Helt ärligt kanske män lägger för mycket ”arbete” eller fel sorts ”arbete” för att få till en dejt i så fall. Jag som kvinna har inga problem att på en dejtingsida kontakta en man och fråga om dejt om jag tror att vi passar - men antalet män med 1 en presentation överhuvudtaget, 2 en presentation som inte osar av bitterhet och självömkan alternativ någon som vädrar åsikter i stil som att en kvinnas jobb är att föda barn och stå vid spisen, är inte särskilt många. I övrigt ska idéer om familjebildning, värderingar, avstånd och kanske intressen stämma så det blir liksom inte så många kvar att kontakta. Sen i en kontakt ska mannen inte vara dryg, bitter och otrevlig och dessutom inte skicka sexistiska meddelanden eller direkta sexinviter. Med tanke på de meddelanden man får stå ut med på dejtingsidor så förstår jag att män som grupp sällan får till dejter och gör att många tjejer faktiskt ger upp dejtingsidor och appar. Att män skickar ut något massutskick i stil med fisknät för att se om någon nappar - klart som fasiken att de behöver kontakta fler kvinnor när de trålar sig fram och hoppas på ”vinst” utan att ta hänsyn till kvinnans önskemål och om man tror sig passa ihop. Men vid den punkten att man bestämmer att man ska träffas så kan jag faktiskt inte alls förstå varför mannen inte kan tänka sig att åka för att han är i ett påstått ”statistiskt underläge”. Vid det laget är antalet swipes-matchningar helt irrelevant. Jag har gått på flertalet dejter med män där jag gärna setts igen, men mannen avböjt vidare kontakt. Likväl har jag så klart också gått på ett par dejter där han velat mer, men inte jag. Det är liksom en del i dejtingen - för att kolla om det klickar liksom. I alla fall jag har manliga vänner som nobbar tjejer på löpande band och de som blir nobbade i större utsträckning, likväl finns de tjejkompisar som oftare nobbar fler dejter och tjejkompisar som oftast blir nobbade. Det har inte med könet att göra.