Det är med mammor

[Devinshed]

Jag är uppväxt i en familj där vi föder upp både hundar och katter. Hästar har vi inte alltid haft, vi köpte våra första hästar i November 2012.
Inom hund- och kattvärldens avel så är hanarna väldigt viktiga - ja. Men det läggs en stor vikt vid vem mamman är. Det påverkar ju avkommorna väldigt mycket. Inte bara pappans gener som förs vidare.

Ett gott exempel är våra två katthonor, båda bruna av samma ras, fick ungar samma dag. Den ena blev dödssjuk och alla ungarna utom en dog. För att mamman skulle klara sig gav vi den istället till den andra mamman som redan hade 6 ungar. Alla var vita, även den som flyttade in, 3 dagar gammal.
Kattungarna växte upp tillsammans, den som flyttat dit var 100% adopterad, hon var den här nya mammans unge.
Men hon var alltid annorlunda. Hon betedde sig precis som sin biologiska mamma, var alltid lite trumpen och sur, rultade runt i huset. De andra hoppade och var glada, vilda, sov på rygg i knät. Den "udda" ville knappt bli klappad.
Ändå hade alla ungarna samma pappa. De var alltså halvsyskon.

Det har fått mig att verkligen fundera över det här med hästaveln.. Varför är stona så "oviktiga"? Det är ofta avkommor läggs ut, men stona skriver man inte ens upp alltid. Det är bara hingstarna, som om det vore endast hingstarnas avkommor.
Har dock hört av flera uppfödare att det är på väg att ändras, att stona får en mer uppmärksammad plats i aveln. Det tycker jag är bra, på så vis kan man ju förbättra aveln och förhindra ex. genetiska sjukdomar som kan ha kommit från ett sto.

Jag vill öppna upp för den här diskussionen, då jag som sagt funderat mycket över det.
Vad tycker ni?

 

[Silkisif]

Sv: Det är med mammor

Anledningen till att man inte skriver ut stona är nog att folk inte känner till stona vid namn. Söker man på hästen så hittar man ju vem mamman är ändå.

Ett sto får i storleksordningen 1 dvs (1-9) föl per livstid, en hingst får väl ungefär i storleksordningen 10.

 

[Devinshed]

Sv: Det är med mammor

Men sen om man söker på ett sto så har man ofta tur om det finns någon information om henne. Det läggs liksom inte ut någonting, det är så stor skillnad jämfört med hundar och katter. Det finns där inte lika mycket information om honor som för hanar, men det finns definitivt mer information än om ston.
När jag skulle köpa min oinridna kille ville jag ha lite info om både mamma och pappa, Meitill fick jag lätt information om, men ingenting om mamman. Inget mer än att hon var brun. Det var ungefär det.

Tycker att det är lite spännande att uppfödare väljer att knappt skriva ut någonting alls om stona, de är ju ändå en viktig del i aveln, trots att de inte kan lämna lika många avkommor som hingstarna.

 

[Silkisif]

Sv: Det är med mammor

Fast det är ju lätt att kolla upp alla (islands)hästar på worldfengur, och där hittar man eventuella bedömningar

 

[Rolle]

Sv: Det är med mammor

Visst är stoet viktigt och det anser också alla seriösa avlare. Sedan finns det de som avlar på sitt sto utan målinriktad avel. Det kan vara att hon är så söt, hon är så snäll, m.m.
Att gångarterna inte är de bästa glömmer man kanske.
Eftersom de oseriösa avlarna troligtvis är i majoriteten så märks de mest. Man har oftast större krav på hingsten som man tror ska kompensera stoets tillkortakommanden.

Rolle, som sticker ut hakan, igen
Islandsfullblod på Lösdrift

 

[supercassie]

Sv: Det är med mammor

Intressant tråd!

Jag sysslar ju visserligen med galopphästar, dvs. Fullblod men för "oss" inom den aveln är det väldigt viktigt med mamman. Jag kollar nästan alltid upp vad mamman lämnat innan jag kollar pappan

Självklart är också hingstarna (framförallt pappa och morfar) viktiga, men mamman hamnar inte särskilt mkt i skymundan.

Vi har t.ex haft tre ston (vid olika tidpunkter) i stallet som har samma mamma. Hon (mamman alltså) verkar prägla otroligt hårt hur de blir, för de har varit väldigt lika i psyke och lynne alla tre. (Och alla hade olika pappor)

 

[Lobelia]

Sv: Det är med mammor

Vad jag vet har mamman alltid varit viktig vid avel på hästar, jag ser inte att det skulle vara någon egentlig skilland mot hund och kattavel, skillnaderna ligger snarast antalet barn de kan få. Letar man häst så ser man dock ofta till pappan och mammans pappa just för att hinstarna får fler avkommer och man därmed har lättare för att relatera till deras avkommor.

 

[Reykur]

Sv: Det är med mammor

Stoet ÄR jätteviktigt, men orsaken till att det oftare skrivs ut hingstar på exempelvis "stamtavlor" i stall och sånt där är som sagt att ston sällan är "kända" på samma sätt som hingstar.

Kolla på vilka priser som ett högt bedömt sto eller ett sto med beprövad god nedärvning går för. Uppfödare har stenkoll på sina ston och stolinjer.

 

[Hedinn]

Sv: Det är med mammor

Är det svårt att hitta info om mamman beror det med största sannolikhet på att hon inte presterat något. Och i såna lägen vill väl inte ägaren/säljaren skylta med det heller, utan lägger vikt vid hingsten. Kollar man upp ston som har presterat något i sitt liv, eller fått bra avkommor, är det inte värst svårt att hitta information. Och det finns flera, mycket kända stolinjer som man som avelsintresserad brukar ha koll på. Annars är det ju som flera redan sagt, hingstar får fler avkommor, fler som hinner prestera och synas under hingstens liv och det är väl därför det är lättare för en oinsatt att ha koll på hingstar än ston, så ett stonamn säger väl inte alltid så mycket för alla. Är det välmeriterade ston inblandade i en stamtavla så får de lika mycket plats som hingstarna, utan tvekan.

 

[Skjøldur]

Sv: Det är med mammor

Om du kollar på namntalvlor som en del har på hæstens box så står det ofta vem som ær far till stoet. Det sæger i alla fall något... En hæst ær ett så stort djur att har de dåligt temperament så kan de till och med vara farliga. Och om inte annat svåra att tævla med... Så att ett sto ær trevligt och sammarbetsvilligt ær faktiskt nr ett. Vet man att hennes førældrar också var det, och hon dessutom ær frisk och sund så tycker jag man kan avla med gott samvete. De flesta islandshæstægare vill ju trots allt inte ha en tævlingshæst.

Men angående katterna. Varfør avlade ni på den dær kattan som blev sjuk eftersom hon inte har bra temprament? Jag menar, vem vill ha en trumpen och sur liten tråkmånsa? Den enda som jag skulle kunna tænka mig ær intresserad ær någon som tror att hon skulle kunna bli en utstællningsstjærna! Blir hon det kanske hon också går till avel och ærver ner sitt trista temperament till några ungar som inte blir det...