Det är fint att som lönebidragare vara guldkalv åt arbetsgivare.

Man behöver aldrig fundera på vad man ska göra med sitt sparkapital... med tanke på att det är ständigt obefintligt... när arbetsgivaren aldrig behöver betala mer än minimilön enligt kollektivavtal för sina lönebidragsanställda...

Det är inte lätt att göra rätt för sig, men jag är ju van och här går det ju inte så mycket pengar... Jag ansökte om autogiro på CSN för ett tag sedan, då det är det jag varit lite efter emellanåt. Vad gör de då?... Jo då... drar 5991 kronor på en gång för påminnelseavgifter och restskuld från förra året... 380 kronor går till medicin idag och sen har jag 400 kronor på kontot till den 18.

Jag ringde CSN och frågade om jag kunde få en liten "återbetalning" och betala det nästa månad pga att jag lever på i stort sett noll och ingenting med dubbel bosättning pga lägenhetshyra, sjukhusvistelse, korttidsboende... Då måste jag skriva personligt brev, skriva under, skicka in, som ska bedömas... och bla bla bla... Så det känns som att pension har kommit då.... Så jag kör pank som en kyrkråttestilen till dess.

För som sagt, sen är jag i kapp och sen dras CSN som autogiro och kommer inte bli "skämskudde" igen.