha och gräver ner dem där det finns plats... Inte så smart.) . Men jag funderar på att göra det ändå. Om mina fantastiska Blåregn nu överlever denna bistra vinter.....

Din trädgård på bilden är ju jättefin!! Och trädgården du har nu är ju väldigt speciell och unik så den ska du vara himla stolt över. Och ditt HUS! Ett drömhus, om du frågar mig! Jag hade aldrig i livet flyttat in till nån stad.

Försök ta åt dig mer av alla positiva kommentarer du får. Lätt sagt, men ändå. Och en trädgård är SÅ personlig, ingen kan komma och påpeka hur du egentligen borde ha gjort/inte gjort. Det får dom väl göra i sin egen trädgård då. Folk är så .... ja, "så" ibland......

 

[Otherside]

Tillägg, med tanke på din instagram-tråd nyligen: Jag gjorde ett album på fb med BARA foton av ogräs, visset, övervuxet och trassel och elände. Alla stökiga vrår och kanter. Tidigare hade jag bara visat fina bilder av rosor, blommande blåregn och klematis och alla trodde jag gjort mig nåt slags paradis. Ja, det har jag ju också, men inte ser det ut som på de där fina bilderna...! Albumet med ogräset fick MASSOR av kommentarer och folk var så lättade :-D

 

[Wille]

Jag förstår dig! (Fast jag blivit bättre på att strunta i sånt, med åren...). Jag vill också gärna visa min trädgård, men skulle nog få SÅ mycket kritik över kirskål, mossa, trassel och usel planering (jag planerar knappt alls, hittar växter jag vill ha och gräver ner dem där det finns plats... Inte så smart.) . Men jag funderar på att göra det ändå. Om mina fantastiska Blåregn nu överlever denna bistra vinter.....

Din trädgård på bilden är ju jättefin!! Och trädgården du har nu är ju väldigt speciell och unik så den ska du vara himla stolt över. Och ditt HUS! Ett drömhus, om du frågar mig! Jag hade aldrig i livet flyttat in till nån stad.

Försök ta åt dig mer av alla positiva kommentarer du får. Lätt sagt, men ändå. Och en trädgård är SÅ personlig, ingen kan komma och påpeka hur du egentligen borde ha gjort/inte gjort. Det får dom väl göra i sin egen trädgård då. Folk är så .... ja, "så" ibland......

Tack! Jag planerar inte heller så värst mycket. I somras hade jag hål i en relativt nyanlagd rabatt. Jag åkte till plantmarknaden och valde ut torktåliga växter (för jag har torr sandjord) och kom hem med en massa olika växter. Det är inte så proffsen gör. Det är jag medveten om. Men till en annan rabatt köpte jag faktiskt ett knippe nävor av samma sort. Men ja, i den egna trädgården sätter man reglerna själv.

Tillägg, med tanke på din instagram-tråd nyligen: Jag gjorde ett album på fb med BARA foton av ogräs, visset, övervuxet och trassel och elände. Alla stökiga vrår och kanter. Tidigare hade jag bara visat fina bilder av rosor, blommande blåregn och klematis och alla trodde jag gjort mig nåt slags paradis. Ja, det har jag ju också, men inte ser det ut som på de där fina bilderna...! Albumet med ogräset fick MASSOR av kommentarer och folk var så lättade :-D

Oh herregud, du anar inte hur mycket ogräs jag har. Vissa ställen är igenväxta. Jag kallar det för ekologisk frizon tills jag orkar göra något åt det. Jag får kanske göra något inlägg om sånt också.

 

[Otherside]

Ja, tänk om folk skulle börja påpeka hur man ska möblera sitt hus? Vilka färger och vad och hur..... Och klaga! Jisses.....

 

[Sel]

Tillägg, med tanke på din instagram-tråd nyligen: Jag gjorde ett album på fb med BARA foton av ogräs, visset, övervuxet och trassel och elände. Alla stökiga vrår och kanter. Tidigare hade jag bara visat fina bilder av rosor, blommande blåregn och klematis och alla trodde jag gjort mig nåt slags paradis. Ja, det har jag ju också, men inte ser det ut som på de där fina bilderna...! Albumet med ogräset fick MASSOR av kommentarer och folk var så lättade :-D

Vi hade ju en tråd för ostädade hem här på Buke för ett tag sedan, den var också ganska uppfriskande och uppskattad.

 

[vemsomhelst123]

Man försöker strunta i dem, om man inte orkar bemöta och ibland också tänka att någon kanske säger något för att vara snäll men har svårt att formulera sig. Jag tycker det drev som varit mot dig om hur bra och enkelt det vore i stan är helt absurt, men att människor ändå bryr sig och vill väl, även om jag har svårt att se varför man kommer med argument efter argument som någon redan sagt nej till.
Att man inte skulle kunna bygga en bod med autismdiagnos vet ju du inte är sant. Jag kan också gå igång på saker nåt otroligt (och fel/fultolka rejält från vissa personer) men ibland måste man sätta sig ner och andas och känna efter om det ligger något i tex ”ska du aldrig vara mamma?” (Sagt av min chef när mitt barn var med sin pappa 3 dagar när hon var två månader och jag åkte utomlands och föreläste). Och det gör det ju inte, det är hon som är klumpig och lite korkad .
Det blir lätt att påminna sig om det när man har barn som ofta kommer med att ”idag sa den eller den att den har en riktig kanin, det har den ju inte!” Nä, men du vet ju att det inte är sant, så det behöver du ju inte elda upp dig över brukar jag svara. Och andas djupt själv över alla dagens oförätter jag blivit utsatt för .

 

[Eloise]

Tack! Jag planerar inte heller så värst mycket. I somras hade jag hål i en relativt nyanlagd rabatt. Jag åkte till plantmarknaden och valde ut torktåliga växter (för jag har torr sandjord) och kom hem med en massa olika växter. Det är inte så proffsen gör. Det är jag medveten om. Men till en annan rabatt köpte jag faktiskt ett knippe nävor av samma sort. Men ja, i den egna trädgården sätter man reglerna själv.


Oh herregud, du anar inte hur mycket ogräs jag har. Vissa ställen är igenväxta. Jag kallar det för ekologisk frizon tills jag orkar göra något åt det. Jag får kanske göra något inlägg om sånt också.

Vilken fantastisk benämning!
Ekologisk frizon ska jag ta med mig

 

[vemsomhelst123]

Tack! Jag planerar inte heller så värst mycket. I somras hade jag hål i en relativt nyanlagd rabatt. Jag åkte till plantmarknaden och valde ut torktåliga växter (för jag har torr sandjord) och kom hem med en massa olika växter. Det är inte så proffsen gör. Det är jag medveten om. Men till en annan rabatt köpte jag faktiskt ett knippe nävor av samma sort. Men ja, i den egna trädgården sätter man reglerna själv.


Oh herregud, du anar inte hur mycket ogräs jag har. Vissa ställen är igenväxta. Jag kallar det för ekologisk frizon tills jag orkar göra något åt det. Jag får kanske göra något inlägg om sånt också.

Jag hade en gammal släkting som hade en bit mark han fick EU-bidrag för att hålla växande, längst bort på plätten fanns en klippa ner mot sjön där det hängde ölburkar i träden, på bred värmländska berättade han stolt att han kallade det för ”autonoma fristaten”, kom att tänka på det nu. Ditt begrepp är också fantastiskt!

 

[Elementary]

Jag tror det handlar mycket om att med mycket upprepad träning skruva om hjärnan lite så att det inte blir de här "katastrof"tolkningarna som ältas och tynger så mycket. Det finns inga genvägar så det är ju tyvärr ytterligare en process att jobba med. Ibland kan det hjälpa med kuratorsamtal eller liknande men det är ju individuellt.

Det du måste lyckas pränta in i ditt huvud är tex att det inte finns nån hela världen som vill att du ska flytta till stan. Du har fått det som förslag vid olika tillfällen av olika personer, oftast sådana som inte haft koll på tidigare konversationer eller inte har lust att läsa annat än en trådstart eller så. Det har varit i stil med "om huset nu är så dyrt att du knappt vet hur du ska överleva så låter det som att det vore bättre att sälja och flytta till billigare boende" eller "om alla sysslor med huset är övermäktiga så kanske det vore en idé att bo i lägenhet?" eller "du bor ju så avsides att varje liten sak blir ett stort projekt för att du måste åka så långt, du kanske skulle flytta närmare stan för att underlätta?"

Detta är förslag i all välmening i syfte att få dig att överväga just för och nackdelar med boendet du valt. Men du har ju tänkt igenom detta och vet att lägenhet/stadsboende inte är nåt för dig och då är det bra så. Huset innebär uppoffringar men är klart värda sådana för dig och ditt mående. Sen kommer nån ny in, läser om problemen just där och då, vet inte att lägenhet är diskuterat och uteslutet, kommer med förslaget och så är karusellen igång igen där du tar det nästan som ett krav från personen. Det är det inte! De vet bara inte att det är det här huset eller inget som gäller för dig. Tyvärr ligger detta drömboende lite väl långt ifrån allt och gör saker svårare än de hade kunnat vara om huset stod på en annan plats. Men det står ju där det står och du har bestämt att det får vara värt det. Det räcker att kort berätta just detta att "Nä jag har övervägt alla boendealternativ och inget annat är positivt för mitt mående. Problemen skulle bara bytas ut mot andra och bli värre." eller som du så tydligt och rakt uttryckte det i ditt tidigare inlägg: "Mitt val att bo här är väldigt genomtänkt."
Majoriteten kommer garanterat fatta. De som mot förmodan inte gör det måste du lära dig att mentalt fnysa åt och blockera, de är verkligen inte värda din tankeverksamhet.

Folk vill generellt hjälpa till att lösa andras problem. Att hålla käft och låta nån göra sin egen grej är inte naturligt för de flesta att tänka när de på forum och sociala medier läser inlägg där folk skriver om sina problem. När du skriver om de svårigheter du har för tillfället (tex ekonomi eller sysslor som inte blir gjorda av en eller annan anledning och som blir tärande) är det svårt för folk att se det som "behöver bara skriva av mig om allt som är motigt" om det inte skrivs i klartext utan det blir som ett litet projekt att engagera sig i och hitta lösningar på. Det är ju ändå ofta som personer som skriver på nätet är ute efter just hjälp med idéer som man kanske inte övervägt förut. Och en persons lösning är nån annans mardröm, så är det bara ibland.

Det är skitsvårt att programmera om sig när det kommer till detta men det är en viktig aspekt av ens eget mående att jobba på just detta. Att kunna avfärda sådant som inte är applicerbart på en själv. Jag låter fortfarande en del saker "live rent-free in my head" som kidsen säger och jobbar konstant på att försöka banka vett i skallen på mig själv.

Det här inlägget är f.ö. ett solklart exempel på just ett "vill gärna hjälpa till att lösa problemet"-svar eftersom originalinlägget innehåller frågan "Alltså, hur göra man för att bemöta negativa människor?"
Och nu är det en halv novell som jag inte orkat korrekturläsa så det kan gå lite hursomhelst det här

 

[Wille]

Jag tror det handlar mycket om att med mycket upprepad träning skruva om hjärnan lite så att det inte blir de här "katastrof"tolkningarna som ältas och tynger så mycket. Det finns inga genvägar så det är ju tyvärr ytterligare en process att jobba med. Ibland kan det hjälpa med kuratorsamtal eller liknande men det är ju individuellt.

Det du måste lyckas pränta in i ditt huvud är tex att det inte finns nån hela världen som vill att du ska flytta till stan. Du har fått det som förslag vid olika tillfällen av olika personer, oftast sådana som inte haft koll på tidigare konversationer eller inte har lust att läsa annat än en trådstart eller så. Det har varit i stil med "om huset nu är så dyrt att du knappt vet hur du ska överleva så låter det som att det vore bättre att sälja och flytta till billigare boende" eller "om alla sysslor med huset är övermäktiga så kanske det vore en idé att bo i lägenhet?" eller "du bor ju så avsides att varje liten sak blir ett stort projekt för att du måste åka så långt, du kanske skulle flytta närmare stan för att underlätta?"

Detta är förslag i all välmening i syfte att få dig att överväga just för och nackdelar med boendet du valt. Men du har ju tänkt igenom detta och vet att lägenhet/stadsboende inte är nåt för dig och då är det bra så. Huset innebär uppoffringar men är klart värda sådana för dig och ditt mående. Sen kommer nån ny in, läser om problemen just där och då, vet inte att lägenhet är diskuterat och uteslutet, kommer med förslaget och så är karusellen igång igen där du tar det nästan som ett krav från personen. Det är det inte! De vet bara inte att det är det här huset eller inget som gäller för dig. Tyvärr ligger detta drömboende lite väl långt ifrån allt och gör saker svårare än de hade kunnat vara om huset stod på en annan plats. Men det står ju där det står och du har bestämt att det får vara värt det. Det räcker att kort berätta just detta att "Nä jag har övervägt alla boendealternativ och inget annat är positivt för mitt mående. Problemen skulle bara bytas ut mot andra och bli värre." eller som du så tydligt och rakt uttryckte det i ditt tidigare inlägg: "Mitt val att bo här är väldigt genomtänkt."
Majoriteten kommer garanterat fatta. De som mot förmodan inte gör det måste du lära dig att mentalt fnysa åt och blockera, de är verkligen inte värda din tankeverksamhet.

Folk vill generellt hjälpa till att lösa andras problem. Att hålla käft och låta nån göra sin egen grej är inte naturligt för de flesta att tänka när de på forum och sociala medier läser inlägg där folk skriver om sina problem. När du skriver om de svårigheter du har för tillfället (tex ekonomi eller sysslor som inte blir gjorda av en eller annan anledning och som blir tärande) är det svårt för folk att se det som "behöver bara skriva av mig om allt som är motigt" om det inte skrivs i klartext utan det blir som ett litet projekt att engagera sig i och hitta lösningar på. Det är ju ändå ofta som personer som skriver på nätet är ute efter just hjälp med idéer som man kanske inte övervägt förut. Och en persons lösning är nån annans mardröm, så är det bara ibland.

Det är skitsvårt att programmera om sig när det kommer till detta men det är en viktig aspekt av ens eget mående att jobba på just detta. Att kunna avfärda sådant som inte är applicerbart på en själv. Jag låter fortfarande en del saker "live rent-free in my head" som kidsen säger och jobbar konstant på att försöka banka vett i skallen på mig själv.

Det här inlägget är f.ö. ett solklart exempel på just ett "vill gärna hjälpa till att lösa problemet"-svar eftersom originalinlägget innehåller frågan "Alltså, hur göra man för att bemöta negativa människor?"
Och nu är det en halv novell som jag inte orkat korrekturläsa så det kan gå lite hursomhelst det här

Så där är det nog. Och jag garvade högt när jag läste "om huset nu är så dyrt att du knappt vet hur du ska överleva så låter det som att det vore bättre att sälja och flytta till billigare boende". Herregud. Jag kan inte hitta ett billigare boende. Visst, jag måste bekosta renoveringar själv men jag har inget som är akut och brådskande att göra. Och uppstår något så löser jag det.

Det händer att folk frågar mig om varför jag köpte det här huset. Mitt svar är att huset jag skulle ha råkade ligga just här. Och det är ju trots allt inte i obydgen. Jag har bott på ett flertal ställen med lika långt till närmaste ort. Men till större städer är det ju längre förstås.

 

[Elementary]

Så där är det nog. Och jag garvade högt när jag läste "om huset nu är så dyrt att du knappt vet hur du ska överleva så låter det som att det vore bättre att sälja och flytta till billigare boende". Herregud. Jag kan inte hitta ett billigare boende. Visst, jag måste bekosta renoveringar själv men jag har inget som är akut och brådskande att göra. Och uppstår något så löser jag det.

Det händer att folk frågar mig om varför jag köpte det här huset. Mitt svar är att huset jag skulle ha råkade ligga just här. Och det är ju trots allt inte i obydgen. Jag har bott på ett flertal ställen med lika långt till närmaste ort. Men till större städer är det ju längre förstås.

Folk tänker nog att utgifterna för en hyreslägenhet är mer förutsägbara än för annat boende och att det skulle ta bort en del ekonomiångest, typ. Det är ju en fast summa per månad och även när hyrorna höjs är det med relativt små summor (beroende på ort och hyresvärd förstås) och utslaget över lång tid. Det mesta som kan gå sönder fixas av hyresvärden (fick precis en ny kyl-frys tex som jag är mycket tacksam för) och det kan inte bli några plötsliga utgifter för tak, avlopp eller annat sånt.

Men det är ju också pengar i sjön om man ska vara krass eftersom jag pytsar ut pengar för något som aldrig kan ge mig nåt tillbaka i framtiden. Men jag får ju vara tacksam för att jag har tak över huvudet iaf!