Deltidsjobb - motivera när man söker?

[emma74]

Just nu är mitt yngsta barn under utredning på BUP och med stor sannolikhet kommer hon, som sin bror, få diagnoserna asperger (el. motsvarande) och ADD/ADHD efter påsk. Vi har fått VAB-intyg från BUP eftersom hon har sån ångest att hon inte klarar att gå till skolan. Jag söker jobb och skickar mycket spontanansökningar både för jobb och praktikplatser - men känner mig lite osäker på hur jag ska ta upp att jag idag och antagligen fler månader inte kommer att kunna jobba heltid. Blir arbetsgivare avskräckta om man förklarar att man har barn med funktionshinder? Är det bättre att inte ge någon anledning till varför man vill jobba deltid?

 

[tanten]

Om man söker ett deltidsjobb så söker man ett deltidsjobb. VARFÖR man vill jobba deltid är väl ingen speciellt stor grej?

På mitt jobb är det ett helt gäng som jobbar deltid. En för att den inte orkar. Två för att de inte vill och har var sin egen firma de sköter och en för att han har ett annat halvtidsjobb.

Kanske är det beroende på bransch men jag ser inga konstigheter med att man inte vill jobba heltid?

Att ha ett barn man behöver stödja extra är väl ett alldeles utmärkt skäl för deltid? Att vara en god förälder kan väl aldrig vara negativt? Eller?

 

[Lipperta]

Blir arbetsgivare avskräckta om man förklarar att man har barn med funktionshinder?

Då skulle jag inte vilja jobba hos dessa.

 

[Lipperta]

Hoppas för övrigt hon mår bättre snart

 

[Kilauea]

Jag sökte en tjänst som var utannonserad på 100%. Skrev redan i min ansökan att jag var intresserad av deltid (och till vilken procent).
I augusti i år har jag varit tre år på det stället .
Så du kan absolut söka tjänster på deltid även om det inte är utannonserat så. Värsta som händer är ju att de inte kallar dig till intervju.

 

[emma74]

Om man söker ett deltidsjobb så söker man ett deltidsjobb. VARFÖR man vill jobba deltid är väl ingen speciellt stor grej?

På mitt jobb är det ett helt gäng som jobbar deltid. En för att den inte orkar. Två för att de inte vill och har var sin egen firma de sköter och en för att han har ett annat halvtidsjobb.

Kanske är det beroende på bransch men jag ser inga konstigheter med att man inte vill jobba heltid?

Att ha ett barn man behöver stödja extra är väl ett alldeles utmärkt skäl för deltid? Att vara en god förälder kan väl aldrig vara negativt? Eller?

Ja jag vet inte, det är därför jag frågar. Eftersom majoriteten av jobben som annonseras är på heltid så känns det som att det liksom är normen här... Men då fortsätter jag väl lite mer på det spåret jag redan påbörjat.

 

[emma74]

Jag sökte en tjänst som var utannonserad på 100%. Skrev redan i min ansökan att jag var intresserad av deltid (och till vilken procent).
I augusti i år har jag varit tre år på det stället .
Så du kan absolut söka tjänster på deltid även om det inte är utannonserat så. Värsta som händer är ju att de inte kallar dig till intervju.

Mitt problem är ju att jag inte blir kallad till intervju särskilt ofta som det redan är och jag har väl sökt runt 200 jobb och praktikplatser hittills och varit på 4 intervjuer typ...

 

[emma74]

Hoppas för övrigt hon mår bättre snart

Ja, hon mår väldigt mycket bättre av att vara hemma och förhoppningsvis kan vi försöka få in henne i en specialskola - men det är ju enormt lång väntetid. I nuvarande skolan har de försökt med "anpassad skolgång" men det visade sig att de specialpedagoger som skulle ha hand om henne inte hade den minsta lilla kunskap eller erfarenhet av barn med autism. De tyckte det var jättekonstigt att hon satt och tittade ner i golvet och inte tog ögonkontakt. Mitt barn pratar alltså inte med andra människor, tar inte kontant, kommunicerar inte - förutom med såna hon känt lääänge och de i skolan som hon känner och är trygg med. Och nu slutade skolan vara trygg. Och de står helt handfallna! Total katastrof! Jag försökte kartlägga VAD som inte fungerar i skoluppgifterna och presenterade det i ett möte - då sa skolpsykologen att de kunde ju inte hålla på att anpassa alla uppgifter för då skulle de ju bara uppmuntra hennes dåliga beteende. Hon förstår alltså inte uppgifterna alls. De är alldeles för abstrakta. Och då låser hon sig helt.

 

[Lipperta]

Ja, hon mår väldigt mycket bättre av att vara hemma och förhoppningsvis kan vi försöka få in henne i en specialskola - men det är ju enormt lång väntetid. I nuvarande skolan har de försökt med "anpassad skolgång" men det visade sig att de specialpedagoger som skulle ha hand om henne inte hade den minsta lilla kunskap eller erfarenhet av barn med autism. De tyckte det var jättekonstigt att hon satt och tittade ner i golvet och inte tog ögonkontakt. Mitt barn pratar alltså inte med andra människor, tar inte kontant, kommunicerar inte - förutom med såna hon känt lääänge och de i skolan som hon känner och är trygg med. Och nu slutade skolan vara trygg. Och de står helt handfallna! Total katastrof! Jag försökte kartlägga VAD som inte fungerar i skoluppgifterna och presenterade det i ett möte - då sa skolpsykologen att de kunde ju inte hålla på att anpassa alla uppgifter för då skulle de ju bara uppmuntra hennes dåliga beteende. Hon förstår alltså inte uppgifterna alls. De är alldeles för abstrakta. Och då låser hon sig helt.

Jag har mild asberger och vet precis vad du menar. Okunniga i skolan är pest.

Jag och många andra har väldigt lång start sträcka, det tar lång tid innan vi kan börja jobba på något specifikt, typ skola. 20 minuter kan gå åt till att bara förbereda uppgiften.

Hoppas verkligen det blir bra för er allihop Och glöm inta att ringa gyn

 

[Seabaz]

Mitt problem är ju att jag inte blir kallad till intervju särskilt ofta som det redan är och jag har väl sökt runt 200 jobb och praktikplatser hittills och varit på 4 intervjuer typ...

Kanske du bör låta någon (AF?) läsa igenom ditt CV och ett par personliga brev och hjälpa dig till ett ev bättre format på det? Eller vet du varför du inte blir kallad på intervju?

 

[starcraft]

Jag vill helst jobba deltid. Jag varken riktigt vill eller orkar med en heltid. Så jag har bara skrivit att för mig skulle en deltidstjänst på xx% passa bra. Ibland har jag motiverat med att jag vill göra lite frilans vid sidan av. I ditt fall går det väl utmärkt att motivera med att du vill jobba deltid för att få mer tid med barnen/få balans mellan arbetsliv och familjeliv. Du måste ju inte beskriva din situation exakt i ett ansökningsläge. Min erfarenhet är dock iaf i min bransch, att deltidstjänsterna är få. De flesta vill jobba heltid så arbetsgivare har svårt att tänka sig att ha deltidare trots att det många gånger skulle underlätta verksamheten. Jag har dock ofta blivit kalkad på intervju bara för att där få reda på att de minnsann inte tänker ha någon deltidstjänst.

 

[emma74]

Jag har mild asberger och vet precis vad du menar. Okunniga i skolan är pest.

Jag och många andra har väldigt lång start sträcka, det tar lång tid innan vi kan börja jobba på något specifikt, typ skola. 20 minuter kan gå åt till att bara förbereda uppgiften.

Hoppas verkligen det blir bra för er allihop Och glöm inta att ringa gyn

Ja, även min son har lång startsträcka, framförallt om uppgifterna är för komplexa (eller ja, alla uppgifter är för komplexa ) och för att han hinner glömma bort vad han ska göra.
Hans gymnasieskola tyckte att eftersom första året gick bra för honom och han snällt går till skolan, sitter tyst i sitt hörna och inte ställer till med besvär, så behövde de inte hjälpa honom extra och mer eller mindre plockade bort anpassningarna han haft . För Asperger och ADD är ju ngt som går över?

Idag kommer jag inte ringa gyn - ska faktiskt på intervju till praktik!

 

[emma74]

Kanske du bör låta någon (AF?) läsa igenom ditt CV och ett par personliga brev och hjälpa dig till ett ev bättre format på det? Eller vet du varför du inte blir kallad på intervju?

Jo, men tre handläggare på AF har tittat på både brev och CV. Jag har även låtit vänner titta på dem och varit med på en helt drös "webbinarier" som AF anordnar om ansökningshandlingar och annat. Och jag har ändrat och anpassat och gör det löpande såklart. Fick även positiv respons när jag var på intervju senast. Det störta problemet med de som kollar är ju att de typ säger "Såhär kan det inte se ut", "Såhär kan du inte skriva" osv... utan att faktiskt komma med förslag på hur det borde se ut istället. Och när jag efterfrågar den hjälpen så verkar den inte finnas. Alls.

Och det är samma visa med "intervjuträning". Jag gick dit och fick så svår ångest att det indirekt ledde till att jag inte tog mig till den intervjun. Han som höll i träningen kollade typ så att jag tog ögonkontakt och skakade hand och sånt
När jag påpekade att mitt största problem är att jag oftast blir så nervös att jag typ går in i ett "svart hål" och inte minns vad jag ska säga och inte heller minns vad jag sagt och att det blir värre om jag håller på och förbereder mig en massa så tittade han på mig som om jag var ett ufo. Deras träning går ut på att man vänjer sig vid att gå på intervjuer. För mig är varje ny intervju inkl. träningarna lika illa - möjligen kanske jag vänjer mig om jag konstant går på "träning" i ett halvår, men det är ju lite svårt om jag ska förbereda mig för en intervju på en vecka. Dessutom skulle jag nog haverera av stressen.

Min fantastiska handläggare har sett till att jag ska få börja träffa deras psykolog
(Och ev. så kanske det leder till att jag får en utredning för NPF)

Att jag inte blir kallad?
För att kultur & media är en hopplös bransch att söka jobb i? Det är galet många som söker alla jobb och det finns en kultur av att bara vilja ha unga människor direkt från skolan för att de är billiga eller gratis och jobbar dygnet runt utan att ifrågasätta något? Man tror att uråldriga människor över 25 är obsoleta? Men jag kan inget annat än det jag kan liksom - de flesta tycker jag borde vara jätteduktig på att skriva säljande och sälja - och det är jag inte... så den typen av jobb går bort.
För att mina ansökningshandlingar är kassa - fast enl. AF är de helt ok, och t.o.m bra
För att jag har "fel" bakgrund - jobbat först och pluggat i gammal tantålder - 20 års erfarenhet innan studierna räknas tydligen som 0
Jag är för gammal
Pluggat på fel ställen
Jobbat på fel ställen
För att jag har en dålig portfolio, stora "bra" saker är för gamla och senare har jag jobbat med en annat typ av roll där jag inte producerat ngt kreativt och snyggt - har svårt för att bara göra ngt ur tomma luften (men ska ta tag i det nu & få upp en portfoliosite)
Min magisteruppsats är inte klar och jag får inte skriva klart den för a-kassan

 

[sassiball]

Jo, men tre handläggare på AF har tittat på både brev och CV. Jag har även låtit vänner titta på dem och varit med på en helt drös "webbinarier" som AF anordnar om ansökningshandlingar och annat. Och jag har ändrat och anpassat och gör det löpande såklart. Fick även positiv respons när jag var på intervju senast. Det störta problemet med de som kollar är ju att de typ säger "Såhär kan det inte se ut", "Såhär kan du inte skriva" osv... utan att faktiskt komma med förslag på hur det borde se ut istället. Och när jag efterfrågar den hjälpen så verkar den inte finnas. Alls.

Och det är samma visa med "intervjuträning". Jag gick dit och fick så svår ångest att det indirekt ledde till att jag inte tog mig till den intervjun. Han som höll i träningen kollade typ så att jag tog ögonkontakt och skakade hand och sånt
När jag påpekade att mitt största problem är att jag oftast blir så nervös att jag typ går in i ett "svart hål" och inte minns vad jag ska säga och inte heller minns vad jag sagt och att det blir värre om jag håller på och förbereder mig en massa så tittade han på mig som om jag var ett ufo. Deras träning går ut på att man vänjer sig vid att gå på intervjuer. För mig är varje ny intervju inkl. träningarna lika illa - möjligen kanske jag vänjer mig om jag konstant går på "träning" i ett halvår, men det är ju lite svårt om jag ska förbereda mig för en intervju på en vecka. Dessutom skulle jag nog haverera av stressen.

Min fantastiska handläggare har sett till att jag ska få börja träffa deras psykolog
(Och ev. så kanske det leder till att jag får en utredning för NPF)

Att jag inte blir kallad?
För att kultur & media är en hopplös bransch att söka jobb i? Det är galet många som söker alla jobb och det finns en kultur av att bara vilja ha unga människor direkt från skolan för att de är billiga eller gratis och jobbar dygnet runt utan att ifrågasätta något? Man tror att uråldriga människor över 25 är obsoleta? Men jag kan inget annat än det jag kan liksom - de flesta tycker jag borde vara jätteduktig på att skriva säljande och sälja - och det är jag inte... så den typen av jobb går bort.
För att mina ansökningshandlingar är kassa - fast enl. AF är de helt ok, och t.o.m bra
För att jag har "fel" bakgrund - jobbat först och pluggat i gammal tantålder - 20 års erfarenhet innan studierna räknas tydligen som 0
Jag är för gammal
Pluggat på fel ställen
Jobbat på fel ställen
För att jag har en dålig portfolio, stora "bra" saker är för gamla och senare har jag jobbat med en annat typ av roll där jag inte producerat ngt kreativt och snyggt - har svårt för att bara göra ngt ur tomma luften (men ska ta tag i det nu & få upp en portfoliosite)
Min magisteruppsats är inte klar och jag får inte skriva klart den för a-kassan

Nämen, du låter ju nästan mer negativ än vad jag gör
Jag är i inte samma, men kanske lite lika sits som dig. Har sökt massor av arbeten, och verkligen legat i och förbättrat CV och Personligt brev på löpande band. Men jag har fel bakgrund också, arbetat med "fel" saker tidigare, stämmer inte ihop med min utbildning. Jag passar liksom inte in i någon mall alls tror jag, en mall som man som rekryterare och arbetsgivare går efter.
Som tidigare nämnts så tror jag inte det är så konstigt att arbeta deltid, det är det många som gör idag. Men jag förstår känslan av att söka många arbeten kanske komma på enstaka intervjuer då jag själv genomgår samma sak.
Har väl inte direkt något tips att komma med. Men Lycka till i alla fall

 

[emma74]

Nämen, du låter ju nästan mer negativ än vad jag gör
Jag är i inte samma, men kanske lite lika sits som dig. Har sökt massor av arbeten, och verkligen legat i och förbättrat CV och Personligt brev på löpande band. Men jag har fel bakgrund också, arbetat med "fel" saker tidigare, stämmer inte ihop med min utbildning. Jag passar liksom inte in i någon mall alls tror jag, en mall som man som rekryterare och arbetsgivare går efter.
Som tidigare nämnts så tror jag inte det är så konstigt att arbeta deltid, det är det många som gör idag. Men jag förstår känslan av att söka många arbeten kanske komma på enstaka intervjuer då jag själv genomgår samma sak.
Har väl inte direkt något tips att komma med. Men Lycka till i alla fall

Fast om man nu kritiskt ska ta fram orsaker för varför man inte kommer till intervju så är det ju svårt att göra det och samtidigt låta positiv. Jag vet om att jag faktiskt är väldigt bra på det jag gör, att jag har lång och bred erfarenhet och bra utbildningar. Och alla mina tidigare jobb tycker jag varit en tillgång. AF tycker att det är konstigt att jag inte blir kallad oftare, och har sagt att de inte alls tycker jag borde behöva "skola om" mig. Men i slutändan är det arbetsgivarna som väljer. Ett problem är väl kanske att jag haft väldigt breda och odefinierade roller utan riktig titel.

 

[sassiball]

Fast om man nu kritiskt ska ta fram orsaker för varför man inte kommer till intervju så är det ju svårt att göra det och samtidigt låta positiv. Jag vet om att jag faktiskt är väldigt bra på det jag gör, att jag har lång och bred erfarenhet och bra utbildningar. Och alla mina tidigare jobb tycker jag varit en tillgång. AF tycker att det är konstigt att jag inte blir kallad oftare, och har sagt att de inte alls tycker jag borde behöva "skola om" mig. Men i slutändan är det arbetsgivarna som väljer. Ett problem är väl kanske att jag haft väldigt breda och odefinierade roller utan riktig titel.

Jag förstår, det var absolut inte menat som kritik! Jag har också tittat kritiskt på min bakgrund och det mesta är tydligen fel. Och visst har jag känt mig missmodig många gånger. Min utbildning är för bred tydligen, de flesta arbetsgivare vill ha någon typ av spetskompetens.

 

[Ninnurur]

Lägg ingen energi på att söka deltidsjobb som annonseras av bemanningsföretag. Enligt den lag som reglerar bemanningsanställningar så FÅR de inte anställa någon på deltid om denne inte har någon annan huvudsaklig syssla/försörjning. Man ska inte vara beroende av en deltids bemanningsanställning. Knäppt ja, jag vet. Inte ens när jag kunde visa på annan inkomst i form av efterlevandepension så kunde de göra något. De får inte.

 

[hljomalind]

Jag har aldrig varit intresserad av heltidsjobb och varit tydlig med det gentemot arbetsgivaren. Om jag har förklarat anledningen så har det bara varit typ "jag har andra intressen som kräver tid, och därför vore en tjänst på c:a xx% perfekt för mig". Jag har ibland fått lite förvånade men ofta positiva och intresserade reaktioner. Nu är det förstås lite skillnad då jag jobbat i branscher där deltid är det som främst erbjudits och varit normen. Att där säga att man gärna jobbar deltid blir en fördel vid rekrytering, eftersom det innebär att jag gärna stannar kvar på tjänsten, i stället för att jaga vidare i jakt på heltidsjobb. På mitt nuvarande jobb är det t.ex. väldigt hög omsättning på folk eftersom de inte erbjuder heltid. Kanske skulle en möjlighet vara att byta bransch till någon där det är vanligare med deltidsarbete, bara för ett tag, och under tiden fortsätta att söka ditt "riktiga" jobb.

Sen är det värdelöst tycker jag, detta att heltid är en sådan norm i stort. Det skulle inte behöva vara så.

 

[As_Vegas]

Just nu är mitt yngsta barn under utredning på BUP och med stor sannolikhet kommer hon, som sin bror, få diagnoserna asperger (el. motsvarande) och ADD/ADHD efter påsk. Vi har fått VAB-intyg från BUP eftersom hon har sån ångest att hon inte klarar att gå till skolan. Jag söker jobb och skickar mycket spontanansökningar både för jobb och praktikplatser - men känner mig lite osäker på hur jag ska ta upp att jag idag och antagligen fler månader inte kommer att kunna jobba heltid. Blir arbetsgivare avskräckta om man förklarar att man har barn med funktionshinder? Är det bättre att inte ge någon anledning till varför man vill jobba deltid?

Du bör vara beredd att svara på varför du vill jobba deltid. Man kan såklart argumentera för att arbetsgivaren inte har med det att göra och inte borde fråga, men vissa arbetsgivare vill veta varför och då är det ju bra om du är beredd och kan svara.

 

[Sar]

Jo, men tre handläggare på AF har tittat på både brev och CV. Jag har även låtit vänner titta på dem och varit med på en helt drös "webbinarier" som AF anordnar om ansökningshandlingar och annat. Och jag har ändrat och anpassat och gör det löpande såklart. Fick även positiv respons när jag var på intervju senast. Det störta problemet med de som kollar är ju att de typ säger "Såhär kan det inte se ut", "Såhär kan du inte skriva" osv... utan att faktiskt komma med förslag på hur det borde se ut istället. Och när jag efterfrågar den hjälpen så verkar den inte finnas. Alls.

Och det är samma visa med "intervjuträning". Jag gick dit och fick så svår ångest att det indirekt ledde till att jag inte tog mig till den intervjun. Han som höll i träningen kollade typ så att jag tog ögonkontakt och skakade hand och sånt
När jag påpekade att mitt största problem är att jag oftast blir så nervös att jag typ går in i ett "svart hål" och inte minns vad jag ska säga och inte heller minns vad jag sagt och att det blir värre om jag håller på och förbereder mig en massa så tittade han på mig som om jag var ett ufo. Deras träning går ut på att man vänjer sig vid att gå på intervjuer. För mig är varje ny intervju inkl. träningarna lika illa - möjligen kanske jag vänjer mig om jag konstant går på "träning" i ett halvår, men det är ju lite svårt om jag ska förbereda mig för en intervju på en vecka. Dessutom skulle jag nog haverera av stressen.

Min fantastiska handläggare har sett till att jag ska få börja träffa deras psykolog
(Och ev. så kanske det leder till att jag får en utredning för NPF)

Att jag inte blir kallad?
För att kultur & media är en hopplös bransch att söka jobb i? Det är galet många som söker alla jobb och det finns en kultur av att bara vilja ha unga människor direkt från skolan för att de är billiga eller gratis och jobbar dygnet runt utan att ifrågasätta något? Man tror att uråldriga människor över 25 är obsoleta? Men jag kan inget annat än det jag kan liksom - de flesta tycker jag borde vara jätteduktig på att skriva säljande och sälja - och det är jag inte... så den typen av jobb går bort.
För att mina ansökningshandlingar är kassa - fast enl. AF är de helt ok, och t.o.m bra
För att jag har "fel" bakgrund - jobbat först och pluggat i gammal tantålder - 20 års erfarenhet innan studierna räknas tydligen som 0
Jag är för gammal
Pluggat på fel ställen
Jobbat på fel ställen
För att jag har en dålig portfolio, stora "bra" saker är för gamla och senare har jag jobbat med en annat typ av roll där jag inte producerat ngt kreativt och snyggt - har svårt för att bara göra ngt ur tomma luften (men ska ta tag i det nu & få upp en portfoliosite)
Min magisteruppsats är inte klar och jag får inte skriva klart den för a-kassan

För mig låter det som overkill att förbereda sig en hel vecka för en intervju. Det jag kan tänka mig hjälper nervositeten är att vara uppsjungen på vad de brukar fråga om på den sortens jobb du söker. Finns det möjlighet att du skulle kunna söka heltidsjobb ( för att bredda din marknad) och din partner gå ner i arbetstid när du får jobb? Kan du skriva din uppsats så att allt är klart, ta ett "sommarjobb" över sommaren och då passa på att lämna in uppsats och ta ut examen?