Dålig kontakt med ridskolan

[Entusiast]

Hej,

Jag var tvungen att fundera lite över rubriksättningen. Jag skulle kunna skriva mycket men jag ska försöka fatta mig kort.

Jag har nyligen tagit kontakt med två ridskolor. Båda säger på sina hemsidor att alla är välkomna. Problemet är att jag inte känner mig välkommen. Den första ridskolan mailade jag till enligt anvisningar. Efter någon vecka utan svar ringde jag. Fick då sms om att de undervisade och att jag skulle sms:a eller höra av mig senare. Jag fick aldrig något svar på varken mail eller sms. Några få gånger under veckorna som följde svarade de i telefon. På telefonen undrade de om min tidigare erfarenhet samt vad jag var ute efter (kurs en gång i veckan, privatlektion, etc) och lovade att återkomma redan samma dag. De återkom aldrig.

Efter tre veckor bestämde jag mig för att ta kontakt med en annan, som låg längre bort från där jag bor. De var trevliga (det var även första stället) men inte heller här fick man veta någonting utan att mer eller mindre tjata. Jag skrev en formell ansökan om en privatlektion enligt deras anvisningar kanske 9 dagar innan mitt önskade datum. De vill ha bokningar minst tre dagar i förväg. När tre dagar återstod hade jag inte fått något svar alls på min bokning så jag skrev ett nytt mail där jag bad dem bekräfta min bokning eller meddela om det inte gick. Jag skrev även ett sms med ungefär samma uppmaning. Bara några minuter senare fick jag svar där de föreslog en tid som jag accepterade och sen var det klart.

När jag väl var där i stallgången och såg vilsen ut var det ingen som hälsade. Ett par vuxna stod kanske 5 meter bort bakom en "avspärrning" och pratade. Jag stod där säkert 15min innan en av dem kom fram och sa "de gör klart hästen som du ska rida nu". Så, hon hade hela tiden förstått att jag var personen som tjatat om en privatlektion men låtit bli att hälsa under 15 minuter. Vad som också kändes trist var att jag skrivit i min bokning att jag gärna ville lära mig sadla och sånt, vilket de alltså helt ignorerade.

Till slut kom min lärare. Hon var trevlig men även den kontakten kändes något motvillig. Hon frågade ingenting om vad jag kunde eller hade för mål eller förväntningar med lektionen. Men det hela utvecklades ändå till en helt ok lektion och jag var i slutändan nöjd, kanske framförallt för att jag märkte att jag trivdes med att rida.

Fyra dagar efteråt skickade jag en ny förfrågan via epost om det skulle vara möjligt att boka en ny lektion helgen som nu kommer. Ytterligare tio dagar senare skrev jag ett sms och upprepade min fråga. Jag har inte hört nånting. Idag har jag skrivit en ny bokning. Min känsla är att jag kanske kan få den bekräftad om jag ringer senare i veckan.

Ok, jag har uppenbarligen misslyckats med att fatta mig kort. Men, nu har jag ganska ingående beskrivit min kontakt med ridskolorna. Jag undrar, är det här vanligt med ridskolor? Är de så stressade och upptagna att de inte hinner svara? Jag har aldrig upplevt det så svårt att komma i kontakt med någon annan fritidsorganisation, så jag är förvånad.

Det som jag inte kan låta bli att tänka, är att jag upplevs som konstig för att jag är man och snart 30 år gammal. Är jag konstig?

 

[Pancakes]

Det låter väldigt märkligt måste jag säga.

De ridskolor där jag jobbat har vi alltid haft regelbunden telefontid (m.e.m.) varje vardag för att elever (och andra) lätt ska kunna få kontakt med någon. Mail besvarades i regel under samma tid eftersom telefonen sällan ringde konstant. Var det något en inte kunde lösa på studs så försökte en ordna så att personen i fråga fick återkoppling åtminstone inom en vecka.

Och nej, varför skulle du vara konstig? Jag har haft en hel hög manliga elever som börjat rida i åldrar från 6 till 50 år.

 

[Mim]

Nu har jag ingen erfarenhet annan än den från min ungdom som elev.

Har däremot jobbat på turridning med flera olika sorters hästraser och det var inga problem om man ville boka in sej och få vara med från början, hämta in från hagen, borsta och lära sej sadling m.m.

Kanske det vore än bättre början?

 

[Sirap]

Hej,

Jag var tvungen att fundera lite över rubriksättningen. Jag skulle kunna skriva mycket men jag ska försöka fatta mig kort.

Jag har nyligen tagit kontakt med två ridskolor. Båda säger på sina hemsidor att alla är välkomna. Problemet är att jag inte känner mig välkommen. Den första ridskolan mailade jag till enligt anvisningar. Efter någon vecka utan svar ringde jag. Fick då sms om att de undervisade och att jag skulle sms:a eller höra av mig senare. Jag fick aldrig något svar på varken mail eller sms. Några få gånger under veckorna som följde svarade de i telefon. På telefonen undrade de om min tidigare erfarenhet samt vad jag var ute efter (kurs en gång i veckan, privatlektion, etc) och lovade att återkomma redan samma dag. De återkom aldrig.

Efter tre veckor bestämde jag mig för att ta kontakt med en annan, som låg längre bort från där jag bor. De var trevliga (det var även första stället) men inte heller här fick man veta någonting utan att mer eller mindre tjata. Jag skrev en formell ansökan om en privatlektion enligt deras anvisningar kanske 9 dagar innan mitt önskade datum. De vill ha bokningar minst tre dagar i förväg. När tre dagar återstod hade jag inte fått något svar alls på min bokning så jag skrev ett nytt mail där jag bad dem bekräfta min bokning eller meddela om det inte gick. Jag skrev även ett sms med ungefär samma uppmaning. Bara några minuter senare fick jag svar där de föreslog en tid som jag accepterade och sen var det klart.

När jag väl var där i stallgången och såg vilsen ut var det ingen som hälsade. Ett par vuxna stod kanske 5 meter bort bakom en "avspärrning" och pratade. Jag stod där säkert 15min innan en av dem kom fram och sa "de gör klart hästen som du ska rida nu". Så, hon hade hela tiden förstått att jag var personen som tjatat om en privatlektion men låtit bli att hälsa under 15 minuter. Vad som också kändes trist var att jag skrivit i min bokning att jag gärna ville lära mig sadla och sånt, vilket de alltså helt ignorerade.

Till slut kom min lärare. Hon var trevlig men även den kontakten kändes något motvillig. Hon frågade ingenting om vad jag kunde eller hade för mål eller förväntningar med lektionen. Men det hela utvecklades ändå till en helt ok lektion och jag var i slutändan nöjd, kanske framförallt för att jag märkte att jag trivdes med att rida.

Fyra dagar efteråt skickade jag en ny förfrågan via epost om det skulle vara möjligt att boka en ny lektion helgen som nu kommer. Ytterligare tio dagar senare skrev jag ett sms och upprepade min fråga. Jag har inte hört nånting. Idag har jag skrivit en ny bokning. Min känsla är att jag kanske kan få den bekräftad om jag ringer senare i veckan.

Ok, jag har uppenbarligen misslyckats med att fatta mig kort. Men, nu har jag ganska ingående beskrivit min kontakt med ridskolorna. Jag undrar, är det här vanligt med ridskolor? Är de så stressade och upptagna att de inte hinner svara? Jag har aldrig upplevt det så svårt att komma i kontakt med någon annan fritidsorganisation, så jag är förvånad.

Det som jag inte kan låta bli att tänka, är att jag upplevs som konstig för att jag är man och snart 30 år gammal. Är jag konstig?

Det där är dåligt av ridskolorna och så fungerar det inte alls där jag håller till i alla fall. Det jag möjligen kan tänka mig är att de kanske inte prioriterar just privatlektioner, eftersom hästarna ofta behövs i den ordinarie verksamheten och får jobba ganska mycket där. Man prioriterar ju i regel den vanliga lektionsverksamheten och då kanske inte hästarna riktigt räcker till för att gå även privatlektioner. Men om de erbjuder det på sina hemsidor så måste de ju åtminstone svara och lämna besked till folk, kan man tycka... och även ta hand om dem när de väl är på plats.

 

[Entusiast]

Ok, tack för svaret. Jag ångrar att jag formulerade mig sådär på slutet. Jag är ganska säker på att jag inte är konstig. Men jag blir frustrerad av den svårighet jag upplever i min kontakt med ridskolorna nu när jag äntligen bestämt mig för att börja med ridning som hobby.

Mim: Jag kan absolut tänka mig turridning. Just nu är det i hög grad ridturer i skogen som är min målsättning. Men det enda jag hittar när det kommer till turridning är islandshästar och det har jag inte så stor lust på. Jag kan även tänka mig att hoppa in i en ridskolegrupp för vuxna, men det har inte varit möjligt ännu.

Sirap: Ja det låter som en rimlig förklaring, jag hoppas att det är så. Jag ska försöka få en plats i en grupp till nästa termin. Men ja, det hade ju varit trevlig att få besked inom ett par dagar även om det skulle vara ett nej.

 

[Lager]

Hej,

Jag var tvungen att fundera lite över rubriksättningen. Jag skulle kunna skriva mycket men jag ska försöka fatta mig kort.

Jag har nyligen tagit kontakt med två ridskolor. Båda säger på sina hemsidor att alla är välkomna. Problemet är att jag inte känner mig välkommen. Den första ridskolan mailade jag till enligt anvisningar. Efter någon vecka utan svar ringde jag. Fick då sms om att de undervisade och att jag skulle sms:a eller höra av mig senare. Jag fick aldrig något svar på varken mail eller sms. Några få gånger under veckorna som följde svarade de i telefon. På telefonen undrade de om min tidigare erfarenhet samt vad jag var ute efter (kurs en gång i veckan, privatlektion, etc) och lovade att återkomma redan samma dag. De återkom aldrig.

Efter tre veckor bestämde jag mig för att ta kontakt med en annan, som låg längre bort från där jag bor. De var trevliga (det var även första stället) men inte heller här fick man veta någonting utan att mer eller mindre tjata. Jag skrev en formell ansökan om en privatlektion enligt deras anvisningar kanske 9 dagar innan mitt önskade datum. De vill ha bokningar minst tre dagar i förväg. När tre dagar återstod hade jag inte fått något svar alls på min bokning så jag skrev ett nytt mail där jag bad dem bekräfta min bokning eller meddela om det inte gick. Jag skrev även ett sms med ungefär samma uppmaning. Bara några minuter senare fick jag svar där de föreslog en tid som jag accepterade och sen var det klart.

När jag väl var där i stallgången och såg vilsen ut var det ingen som hälsade. Ett par vuxna stod kanske 5 meter bort bakom en "avspärrning" och pratade. Jag stod där säkert 15min innan en av dem kom fram och sa "de gör klart hästen som du ska rida nu". Så, hon hade hela tiden förstått att jag var personen som tjatat om en privatlektion men låtit bli att hälsa under 15 minuter. Vad som också kändes trist var att jag skrivit i min bokning att jag gärna ville lära mig sadla och sånt, vilket de alltså helt ignorerade.

Till slut kom min lärare. Hon var trevlig men även den kontakten kändes något motvillig. Hon frågade ingenting om vad jag kunde eller hade för mål eller förväntningar med lektionen. Men det hela utvecklades ändå till en helt ok lektion och jag var i slutändan nöjd, kanske framförallt för att jag märkte att jag trivdes med att rida.

Fyra dagar efteråt skickade jag en ny förfrågan via epost om det skulle vara möjligt att boka en ny lektion helgen som nu kommer. Ytterligare tio dagar senare skrev jag ett sms och upprepade min fråga. Jag har inte hört nånting. Idag har jag skrivit en ny bokning. Min känsla är att jag kanske kan få den bekräftad om jag ringer senare i veckan.

Ok, jag har uppenbarligen misslyckats med att fatta mig kort. Men, nu har jag ganska ingående beskrivit min kontakt med ridskolorna. Jag undrar, är det här vanligt med ridskolor? Är de så stressade och upptagna att de inte hinner svara? Jag har aldrig upplevt det så svårt att komma i kontakt med någon annan fritidsorganisation, så jag är förvånad.

Det som jag inte kan låta bli att tänka, är att jag upplevs som konstig för att jag är man och snart 30 år gammal. Är jag konstig?

Låter illa skött av båda ridskolor - nonchalant att inte svara på varken mail- eller telefonkontakt, och även märkligt att inte komma fram och hälsa när du kom till din förbokade och konfirmerade lektion. Inte ok.

Tror inte att de tycker du är konstig, men de har (gissningsvis) inte fungerande rutiner kring administration och telefontider.

Jag vet inte om jag haft lust att fortsätta tjata om ridning på en klubb som inte verkar intresserade alls av nya elever... men tror som Sirap att det fungerar bättre om du blir inskriven i en fast grupp, då lär du känna ridläraren och du ingår i det planerade veckoschemat.

 

[hier]

Nej, det där är under all kritik. Elev är kund och utan kund ingen verksamhet.

Jag jobbar på ridskola, inte som ridlärare men som stallpersonal, och hos oss är det inte så där. Byt ridskola!

 

[Efwa]

Det låter som dålig kundvård på båda ställena.

Jag har bara ridit på ridskola i början av min "karriär" när jag var nio år gammal. Även om det då var mina föräldrar som fixade allt så kände inte heller jag och min kompis speciellt omhändertagna.
Vi kom inte in i gemenskapen (inga i gruppen) och kom aldrig in i skötarsvängen heller pga att de inte fångade upp.

Det tog ca 7 år innan vi fattade att man skulle byta grupp om man ville gå vidare. Det hade de inte berättat och tog inte ansvar för heller. Vi fattade inte varför de tog in nya i gruppen hela tiden så vi som var gamla i gemet helt plötsligt inte fick galoppera eller hoppa.

Men det är ju klart att det finns bra ridskolor också.

Jag vet turridning med haflinger och nordsvenskar men jag vet inte var och inte var du bor heller.

 

[Speedway]

Jag tycker det är både dåligt och nonchalant. Känner igen det från en av ridskolorna här i trakten. Undervisningen är jättebra men de är verkligen helt hopplösa att få tag på och få svar av. Väldigt tråkigt.

 

[Muninna]

Mim: Jag kan absolut tänka mig turridning. Just nu är det i hög grad ridturer i skogen som är min målsättning. Men det enda jag hittar när det kommer till turridning är islandshästar och det har jag inte så stor lust på. Jag kan även tänka mig att hoppa in i en ridskolegrupp för vuxna, men det har inte varit möjligt ännu.

Vad tråkigt att du inte varit i kontakt med någon seriös ridskola. Ibland så undrar man om vissa ridskolor förstår att det är kunder som köper en tjänst.

Du gör helt rätt i att undvika Islandshästar. Vanliga hästar är beroendeframkallande men Islandshästar är mycket värre. Första gången jag red en sån så var jag helt fast. sen dess har jag enbart ridit såna.

Börjar man rida "vanliga" hästar så går man eventuellt vidare som medryttare eller att man köper EN egen häst. Börjar man rida såna där Islänningar så slutar det ofta med att man råkar köpa en, två, tre eller ännu fler så det är nog bäst att undvika dom från början.

 

[Stoplookingatmyass]

Många ridskolor har kass ekonomi och borde verkligen värna om sina kunder och eventuellt blivande kunder!
Och det gör man inte genom att inte svara någon som visar intresse. (Man känner sig nästan dum och förlöjligad som måste tjata och som du nämnt stå i stallgången utan att bli välkomnad osv)
Finns det andra alternativ du kan prova?
De flesta ridskolor/stall jag varit i kontakt med har alltid svarat omgående och vart tillmötesgående med önskemål osv = nöjd kund!

 

[kossankaj]

Mim: Jag kan absolut tänka mig turridning. Just nu är det i hög grad ridturer i skogen som är min målsättning. Men det enda jag hittar när det kommer till turridning är islandshästar och det har jag inte så stor lust på. Jag kan även tänka mig att hoppa in i en ridskolegrupp för vuxna, men det har inte varit möjligt ännu.

Vad tråkigt att du inte varit i kontakt med någon seriös ridskola. Ibland så undrar man om vissa ridskolor förstår att det är kunder som köper en tjänst.

Du gör helt rätt i att undvika Islandshästar. Vanliga hästar är beroendeframkallande men Islandshästar är mycket värre. Första gången jag red en sån så var jag helt fast. sen dess har jag enbart ridit såna.

Börjar man rida "vanliga" hästar så går man eventuellt vidare som medryttare eller att man köper EN egen häst. Börjar man rida såna där Islänningar så slutar det ofta med att man råkar köpa en, två, tre eller ännu fler så det är nog bäst att undvika dom från början.

He he för min del tycker jag islandshästar är de tråkigaste som finns, provat flera stycken, och man kommer ju ingenstans liksom,går snabbare att gå/jogga själv =D

 

[Entusiast]

Tack för alla svar.

Jag såg nu att jag faktiskt fick svar på min beställning sent igårkväll, vilket är mer än jag tycker man kan begära. Svaret var undertecknat av en ny person, och hon frågade till och med om det var någon speciell häst och instruktör jag ville ha. Kanske det blir bättre nu ändå.

Det kanske ligger något i det som några av er antytt, att en del ridskolor helt enkelt bara har dåliga rutiner/lite fokus på att välkomna nya elever. Jag hoppas att jag bara haft lite otur. Och ja, det är inte roligt att behöva tjata. Det var därför jag gav upp på det första stället. Och det stället ligger inom gångavstånd från där jag bor. Nu måste jag åka buss i 30-40 minuter enkel väg

 

[Mabuse]

Hej,

Jag var tvungen att fundera lite över rubriksättningen. Jag skulle kunna skriva mycket men jag ska försöka fatta mig kort.

Jag har nyligen tagit kontakt med två ridskolor. Båda säger på sina hemsidor att alla är välkomna. Problemet är att jag inte känner mig välkommen. Den första ridskolan mailade jag till enligt anvisningar. Efter någon vecka utan svar ringde jag. Fick då sms om att de undervisade och att jag skulle sms:a eller höra av mig senare. Jag fick aldrig något svar på varken mail eller sms. Några få gånger under veckorna som följde svarade de i telefon. På telefonen undrade de om min tidigare erfarenhet samt vad jag var ute efter (kurs en gång i veckan, privatlektion, etc) och lovade att återkomma redan samma dag. De återkom aldrig.

Efter tre veckor bestämde jag mig för att ta kontakt med en annan, som låg längre bort från där jag bor. De var trevliga (det var även första stället) men inte heller här fick man veta någonting utan att mer eller mindre tjata. Jag skrev en formell ansökan om en privatlektion enligt deras anvisningar kanske 9 dagar innan mitt önskade datum. De vill ha bokningar minst tre dagar i förväg. När tre dagar återstod hade jag inte fått något svar alls på min bokning så jag skrev ett nytt mail där jag bad dem bekräfta min bokning eller meddela om det inte gick. Jag skrev även ett sms med ungefär samma uppmaning. Bara några minuter senare fick jag svar där de föreslog en tid som jag accepterade och sen var det klart.

När jag väl var där i stallgången och såg vilsen ut var det ingen som hälsade. Ett par vuxna stod kanske 5 meter bort bakom en "avspärrning" och pratade. Jag stod där säkert 15min innan en av dem kom fram och sa "de gör klart hästen som du ska rida nu". Så, hon hade hela tiden förstått att jag var personen som tjatat om en privatlektion men låtit bli att hälsa under 15 minuter. Vad som också kändes trist var att jag skrivit i min bokning att jag gärna ville lära mig sadla och sånt, vilket de alltså helt ignorerade.

Till slut kom min lärare. Hon var trevlig men även den kontakten kändes något motvillig. Hon frågade ingenting om vad jag kunde eller hade för mål eller förväntningar med lektionen. Men det hela utvecklades ändå till en helt ok lektion och jag var i slutändan nöjd, kanske framförallt för att jag märkte att jag trivdes med att rida.

Fyra dagar efteråt skickade jag en ny förfrågan via epost om det skulle vara möjligt att boka en ny lektion helgen som nu kommer. Ytterligare tio dagar senare skrev jag ett sms och upprepade min fråga. Jag har inte hört nånting. Idag har jag skrivit en ny bokning. Min känsla är att jag kanske kan få den bekräftad om jag ringer senare i veckan.

Ok, jag har uppenbarligen misslyckats med att fatta mig kort. Men, nu har jag ganska ingående beskrivit min kontakt med ridskolorna. Jag undrar, är det här vanligt med ridskolor? Är de så stressade och upptagna att de inte hinner svara? Jag har aldrig upplevt det så svårt att komma i kontakt med någon annan fritidsorganisation, så jag är förvånad.

Det som jag inte kan låta bli att tänka, är att jag upplevs som konstig för att jag är man och snart 30 år gammal. Är jag konstig?

Jag tror att du är något på spåren med att du upplevs som en ovanlig sorts elev, men inte för att du är 30 och nybörjare, utan för att du inte riktigt verkar följa "ridskolemallen" för utbildning. De flesta ridskolor är rätt sparsamma med privatlektioner, och definitivt på nybörjarnivå. Det vanliga är istället gruppundervisning, att man helt enkelt börjar rida en gång i veckan i en nybörjargrupp. Privatundervisning är oftast nånting som ridskolor gör med undantagsvis i mån av tid, det är inte en del av den normala verksamheten. Sen är det förstås dåligt att de lovar att återkomma men inte gör det - en del mindre ridskolor drivs lite halvideellt, då blir kvaliteten kanske också därefter ibland.

Men mitt tips skulle vara att börja rida en gång i veckan i nybörjargrupp för vuxna, många ridskolor har sådana, det är förmodligen det bästa och enklaste sättet att lära sig rida.

Alternativt, om du inte är så intresserad av att lära dig rida utan mer vill bli sadelvan och kunna rida ut i grupp, vänd dig till ett turridningsstall. Där är det ju inte ridundervisning på samma sätt, men man kan umgås med hästar och komma ut i naturen till häst på ett tryggt och säkert sätt.

 

[Entusiast]

Jag tror att du är något på spåren med att du upplevs som en ovanlig sorts elev, men inte för att du är 30 och nybörjare, utan för att du inte riktigt verkar följa "ridskolemallen" för utbildning. De flesta ridskolor är rätt sparsamma med privatlektioner, och definitivt på nybörjarnivå. Det vanliga är istället gruppundervisning, att man helt enkelt börjar rida en gång i veckan i en nybörjargrupp. Privatundervisning är oftast nånting som ridskolor gör med undantagsvis i mån av tid, det är inte en del av den normala verksamheten. Sen är det förstås dåligt att de lovar att återkomma men inte gör det - en del mindre ridskolor drivs lite halvideellt, då blir kvaliteten kanske också därefter ibland.

Men mitt tips skulle vara att börja rida en gång i veckan i nybörjargrupp för vuxna, många ridskolor har sådana, det är förmodligen det bästa och enklaste sättet att lära sig rida.

Alternativt, om du inte är så intresserad av att lära dig rida utan mer vill bli sadelvan och kunna rida ut i grupp, vänd dig till ett turridningsstall. Där är det ju inte ridundervisning på samma sätt, men man kan umgås med hästar och komma ut i naturen till häst på ett tryggt och säkert sätt.

Jag frågade egentligen om gruppundervisning inledningsvis, det var de själva som rekommenderade privatundervisning. Och på sätt och vis känns det vettigt, då det kanske kan fungera som ett snabbspår för mig. Men oavsett så framstod det som det snabbaste sättet för mig att bara få prova på. Och det kan ju hända att jag tröttnar efter fem gånger, även om jag inte tror det nu.

Jag tänkte ändå anmäla intresse om att få vara med i en nybörjargrupp när nästa termin börjar efter jul. Även om jag gärna vill ut på tur så vill jag gärna lära mig grunderna ordentligt och jag är öppen för att testa både hoppning och dressyr.

 

[thomwa]

Hej!

Du och jag är ganska lika, så jag tänkte flika in här. Jag är också man och i 20-års åldern och började rida för några månader sedan. Nu när jag kommit in i det och ridit på samma ställe ett tag känns det jättebra, men jag fick kontakta runt 15 (!) ridskolor runtom i Stockholm innan jag hittade hit. De flesta skolor svarade inte på mejl, ringde inte tillbaka osv. Då gick jag vidare och kontaktade en ny tills jag fick någon respons.

Första gången jag red på skolan jag är på nu fanns det ingen i stallet som hälsade och förklarade hur det gick till när man red där för första gången. Det var liksom bara tur att jag äntligen lyckades hugga tag i någon av stalltjejerna och kunde få hjälp med att göra iordning min häst. Jag kände mig helt bortkommen första gången, men till nästa gång gick det lite bättre och nu känns det toppen.

Så jag har verkligen haft samma upplevelse som du. Mitt intryck har varit att hästvärlden inte är så nybörjarvänlig och att vuxna nybörjare inte prioriteras i den ordinarie verksamheten, vilket förklarar lite av nonchalansen. Nu låter det som att du fick bra kontakt till slut, men annars skulle jag prova med ett nytt ställe tills du hittar rätt

 

[Entusiast]

Hej!

Du och jag är ganska lika, så jag tänkte flika in här. Jag är också man och i 20-års åldern och började rida för några månader sedan. Nu när jag kommit in i det och ridit på samma ställe ett tag känns det jättebra, men jag fick kontakta runt 15 (!) ridskolor runtom i Stockholm innan jag hittade hit. De flesta skolor svarade inte på mejl, ringde inte tillbaka osv. Då gick jag vidare och kontaktade en ny tills jag fick någon respons.

Första gången jag red på skolan jag är på nu fanns det ingen i stallet som hälsade och förklarade hur det gick till när man red där för första gången. Det var liksom bara tur att jag äntligen lyckades hugga tag i någon av stalltjejerna och kunde få hjälp med att göra iordning min häst. Jag kände mig helt bortkommen första gången, men till nästa gång gick det lite bättre och nu känns det toppen.

Så jag har verkligen haft samma upplevelse som du. Mitt intryck har varit att hästvärlden inte är så nybörjarvänlig och att vuxna nybörjare inte prioriteras i den ordinarie verksamheten, vilket förklarar lite av nonchalansen. Nu låter det som att du fick bra kontakt till slut, men annars skulle jag prova med ett nytt ställe tills du hittar rätt

Tack så mycket för ditt inlägg, det är skönt att höra att jag inte är ensam om den här upplevelsen. Men ja, nu verkar det som att det börjar ta fart. Den nya kontaktpersonen (tror de har bytt ledning på stället) har varit bra på att svara och det har möjliggjort en diskussion om tid och utformning av min nästa lektion som nu är spikad.

 

[Muninna]

He he för min del tycker jag islandshästar är de tråkigaste som finns, provat flera stycken, och man kommer ju ingenstans liksom,går snabbare att gå/jogga själv =D

Jag joggar så lååångsamt det är nog därför jag tycker att det är tryck i mina små kusar. Jag tror de flesta resonerar som du om dom har ridit sävliga familjehästar eller såna som är sövda genom sättet dom lever på, oavsett ras, men Islänningar är känsligare än de flesta andra kusar.

Men visst är det så att Islandshästar har kortare ben än många andra och därför springer långsammare. Jag kan tex inte rida ut med grannens travare utan att det blir flängridning, men det kan å andra sidan inte kompisen heller som har stort halvblod. Så är det springfart man är ute efter så kan jag verkligen rekommendera Varmblodiga travare dom springer fort, är trevliga och är dessutom "gratis".

 

[Maoam]

Vad tråkigt att du fått så dåligt bemötande, som många skrivit innan så handlar det nog om att de har dåligt med resurser att svara osv men de förlorar ju mkt elever på detta sätt. När jag jobbade hade jag både privatlektioner och grupper med vuxna på nybörjarnivå. Vi hade privatlektioner i mån av tid och hästar (är t ex många hästar halta så måste man prioritera grupplektionerna för det är huvudverksamheten). Vi var alltid noga med att förklara hur det fungerade och att svara på mail snabbt, ibland fick vi neka pga hästbrist men hörde av oss när det var aktuellt igen. Var det ngn som inte ridit innan ägnade vi alltid tid åt att gå igenom grundläggande hästhantering, sadling och tränsning, det tar tid att lära sig det men det är bra att få en uppfattning om hur det ska funka och sen får man ju öva. Hoppas att det blir bättre och ge inte upp, vi vill ha fler som rider i alla åldrar, på alla nivåer och olika kön!

 

[Entusiast]

Vad tråkigt att du fått så dåligt bemötande, som många skrivit innan så handlar det nog om att de har dåligt med resurser att svara osv men de förlorar ju mkt elever på detta sätt. När jag jobbade hade jag både privatlektioner och grupper med vuxna på nybörjarnivå. Vi hade privatlektioner i mån av tid och hästar (är t ex många hästar halta så måste man prioritera grupplektionerna för det är huvudverksamheten). Vi var alltid noga med att förklara hur det fungerade och att svara på mail snabbt, ibland fick vi neka pga hästbrist men hörde av oss när det var aktuellt igen. Var det ngn som inte ridit innan ägnade vi alltid tid åt att gå igenom grundläggande hästhantering, sadling och tränsning, det tar tid att lära sig det men det är bra att få en uppfattning om hur det ska funka och sen får man ju öva. Hoppas att det blir bättre och ge inte upp, vi vill ha fler som rider i alla åldrar, på alla nivåer och olika kön!

Ja, det är trist. Tack för din uppmuntran. Det känns som att de har lite svårt att relatera till hur det är att vara där för första gången utan att känna någon eller veta något.

Men nu har jag haft min andra lektion. Fick hjälp att sadla och tränsa själv den här gången så nästa gång kan jag kanske göra det själv (om de låter mig). Lektionen var bra annars, jag lärde mig lite mer om hur jag kan/ska använda benen/skänklarna. Tränade på trav och balans ganska mycket. Jag har en tendens att luta mig framåt i trav samt studsa ner lite för hårt i sadeln. Till viss del tror jag det beror på att jag inte är tillräckligt stark i benen.

Jaja. Jag kan kanske skriva mer om själva ridningen i någon annan tråd. Jag tror nog mina problem i kontakten med ridskolan håller på att ge sig, vad de än berodde på. Tack för allt uppmuntran.