evis
Trådstartare
Usch, sitter här alldeles ledsen för jag känner mej stressad över hur livet kräver att jag är ifrån min dotter så mycket. Går sista terminen på min utbildning och praktiserar just nu vilket innebär 8-16-praktik varje dag alla dagar i veckan. Är ensamförälder och dottern är strax 16 månader.
Hon är på dagis (förskola) hela dagarna och allt har verkligen gått problemfritt sedan start, pedagogerna "berömmer" henne för att hon är så glad, nöjd, trygg och självständig och självklart är det härligt. Men ett problem har utkristalliserat sej; hon sover väldigt lite på dagis. Hon är egentligen en riktig sömntuta och har så varit sen dag ett. Sover oftast minst 3 h under lediga dagar, och 12 h om nätterna.
Problemet med sömnen är inte att hon inte somnar, det gör hon i princip alltid omedelbart hon läggs, men problemet är att hon i princip alltid vaknar efter en timme och bajsar. Detta händer alltså bara på dagis, och nu verkar det som om det är så precis varje dag.
När hon sovit bara en timme på dagen så är hon ett "vrak" när jag kommer och hämtar henne. Våra kvällar blir i regel griniga och gnälliga, även fast jag i regel alltid lägger henne en stund på kvällen efter middag. Eftersom jag inte vill att hon ska somna jättesent måste jag ju dock alltid väcka henne efter kanske 1 h, och både tiden före och efter den här sena middagsluren brukar vara kantad av kläng, mammighet och allmän gnällighet - för att hon är TRÖTT.
Vi kan alltså komma hem vid 16.15, hon äter middag och läggs vid 17, sover till 18 och kan ändå läggas för natten vid 19, utan problem.
På dagis läggs barnen kl 12 efter att ha ätit lunch vid kl 11. De har ju märkt Los rutin och försökt se till att hon inte sitter kvar vid matbordet efter att hon ätit klartutan sätts ner på golvet i förhoppningen att hon ska bajsa innan hon läggs.
Men jag är nästan övertygad om att bajsandet vid sömn beror på "stress", alltså att hon inte känner sej helt lugn och tillfreds förrän hon lägger sej för å sova, o det är då magen kommer igång. Som sagt, så här blir det aldrig här hemma, här brukar hon i regel bajsa 1-2 ggr under förmiddagen och ibland nån gång på kvällen.
Den här tanken på att hon eventuellt är stressad och/eller otrygg gör mej skitont. Jag vill ju att hon ska må bra och jag vill även kunna få nån sorts vettig vakentid med henne om kvällarna.
Nån som känner igen sej, har råd att komam med eller bara vill stötta lite?
Känner mej ju också ledsen över framtiden, när jag nu inte ens praktiserar heltids-tider och det känns så jävla tufft, hur tusan ska ekonomin och livspusslet gå ihop sen? Jag vill verkligen inte behöva jobba heltid närmsta åren. Jag har väl visserligen förhoppningar om att inte vara ensamförälder forever and ever men tankarna stressar ju iaf.
Hon är på dagis (förskola) hela dagarna och allt har verkligen gått problemfritt sedan start, pedagogerna "berömmer" henne för att hon är så glad, nöjd, trygg och självständig och självklart är det härligt. Men ett problem har utkristalliserat sej; hon sover väldigt lite på dagis. Hon är egentligen en riktig sömntuta och har så varit sen dag ett. Sover oftast minst 3 h under lediga dagar, och 12 h om nätterna.
Problemet med sömnen är inte att hon inte somnar, det gör hon i princip alltid omedelbart hon läggs, men problemet är att hon i princip alltid vaknar efter en timme och bajsar. Detta händer alltså bara på dagis, och nu verkar det som om det är så precis varje dag.
När hon sovit bara en timme på dagen så är hon ett "vrak" när jag kommer och hämtar henne. Våra kvällar blir i regel griniga och gnälliga, även fast jag i regel alltid lägger henne en stund på kvällen efter middag. Eftersom jag inte vill att hon ska somna jättesent måste jag ju dock alltid väcka henne efter kanske 1 h, och både tiden före och efter den här sena middagsluren brukar vara kantad av kläng, mammighet och allmän gnällighet - för att hon är TRÖTT.
Vi kan alltså komma hem vid 16.15, hon äter middag och läggs vid 17, sover till 18 och kan ändå läggas för natten vid 19, utan problem.
På dagis läggs barnen kl 12 efter att ha ätit lunch vid kl 11. De har ju märkt Los rutin och försökt se till att hon inte sitter kvar vid matbordet efter att hon ätit klartutan sätts ner på golvet i förhoppningen att hon ska bajsa innan hon läggs.
Men jag är nästan övertygad om att bajsandet vid sömn beror på "stress", alltså att hon inte känner sej helt lugn och tillfreds förrän hon lägger sej för å sova, o det är då magen kommer igång. Som sagt, så här blir det aldrig här hemma, här brukar hon i regel bajsa 1-2 ggr under förmiddagen och ibland nån gång på kvällen.
Den här tanken på att hon eventuellt är stressad och/eller otrygg gör mej skitont. Jag vill ju att hon ska må bra och jag vill även kunna få nån sorts vettig vakentid med henne om kvällarna.
Nån som känner igen sej, har råd att komam med eller bara vill stötta lite?
Känner mej ju också ledsen över framtiden, när jag nu inte ens praktiserar heltids-tider och det känns så jävla tufft, hur tusan ska ekonomin och livspusslet gå ihop sen? Jag vill verkligen inte behöva jobba heltid närmsta åren. Jag har väl visserligen förhoppningar om att inte vara ensamförälder forever and ever men tankarna stressar ju iaf.
Jag är ju precis på väg att gå tillbaka till mitt jobb och känner att jag vill verkligen inte..! Men har bestämt mig att jag hänger kvar över sommaren och söker annat under tiden, det är lättare när man ändå har någon slags plan, som i mitt fall då att "till hösten ska jag ha ett nytt jobb att gå till men tills dess ska jag njuta av de (få) fördelar som finns på mitt nuvarande". Kanske du kan tänka ut någon liknande strategi och beta av en sak i taget?
