Den perfekta hästen- har ni hittat den?Hur tänker ni?

[Mabuse]

Jag har inte haft honom i fyra år, vad har du fått det ifrån? @Mabuse

Blandade ihop dig med TS, sorry!

 

[elfi]

Jag har hästen med stort H. Den perfekta hästen, kommer aldrig att hitta en sådan häst igen.. Men våran väg har varit väldigt lång, det har varit mängder av blod, svett och tårar för att få honom till att bli den häst han är idag. Har spenderat 14 år med honom, och trots det är ingen ridtur den andre lik. Jag sitter jämt med ett leende på läpparna när jag rider honom, och jag vet att vi skulle kunna gå genom eld för varandra. Jag blir fortfarande sådär löjligt, nyförälskat glad när jag ser honom och hör honom gnägga åt mig i hagen trots att vi ibland har våra duster.

Trots att han har exteriören mot sig, inga gångarter att skryta om så finns det ingen häst som honom och jag skulle aldrig någonsin kunna sälja eller byta ut honom. Han är min drömhäst som jag har format själv!

 

[Wingates]

Jag har haft den perfekta hästen, han var en fröjd att sitta på varje dag. Alltid lika positiv till jobb, en trygg häst med en räv bakom örat. fick tyvärr ta bort honom 2011, men hans son som vi har nu kommer kanske bli perfekt någon dag.

 

[DarkInNight]

Jag skulle nog köpa en häst som är den perfekta hästen, inte en som med lite tur kan bli det.

Det beror ju också lite på hur man vill ha det.
Jag tycker det är kul med utmaningar, i min häst såg jag potentialen att bli en sån häst jag vill ha. Ju mer jag lär känna honom och framstegen han gör desto säkrare är jag. (Fast nog kan det vara lite drygt att det tar längre tid än väntat).

Många är dessutom begränsade rent ekonomiskt för att kunna köpa den perfekta drömhästen om det handlar om hästar som presterat högt i tävlingar, då köper man ofta in en häst med potential att kunna tävla i de höga klasserna men som ännu inte är där, ex unghästar, föl eller "projekt". Gäller även hobbyryttarna som köper unghästar i hopp om att bli den perfekta drömhästen

Dock köper jag inte hästar det klickar med, om TS inte har klickat med hästen efter fyra år skulle jag inte köpt den

 

[No1]

Jag har under mitt 27 åriga aktiva hästliv funnit sammanlagt två stycken, frågan är om det går att hitta en tredje.
Har man haft något man upplevt som perfekt är det direkt ursvårt att hitta något som
känns minst lika bra.
Jag minns ju hur svårt det var att hitta nr 2 efter nr 1.

 

[Houdinie]

Den perfekta hästen är rolig att rida varje dag.

Så är det inte för mig. Jag tycker inte alltid att det är roligt att rida, iband är det bara jobbigt, svårt och frustrerande. Däremot är det alltid roligt att umgås med hästen.

Han är perfekt för mig, inte genom att vara FELFRI, utan genom att vara precis den häst jag BEHÖVER.

 

[finapina]

Vad bra med så många svar! Men jag vill förtydliga att hästen och jag inte haft samma problem i 4 år,som jag tror någon trodde. Problemet har kommit under senaste året när jag börjat träna på sådant i dressyren som är nytt för mig, men inte för hästen. Jag tror själv att hästen haft det lite ( för) bekvämt förut med mig men nu har det blivit jobbigare för den och det blir protester och konflikter.Även i vissa basic moments emellanåt, ja. En riktig ponnyhjärna ibland; blir envis, lat och tjurig när det blir jobbigt. Även tränaren har suckat ibland över det.Mussea: vad intressant! Hur länge har du haft din häst? Vad tränar ni på när du skriver basic grejer? Jag kan fortfarande inte bestämma mig om jag ska köpa eller ej....Vill, vill inte. Fast egentligen vill jag, bara jag skulle veta att vi kommer ur dethär snart!

 

[Carolinees]

Jag har ingen egen häst, men mina sköthästar är helt underbara. Den första är damen på bilden <-- 25 shettis, lite över 1m i mnkhöjd. Alldeles för lång, har aldrig ridit henne, hon är inkörd men har aldrig kört henne heller. Första gången vi träffades bet hon mig då var jag inte så glad i henne haha. Jag har tagit hand om henne sen hösten 13 och älskar henne något otroligt. Vi gör inte mycket, hon vill bara äta Ibland kommer vi inte längre än stallplanen och för några veckor sedan sparkade hon mig. Men idag gick vi en 40min promenad i raskt tempo. Den lilla ponnyn är perfekt för mig, hon är perfekt för att jag älskar henne. Hon lär mig mycket och jag kommer aldrig lämna henne Den vänskapen vi har det är perfektion för mig

 

[No1]

Jag vill bara inflika med att det går att finna både den perfekta (matchande) hästen och den perfekta (matchande) mannen, även om det är svårt och kräver en hel del tur.
Gissningsvis är det troligen lättare att hitta den perfekta hästen än mannen. Om det nu kan vara någon tröst

 

[DressageNerd]

Jag personligen tror inte på den perfekta hästen. Jag tror det finns massor med hästar som passar en, och att saker och varelser inte behöver vara perfekta för att vara underbara.

 

[cirkus]

Som min ena - konstanta konvalecent...
Jag längtar varje dag efter att rida henne ordentligt för jag vet ju hur härligt det är.

Nu längtar jag efter att få rida på hennes föl som föds i April 2015. Den som väntar på något gott liksom

 

[Görel]

Jag tänker att den perfekta hästen blir den man känner fungerar rätt på de områdena som är viktiga för en. Jag tror också att den är svår att hitta om man bara fokuserar sig på att man ska ha en viss sorts häst, det kan vara så att man funkar bäst med en häst som inte alls är en sån man trodde från början.

Själv visste jag ganska bestämt vad jag ville ha, det blev inte alls så, det enda hästen jag köpte hade gemensamt med hästen jag drömde om är att det är ett sto. Stam, färg och inriktning var inte så som jag hade tänkt mig men hon är fortfarande perfekt och efter att ha ägt henne i elva år och känt henne i 15 blir jag fortfarande lika glad varje gång jag ser henne.

 

[MM]

Jag känner att jag har den perfekta hästen för mig. Han är allt jag önskat mig.
Blir glad varje gång jag tänker på honom.

 

[kryddelydd]

Ja, hur är det? Eller är det som med mskr, hen finns inte. Men det finns sådana som passar en. Anledningen att jag frågar är att jag ridit en häst i 4 år snart och har nu blivit erbjuden att köpa och ha kvar på samma ställe! Men plötsligt är jag så kritisk till min stora dröm. Älskar hästen som har jättebra temperament och är superfrisk. Hanteringen funkar utan problem, uteritt och hoppning bra MEN sista året har vi haft våra duster i dressyren. Mycket och ofta. Ibland har jag känt att jag skulle kommit längre på en mindre krånglig häst och med "läromästarstuk". ( typ ridskolehäst, som jag också rider 1 g / v ) Rider för tränare och det går framåt men så otroligt sakta.Tränaren sade en gång i förbifarten att det är ganska mkt jobb med den. När ägaren ( som själv ridit in den ) rider verkar hon inte ha samma problem. Usch, hur ska man tänka? Hur mkt "präglas" en häst av den som ridit in den? Den har bara ridits av henne före jag dök upp Hur mycket kan man " fixa till" om man är en medelmåttig ridskoleryttare med hjälp av tränare?.Och finns den perfekta hästen och hur hittar man den? Man vet vad man har, men inte vad man får? Mycket i huvudet nu. Tacksam för all hjälp.

Det finns gott om perfekta hästar.
Men det som är perfekt för mig, kan vara vansinnigt för dig.

När man köper en häst, köper man den som den är.
Ibland visar det sig att man köpt bättre än man trodde, ibland blev det inte bättre, eller till och med sämre.

Jag tycker att det skiljer lite beroende på vilken häst man köper.
Köper man en unghäst, så köper man en dröm om vad det ska bli, och man bör vara medveten om att drömmen kanske aldrig slår in.

Köper man en vuxen, riden häst så kan man veta mer vad det är man köper.
Om man är osäker på om man vill köpa en viss häst - köp den antagligen inte.

 

[SaraBon]

Det är ju verkligen en definitionsfråga, vad som är "perfekt". Det handlar nog mycket som många skriver, vad man letar efter. Vilka behov man har etc.

 

[fridaxi]

En perfekt häst skulle jag väl säga är en häst som matchar med dina nuvarande mål/ambitioner, dvs behöver inte vara där just "nu" men ha möjlighet att nå dit med tanke på exteriör och psyke, samt fungera med dig i grundhanteringen. Den ska det såklart kännas rätt med kemin och så, men kärleken bygger man på hela tiden

Sen om några år kanske ens mål och ambitioner förändrats, eller ryttare/häst blir skadad och det inte längre fungerar som det gjorde innan. Ja då kanske inte hästen är den perfekta hästen för en längre, och så måste det få vara.

Man kan nog också antagligen alltid få "något bättre" om man letade jorden runt och hade rätt obegränsad ekonomi.... Just nu har jag den perfekta hästen för mig

 

[fridaxi]

Fast om ni inte kommit igenom dem på fyra år skulle jag kanske inte räkna med att det kommer gå att lösa så snabbt framöver heller? Jag skulle nog köpa en häst som är den perfekta hästen, inte en som med lite tur kan bli det.

Fast även om det var så att hon haft hästen i 4 år och inte kommit igenom problemen (vilket så inte verkar vara?), så kan definitionen på den perfekta hästen för just henne handla mer om psyke, hantering, känsla, utstrålning... Ja det behöver inte beröras av "problemen"

 

[tuaphua]

Ja, hur är det? Eller är det som med mskr, hen finns inte. Men det finns sådana som passar en. Anledningen att jag frågar är att jag ridit en häst i 4 år snart och har nu blivit erbjuden att köpa och ha kvar på samma ställe! Men plötsligt är jag så kritisk till min stora dröm. Älskar hästen som har jättebra temperament och är superfrisk. Hanteringen funkar utan problem, uteritt och hoppning bra MEN sista året har vi haft våra duster i dressyren. Mycket och ofta. Ibland har jag känt att jag skulle kommit längre på en mindre krånglig häst och med "läromästarstuk". ( typ ridskolehäst, som jag också rider 1 g / v ) Rider för tränare och det går framåt men så otroligt sakta.Tränaren sade en gång i förbifarten att det är ganska mkt jobb med den. När ägaren ( som själv ridit in den ) rider verkar hon inte ha samma problem. Usch, hur ska man tänka? Hur mkt "präglas" en häst av den som ridit in den? Den har bara ridits av henne före jag dök upp Hur mycket kan man " fixa till" om man är en medelmåttig ridskoleryttare med hjälp av tränare?.Och finns den perfekta hästen och hur hittar man den? Man vet vad man har, men inte vad man får? Mycket i huvudet nu. Tacksam för all hjälp.

Man kan fixa till en "medelmåttig ridskoleryttare" rätt väl med bra tränare om individen vill lära sig och försöker.
Däremot är det dumt att köpa för mkt häst sas. Dvs en som är för känslig, rör sig för mkt etc.
Hellre då byta häst när man rider bättre.

Mina hästar har inte varit perfekta. Men de var och är mina älsklingar som lär mig mycket. Gamlingen var dock min andra halva och perfekt för mig. Vi hade vuxit ihop av alla år.
Min nuvarande är en underbar liten häst som på många sätt passar mig perfekt. Men inte riktigt på alla plan. Han har inte inbyggd stötdämpare så matte inte får ont i rygg och nacke..
Han var långt från perfekt förut. Nu är han nära! Och jag skulle aldrig byta! Samma gällde gamlingen. Aldrig att jag skulle bytt!

 

[Monifa]

Jag är ganska säker på att jag hittat min. Egentligen av en jäkla tur då jag bara träffade han en gång och då som 8 månaders snorunge. Men väl hemma har det visat sig att vi funkar väldigt väldigt bra ihop. Han är inte överkänslig och tål att bli tillsagd (vilket är viktigt för mig, jag är lite burdus hehe) samtidigt som han är gosig och vill umgås med mig. Återstår att se hur mentaliteten är i ridningen men än så länge i det jag gjort har vi kommit bra överens och jag har på känn att vi kan få många roliga och lärorika år framför oss

 

[Azalea]

Jag har haft en ponny som jag utbildade själv. Han var inte perfekt för mig och i efterhand tycker jag att det smartaste nog hade varit att börja med en läromästare. Men vi växte ihop efter mycket kämpande. Rider honom då och då nu och den känslan är underbar, vi känner varandra så himla väl. Han är inte min drömhäst, men han kommer alltid vara väldigt speciell för mig.

Sedan köpte jag min perfekta häst. Hon var egentligen inte vad jag trodde att jag ville ha, jag skulle absolut inte ha ett sto, och hon var både äldre, mer välutbildad och dyrare än vad jag tänkt mig. Men från att jag satt upp på hennes rygg kunde jag inte sluta le. Då kände jag att det här är hästen jag ska ha. Det är sex år sen nu men jag minns det så tydligt.

Jag tror att känslan man får när man jobbar med hästen är det viktigaste. Att hästen är trevlig och lätthanterad är ett grundkrav jag har oavsett, man måste ju inte på något sätt välja mellan en trevlig häst och en häst man älskar att rida. Man kan få både och. Jag tror att din drömhäst finns någonstans om du vill leta efter den. Men känner du att du är redo på att lägga ner jobbet som krävs på hästen du rider nu kommer ni säkert få det jättebra ihop också. Det beror ju helt på vad man prioriterar. Många gillar ju utmaningen som kommer med en häst som kräver mycket, och glädjen när det efter mycket slit (förhoppningsvis) lossnar.
För min del hade jag valt att leta efter hästen som gav mig helt rätt känsla. Jag hade velat ha en häst som var positiv till dressyren. Jag känner tydligt att jag vill skapa så bra möjligheter för mig själv som möjligt, och inte skaffa en häst som kräver mycket jobb. När jag var yngre så älskade jag hästar som krävde mycker av mig. Nu vill jag kunna njuta mer.